Godmorgon, ja helt plötsligt vaknar jag och är pigg klockan 06.00. Och även nu när det är sommartid. Helt galet, för att vara jag!! Vi får ju hjälp på traven av alla fåglarna som sjunger så vacker då, och uppenbarligen vaknar samtidigt som oss. Jag har kommit på att jag gillar det på helgen, när jag vaknar så tidigt gör jag en stor kopp cappuccino och läser bloggar eller en bok. Sedan vilar jag lite och är därefter redo för dagen. Men på vardagarna är jag INTE van att ha så långa dagar som det blir när jag vaknar så tidigt. Jag har alltid varit morgontrött, i hela mitt liv. Men det har ändrats lite under de senaste åren och jag har börjat att vaknat lite tidigare. Men inte så här tidigt! Jag är som sagt var inte van att få så mycket tid. Just nu är jag inte alls effektiv och utnyttjar inte alla timmarna som jag har till mitt förfogande. Men det är bra att komma till insikt och ändra på detta över tid.

Jag har i hela mitt liv behövt mycket sömn, ca 9 timmar, för att må bra. Jobbigt ibland att förklara att det är det jag mår bäst av. Kompisar har alltid haft åsikter om det och kommenterat det, och inte på ett positivt sätt. Nu har dock sömnen i våra liv fått revansch och forskning visar hur viktigt det är med bra sömn. Dessutom är det inte lika mycket prestige längre att sova så lite som möjligt. Min superkraft har alltid varit att kunna sova bra. När jag jobbade som mest och reste massor så började jag kalla mig för “dagspigg”. Mao jag var inte morgonpigg och inte kvällspigg. Men jag satte stolhet i att vara pigg på dagen. När man behöver sova mer än genomsnittet så försvinner ju många timmar på dygnet men jag har alltid varit extrem effektiv. Välplanerad, snabb och effektiv. Så jag har aldrig märkt att jag har hamnat efter, nästan tvärtom. Är jag uppe så är jag uppe och gör saker. Jag sitter sällan och slöar, då endast framför tv:n eller läser en bok. Vilket jag också hinner med.

Så hur gör jag nu? Ett alternativ är ju att fortsätta vara lika effektiv, då hinner jag ju massor. Och jag har alltid massa saker på min att-göra-lista så att ligga i framkant kanske vore något att testa. Ja, det skall jag börja med. Men det kommer nog att ta lite tid för mig att vänja mig vid det.

Jag kommer att fortsätta mig att unna mig en stunds sovpaus på dagen, mitt helgnöje! En sak som jag saknar är de där riktigt långa sovmorgnarna. De kommer nog inte tillbaka.

Hur är det med dig? Morgonpigg? Kvällspigg? Sover du mycket? Lite? Har du några tips? Vi ses! Ciao Catharina

Good morning, all of a sudden I wake up at 6 am. Also now when it's summer time. Totally crazy, to be me!! We do get help to wake up from all the birds who sings so beautifully, and apparently wake up at the same time as us. I've found that I like it on the weekend, when I wake up so early I make a big cup of cappuccino and read blogs or a book. Then I rest a bit and am then ready for the day. But on weekdays I am NOT used to having such long days as it is when I wake up so early. I have always been morning tired, my whole life. But it has changed a bit in the last few years and I have started to wake up a bit earlier. But not this early! As I said, I'm not used to having so much time. Right now I'm not efficient at all and I'm not using all the hours that I have at my disposal. But it is good to come to an understanding and change my routine over time.

Throughout my life, I have needed a lot of sleep, about 9 hours, to feel well. Sometimes it's a chore to explain that it's what makes me feel the best. Friends have always had opinions about it and commented on it, and not in a positive way. Now, however, sleep in our lives has had its revenge and research shows how important it is to have good night sleep. In addition, there is not as much prestige anymore to sleep as little as possible. My superpower has always been being able to sleep well. When I worked my most and traveled a lot, I started to call myself "daytime awake". I was not a morning person and not an evening person. But I took pride in being alert during the day. When you need to sleep more than average, many hours disappear in the day, but I have always been extremely efficient. Well planned, fast and efficient. So I have never noticed that I have fallen behind, almost the opposite. If I'm up, I'm up and doing things. I rarely sit and being lazy, then only in front of the TV or reading a book. Which I also have had time for.

So what do I do now? An alternative is to continue to be as efficient as possible, then I have plenty of time. And I always have lots of things on my to-do list, so being at the forefront might be something to try. Yes, I'll start with that. It will for sure take some time for me to get use to it.

I will continue to treat myself to a short nap during the day, my weekend pleasure! However, what I do miss are those really long sleep-in mornings. They probably won't come back.

How are you doing with your sleep? Early riser? Late in bed? Do you sleep a lot? A little? Do you have any tips? See you! Ciao Catharina