Hej, nu har det gått drygt tre veckor sedan jag opererades för min bröstcancer. Se mer här om min mammografi och operation. Läkningen har gått bra och är endast tejpad på ärren samt bär en stödbh dygnet runt. Dock var jag jättesvullen under vecka två och bröstet kändes som en överpumpad badboll som håller på att spräckas. Men det skulle tydligen vara normalt fast det hade de informerat om lite dåligt på förhand. Men ringde till bröstcentrum och fick komma in för koll, trots coronatider. Det var lite skönt!

Jag har ju gjort en sk bröstlyft, d.v.s. med ett snitt runt bröstvårtorna samt ett omvänt T under bröstet. Denna teknik ger ett effektivt lyft för patienter som är i behov för ett relativt stort bröstlyft.

Rekommendationen nu är att lägga om operationsärret med tejp i tre månader och att ha stödbh:n på i tre veckor.

Efter framför allt bröstförminskande operationer (bröstlyft, bröstförminskning) så kan man riskera nedsatt känsel i bröstvårtorna. Man blir också stel när man skall lyfta armen men det gör man ett litet rehab-program för. Ärren bleks med tiden och blir oftast diskreta.

Heyllo now it's been over three weeks since I made the surgery for my breast cancer. See more here about my mammography and surgery. The healing has gone well and the scar is only taped and I’m wearing a support bra around the clock. However, I was very swollen during week two and my breast felt like an over-pumped swimming ball that was about to crack. However, that was normal (didn’t feel like that). But called the hospital and had it checked there, despite coronation times. Made me more confortable.

I have done a so-called breast lift, i.e. with an incision around the nipples and a reverse T under the breast. This technique provides an effective lift for patients who are in need of a relatively large breast lift.

The recommendation now is to change the tape for the scar once a week for three months and wear the bra around the clock for three weeks, so now I can at least sleep without the bra.

After a breast reduction surgery (breast lift, breast reduction) there is a risk with decreased feeling in the nipples. There is also a risk to get stiff raising your arm but need do a small rehab program for that. The scars fade over time and usually become discrete.

Var tillbaka i förra veckan igen på bröstcentrum och träffade en läkare. Var lite orolig då de har börjat att ta det mesta på telefon men nu skulle jag till sjukhuset. Men det gick bra! Fick inte så mycket mer info, egentligen. Fick såret omlagt så skönt! Och information om kommande strålning. Här går det undan! Skall på informationsträff nästa fredag och därefter inplanerat att börja den 6 maj. 3 veckor, 5 dagar i veckan och ca 10 minuter varje gång. Så det blir mycket spring… Men det superpositiva är att därefter är det 0%, alltså 0%, risk för återfall. Finfint!!

Was back last week again at the breast center and met a doctor. Was a little worried since they want to make most of the meetings, where it is possible, by phone and had to go to the hospital. But it went well! Didn't get that much more info, really. Got the wound checked and with new tape, so nice! And information about upcoming radiation. Here it goes! Will be at an information meeting next Friday and then it is scheduled to start on May 6. 3 weeks, 5 days a week and about 10 minutes each time. So it will be a lot of running to the hospital… But super positive that the prognosis for getting the breast cancer is 0%, ie 0%, risk of relapse.

Och hur känner jag mig då? Jo, helt ok! Har varit lite orolig emellan varven. För trots att det har gått fort från upptäckt till behandling så har det varit lite väntetider. Men nu känner jag mig lugn. Jag känner mig också trygg i den svenska sjukvården. Jag har ju också att jämför med min syster som till slut dog i bukspottkörtelcancer förra året. Fick se nära hennes livsvilja, kamp, glädje och sorg under alla år som hon kämpade men där hon visste hur det skulle sluta. Vi ses! Ciao Catharina

And how do I feel? Good! Has been a little worried from time to time. Because although it has gone fast from discovery to treatment, there have been some waiting times. But now I feeling calm. I also feel safe in Swedish healthcare system. I also think about my sister who died of pancreatic cancer last year. Got close to see her willpower, struggle, joy and sadness during all the years she fought while she knew how it would end. See you! Ciao Catharina