Hej, idag tänker jag på min allra käraste syster! Hon dog i dag för två år sedan. Jag tänker ju inte bara på henne idag utan nästan varje dag. Hon finns alltid med mig i mina tankar. Jag pratar lite med henne och saknar henne oerhört mycket.

Jag har letat efter bilder men man tog inte riktigt bilder på varandra förr men hittade några fina. Ovan en bild från 80-talet.

Orättvist behandlad av vår mamma när vi var unga. Då var vi inte vänner utan hon irriterade mig mest. Men vi hittade varandra där någonstans i mitten på 80-talet. Hon älskade dansbandsmusik. Hon tog hand om alla. Hon var den som brydde sig om varenda vän och släkting till oss. Hon ville alltid upptäcka nya saker. Hon var en fena på att tapetsera och baka. Hon älskade god mat och gott vin. Vi sågs ofta och vi pratade ofta med varandra. Hade jag problem så ringde jag upp henne och fick kloka råd. Var jag sjuk ringde jag upp henne. Hon var ju sjuksköterska till yrket.

Hi, today I’m thinking of my dearest sister! She died today two years ago. I do think about her not only today but almost every day. She is with me in my thoughts. I talk to her and I miss her so much.

I have been looking for pictures but we did not really take pictures of each other before but found some nice ones. Above is a picture from the 80's.

Unfairly treated by our mother when we were young. Then we were not friends since she annoyed me most of the time. But we found each other there somewhere in the mid 80's. She loved dance band music. She took care of everyone. She was the one who cared about every single friend and relative of ours. She always wanted to discover new things. She loved good food and wine. She was good at wallpapering and baking. We saw each other often and we often talked to each other. If I had a problem, I called her and got wise advice. When I was sick, I called her. She was a nurse by profession.

Här är hon med sitt första barnbarn Selma hösten 2016. Min syster fick ju diagnosen bukspottkörtelcancer 2012. Hon kämpade på i många år, var friskförklarade en kort tid men så kom den tillbaka. Just denna cancersort finns det ju inte något botemedel mot. Utan får man den så vet man vart det slutar. Oftast upptäcks den sent i sjukdomsstadiet så många får kanske inte mer än ett halvår. Min kära syster kämpade mot cancern i nio år. Tänk att leva med en dödsdom. Eller det vill man ju inte. Men det gjorde min syster under alla dessa år innan den till slut vann.

Here she is with her first granddaughter Selma, autumn 2016. My sister was diagnosed with pancreatic cancer in 2012. She struggled for many years, was declared healthy for a short time but then it came back. There is no cure for this type of cancer. And if you get it, you know where it ends. It is usually detected late in the disease stage, so many may not get more than six months. My dear sister has been battling cancer for nine years. Imagine living with a death sentence. Or you do not want that. But my sister did that all those years before it finally won.

Här från den sista utlandsresan hon och maken gjorde. Till oss! Och vi hade en fantastisk resa till Wien. Här är peruken på men den åkte av när det blev för varmt. Modig som få!

Here from the last trip abroad she and her husband made. To us! And we had a great trip to Vienna. Here the wig is on but it came off when it got too hot. Brave as few!

Hon tappade massa kilon de senaste tre åren. Hon fick tillbaka håret efter kemoterapin. Hon köpte nya kläder som passade. För fin ville hon alltid vara.

She lost a lot of kilos in the last three years. She got her hair back after the chemotherapy. She bought new clothes that fit. She always wanted to look nice.

Sista gången vi syskon var samlade var hemma hos min bror Bosse i februari 2019. Då hade hon fått reda på att det inte var något mer att göra för henne. Inga mer behandlingar. Bara att äta massor av smärtstillande och göra det lilla som hon orkade. Vi fick en fin tid tillsammans under den våren då jag var hemma för min ryggoperation och åkte och hälsade på henne flera gånger. Fint!

Två fina låtar som får mig att tänka på min syster är dels All of me med John Legend samt Strövtåg i landsbygden med Mando Diao. Båda dessa låtarna hörde jag när jag satt ensam på mitt kontor i Madrid sommaren 2014 och hon ringde och sa att cancern var tillbaka. Vi grät både två, tillsammans. Då visste jag att hon skulle dö! Då visste hon att hon skulle dö!

Min allra käraste syster i himlen. Jag älskar dig för alltid! ❤️❤️

The last time we siblings were together was at my brother Bosse's home in February 2019. Then she had found out that there was nothing more to do for her. No more treatments. Just eating lots of painkillers and doing the little she could. We had a nice time together that spring when I was home for my back surgery and went and visited her several times.

Two nice songs that make me think of my sister are All of me med John Legend and Strövtåg i landsbygden med Mando Diao. I heard both of these songs when I was sitting alone in my office in Madrid the summer of 2014 and she called and said that the cancer was back. We both cried, together. Then I knew she was going to die! Then she knew she was going to die!

My dearest sister in heaven. I love you forever! ❤️❤️