Hej, nu har vi hittat tillbaka till våra rutiner, mer eller mindre, efter mysig besök av familj och vänner och med många luncher och middagar ute. Jag har kommit igång med jobb och det är mycket med både det och våra stugor. Kul! Träningen / rehabiliteringen går långsamt framåt. Jag äter fortfarande starkare värktabletter men försöker att minska ner, fast märker att de fortsatt behövs. Men de har ju varit och sågat och bänt i ryggkotorna så kanske inte så konstigt att det tar tid att läka.

Keith och Lisa åker inte skidor (och inte jag heller denna vintersäsong) men är aktiva så det blir lite annorlunda att ha kompisar på besök när vi behöver hitta på andra aktiviter än skidåkning. Det är enkelt på ett sätt när alla åker skidor för då går större delen av dagen och sedan myser man tillsammans hemma. Men de är självgående vilket är superskönt och jag kunde dessutom inte göra så jättemycket för ryggont, tyvärr. Vi hade lite aktiviter som vi tänkt göra men då det inte var mycket snö blev det inget av de planerna men veckan fylldes av promenader, Apré Ski, luncher, middag både hemma och ute, en tur till Salzburg, skratt och mys.

Hello, we have found our way back to our normal routines, more or less, after cozy visits from family and friends and with many lunches and dinners out. I have started work and there is a lot to do with both that and our cottages. Cool! The training / rehabilitation is progressing slowly. I still take stronger painkillers but am trying to reduce them, but notice that they are still needed. But they've been sawing and digging in the vertebrae, so maybe it's not so strange that it takes time to heal.

Keith and Lisa don't ski (and neither do I this winter season) but are active so it will be a little different to have friends visiting when we need to find other activities than skiing. It's easy in a way when everyone is skiing because then most of the day is spent and then you cozy up together at home. But they are very self-propelled which is super nice and I couldn't do too much because of back pain, unfortunately. We had a few activities that we intended to do, but since there wasn't much snow, none of those plans came to fruition, but the week was filled with walks, Apré Ski, lunches, dinner both at home and out, a trip to Salzburg, laughter and coziness.

Apre Ski står alltid på schemat. Det givna stället här i Flachau är Hofstadl. Vi var där 15.45 och partajade loss fram till sju.

Apre Ski is always on the schedule. The given place here in Flachau is Hofstadl. We were there at 3.45pm and partied until seven.

Och naturligtvis med den galna Apre Ski musiken. 😂😂

And of course with the crazy Apre Ski music.

En dag promenad med sen lunch som blev till en liten Apré ski på Dampfkessle. Bromance!!

One day a walk with a late lunch that turned into a little Apré ski at Dampfkessle. Bromance!!

En tur till Obertauern och en mysig promenad vid Gnadenalm. Sol och snö. Härligt!

A trip to the Obertauern and a cozy walk at the Gnadenalm. Sun and snow. Lovely!

Och en dag i Salzburg. Alltid lika fint och mysigt.

And a day in Salzburg. Always nice and cozy.

Med lunch på klassiska Meissl & Schaden. Naturligtivs wienerschnitzel. Den godaste, om du frågar mig.

With lunch at classic Meissl & Schaden. Of course Wiener schnitzel. The best, if you ask me.

Vi delade på den klassiska efterrätten i Salzburg; Salzburg Nockerl, en sufflé serverad med hallon.

Detta var lite av det vi gjorde. Och så tog denna mysiga vecka slut! Men vi ses snart igen. I Wien i slutet på juni och sedan i Sydafrika i oktober. Jag tycker om när man planerar att ses nästa gång. Då blir inte saknaden så stor. Vi ses! Ciao Catharina

We shared the classic Salzburg dessert; Salzburg Nockerl, a soufflé served with raspberries.

This was a some of our activities together. And so this cozy week ended! But we'll meet up again soon. In Vienna end of June and then in South Africa in October. I like it when you plan to see each other next time. Then the sadness is not as big when you know you will see each other soon again. See you! Ciao Catharina