Hej, jo men nu är vi båda 60 år gamla! Hur det känns, jomen det känns bra, men visst märker man att man nu närmar sig ett decennium där man både officiellt blir pensionär och att nästa stora jämna födelsedag blir 70 år. Det är ok! Jag har några vänner som har en sådan rädsla för att bli gammal och vägrar ens att prata om det och blir alldeles förskräckt när man skojar och pratar om att nu är man snart pensionär. Det tycker jag är ledsamt. Jag vill omfamna min ålder och göra det som jag vill, utifrån mina styrkor och svagheter! Ja, helt enkelt vara stolt över min ålder!!

Hi, yes now we are both 60 years old! How it feels, well, it feels good, but you certainly notice that you are now approaching a decade where you will both officially retired and that the next big even birthday will be 70 years old. That's ok! I have some friends who have such a fear of getting old that they refuse to even talk about it and are horrified when you joke and talk about being retired soon. I think that is sad. I want to embrace my age and do what I want, based on my strengths and weaknesses! Yes, simply be proud of my age!!

Visst är åldern mer än en siffra! Speciellt när man märker att kroppen och/eller knoppen inte fungerar som den skall längre. De som inte har några problem, skönt! Men flera vänner som jag har pratat med säger att man märker av att man håller på att åldras vid runt 50 - 55. Då börjar man känna av skavanker, stora och små. Både jag och maken har fått vår beskärda del av problem med våra kroppar. Då känner man av att man börjar åldras!

Of course age is more than a number! Especially when you notice that your body and/or your brain is not working as it should, anymore. Those who have no problems, great! But several friends I've talked to say that you notice that you're getting older at around 50 - 55. Then you start to feel pain etc, big and small. Both my husband and I have had our fair share of problems with our bodies. Then you feel that you are starting to age.

Jag känner att jag också blir modigare och fattar bättre beslut, nästan alltid i alla fall. Man värdesätter det man har såsom vänner och familj. Man rensar ut de vänner och kanske familjemedlemmar (jo det får man) som man inte vill ha. Och man ger mer tid till de vänner som ger en energi och glädje. Man hinner då ger mer energi och tid för de som behöver det. Sjukdomar, dödsfall och andra tråkigheter. För att finnas där för sin vänner i vått och torrt är fint! Jag har sagt nej till en familjemedlem och ett par kompisar. Jag har sagt ja till nya vänner, mer tid med familjen och att finnas där när mina vänner och familj har problem. Hur ofta och hur mycket de vill!

I feel that I also become braver and make better decisions, almost always anyway. You value what you have such as friends and family. You clear out the friends and maybe family members (yes, you get that) that you don't want. And you give more time to the friends who give you energy and joy. You can give more energy and time to those who need it. Illnesses, deaths and other troubles. Because being there for your friends through thick and thin is nice! I have said no to a family member and a couple of friends. I have said yes to new friends, more time with family and being there when my friends and family have problems. As often and as much as they want!

Man säger nej till saker man inte vill göra. Och man får säga nej till saker som man vill göra men inte kan. Men å andra sidan är det viktigt, ja mycket viktigt, att ha ett öppet sinne för nya saker. Just för att inte begränsa sig och göra sin värld mindre och mindre. Kanske att hitta nya vänner, göra nya saker och att läsa och förkovra sig. Inte bara att läsa det som internets algoritmer tycker att man skall läsa baserat på vad man läste tidigare. Jag blir tokig på det. Jag har sagt nej till att springa pga ryggen (saknar det oerhört mycket), det blev ingen skidåkning förra säsongen pga operation, jag har börjat att styrketräna (och gillar det), jag har börjat spela tennis, jag har lärt mig dreja och jag lär mig saker varje dag på jobbet. Förmodligen kommer jag att säga nej till fortsatt långfärdskidåkning, också för ryggen, jag säger nej till att lära mig åka offpist (jag har försökt och nästan klarat det men nu räcker det), jag tackar nej till att bli en trädgårsfixare för jag gillar det inte bl.a.

You say no to things you don't want to do. And you have to say no to things you want to do but can't. But on the other hand, it is important, yes very important, to have an open mind to new things. In order not to limit oneself and make one's world smaller and smaller, which is common when you are getting older. Maybe to find new friends, do new things and to read and relax. Not just reading what the internet's algorithms think you should read, based on what you read before. It drives me crazy. I've said no to running because of my back (miss it a lot), I didn't ski last season because of back surgery, I've started strength training (and like it), I've started playing tennis, I've learned to throw the wheel and I'm learning things every day at work. I will probably say no to continued cross-country skiing, also for my back, I say no to learning to ski off-piste (I've tried and almost managed it but that's enough now), I say no to work in garden because I don't like it among other things.

Vi tänker fortsätta att omfamna vår ålder och hitta på massa roliga saker tillsammans! Hösten ser jättekul ut, men uj massa massa att göra. Både med jobb och roliga resor, och jobbresor. Maken och jag utvecklas tillsammans och vi vill göra saker tillsammans. Ja, vi gör allt tillsammans, nästan. Han är dock en vanemänniska och jag måste använda min kvinnliga list till att få honom att göra nya saker. Han sporrar mig bla.a med att träna och hålla igång. Vi har också tillsammans förbättrat vad vi äter med mycket mer grönsaker.

Så det är inte så tokigt att fylla 60 år!!! Hade jag velat vara en annan ålder? Nej, faktiskt inte. Jag har ju med mig mina upplevelser, sorger och bedrövelser, glädje och kärlek. Och dem vill jag inte vara utan för det har format mig till den jag är. Och ja, jag känner mig vuxen. Det har jag gjort sedan jag var 30 år. Vi ses! Ciao Catharina

We will continue to embrace our age and have lots of fun together! Autumn looks like a lot of fun, very busy. Both with work and trips, and work trips. My husband and I develop together and we want to do things together. Yes, we do everything together, almost. However, he is a creature of habit and I have to use my female cunning to get him to do new things. But he spurred me to do a lot of things as well such as train and keep going. We have also improved together what we eat with a lot more vegetables.

So turning 60 is good!!! Would I have wanted to be a different age? No, actually not. I have with me my experiences, sorrows, joy and love. And I don't want to be without them because it has shaped me into who I am. And yes, I do feel grown-up. Which I have felt since I was 30 years old. See you! Ciao Catharina