Husarrest, näh skojar bara. | House arrest, no I'm joking.

Hej, nu var det länge sedan vi hördes av! Livet kom emellan och bloggen fick ingen prioritet alls. Första kvartalet är alltid mycket att göra men nu är jag över puckeln. Så nu är jag redo att sätta igång igen. Jag tänker hela tiden på allt jag vill skriva och dela med mig av, vilket är fint.

Jo, angående rubriken. Så har det känts för mig den gånga veckan. Det är min rygg som spökar igen och jag har varit hemma hela veckan och gått mellan sängen, skrivbordet och soffan, mer eller mindre. Varför, jo det blev lite mycket förra veckan med att laga mat för vänner på besök. Det tyckte min rygg inte alls om. Att gå och stå är för mig en pina, och att ligga ner raklång är det enda som gör att ryggen får vila. Ryggen har varit svajig sedan starten på detta året, så inte förvånande att jag får dessa skov av värk och smärta. Men vilar mig i form och äter lite starkare värktabletter. Som vanligt är det min Central Spinal Stenos. En tråkig vecka helt enkelt. Men jag är på bättringsvägen så det känns bra.

Men härligt med vänner på besök och vänner på middag. Så ibland får man stå ut. Nu har vi en vecka till med lite vänner på besök men denna gången gör min man det mesta. Så är det tänkt i alla fall. Vi får väl se.

Snart väntar Dry Martini med prosciutto, ost och oliver som entré och till huvudrätt blir det ugnsbakad rotselleri, ugnsbakad cicorrie med ädelost samt lite gott kött på en bädd av ruccola. Och en gott Amarone vin därtill.

Just ja, här ser ni vårt fina vardagsrum från i januari, massa snö. Men den har smält sedan dess och inte mycket snö har kommit denna vintern. Nog för att åka skidor men egentligen bara på förmiddagarna. Men här har jag legat och njutit av lite tv-serier, som för övrigt är svårt att fina i dessa dagar. Har du några tips?

Dags att börja fixa med drinkar. Vi hörs! Ha en fin fredagkväll så hörs vi av snart igen. Ciao Catharina

Hello, it's been a long time since we heard from each other! Life got in the way and the blog didn't get any priority at all. The first quarter is always a lot of things do but now I'm over the hump, and the quarter is soon finished. So now I'm ready to start again. I'm constantly thinking about everything I want to write and share here on the blog, which is nice.

Well, about the title. That's how it has felt to me this past week. It's my back that's bothering me again and I've been at home all week, going between the bed, the desk and the couch, more or less. Why, well it was a bit much last week with cooking for visiting friends. My back didn't like that at all. Walking and standing is a pain for me, and lying down straight is the only thing that allows my back to rest. My back has been troubling me since the start of this year, so not surprising that I get these flare-ups of aches and pains. But I'm resting in shape and taking slightly stronger pain pills. As usual, it's my Central Spinal Stenos. Just a boring week. But I'm on the mend so it feels ok.

But lovely with friends visiting and friends for dinner. So sometimes you (=I) have to put up with it. Now we have another week with friends visiting, but this time my husband does most of the work. At least that's how it's supposed to be. We shall see.

Tonights dinner consist of Dry Martini with some olives and prosciutto and cheese, for main we will have oven-baked celeriac, oven-baked chicory with blue cheese and some good meat on a bed of arugula. And a good Amarone wine to go with it.

And above you can see our nice living room from January, lots of snow. But it has melted since then and not much snow has come this winter. Enough for skiing but really only in the mornings. But here I have been enjoying some TV series for the past week, which are difficult to find these days. Do you have any tips?

Time to start fixing drinks. See ya! Have a nice Friday evening and we will hear from you again soon. Ciao Catharina

Läkning. | Healing.

Hej, hur har ni det så här inför jul? Stressigt förmodar jag! Det tror jag de flesta har med allt som skall fixas, få klart och förberedas. Här hos oss, inte alls. Vilket känns konstigt. Varför kanske du undrar? Dels har jag en liten familj där allt löper på, allt är mer eller mindre förberett och vilket inte är så mycket då vi har bestämt oss för att skala ner allt denna jul- och nyårshelgen just för att jag opererats. Så bara lite pynt, en julgran och lite god mat. Och bara umgås med mina fina barn som kommer hit till oss. Och jo, ingen skidåkning för mig heller denna säsong så det sparar ju massa tid. Tråkigt, jo visst. Supertråkigt, men en säsong är ok! Det blir promenader i snön istället, för att få frisk luft, inte så långa och inte så länge. Förmodligen en och annan lunch för att möte upp maken och familjen som åker skidor.

Hello, how are things? I suppose stressful this close to Christmas! Which I think most people are with everything to be fixed, get ready and get prepared. Here with us, not at all. Which feels strange. Why maybe you wonder? Partly because I have a small family where everything runs good, partly because everything is more or less prepared and we have also decided to scale down everything this Christmas and New Year holidays because of my operation. So just some decoration, a Christmas tree and some good food. And just to spend time with my sweet children who will come here to us. And yes, no skiing for me either this season so it saves a lot of time. Sad, of course. And super boring, but one season is ok! There will be walks in the snow instead, getting fresh air, not so long. Probably occasional a lunch to meet up with my husband and family, who are skiing.

Min läkning går framåt, men långsamt. Nu har det gått knappt sex veckor sedan min operation och jag kan nu börja utöka mina promenader till 15+ minuter, ett par gånger om dagen samt fortsätta med att göra små core-övningar. Denna veckan kan jag också börja med att cykla också korta stunder och perfekt då att vi har en cykel hemma. Fortsätter att äta relativt starka värktabletter men hoppas kunna dra ner på dem snart, inte helt, inte än, men snart. Beräknad tid för att vara helt återställd är ungefär 6 månader. Jag läser och kollar upp hur och vad jag kan göra efter min operation. Bra kom-ihåg. Det är lång tid, men faktiskt värt det. Längtar orimligt mycket att kunna gå igen och bara njuta. Utan smärta, utan värk. Mitt mål är att kunna gå 5 km i maj. Sedan längre och längre och att kunna vandra i sommar. Ha en fin dag från ett soligt och snöigt Österrike! Ciao Catharina

My healing is going forward, but slowly. It has now been almost six weeks since my surgery and I can now start expanding my walks to 15+ minutes, a couple of times a day and continue to do small core exercises. This week I can also start by cycling as well shorter periods. Perfect that we have a stationary bike at home. Will continue to eat relatively strong pain killers but hope to be able to cut down soon, not totally, not yet, but soon. Estimated time to be fully restored is about 6 months. I read and look up in the brochure how and what I can do after my surgery. Need to be reminded since it takes time. But it is worth it. Longing unreasonably much to be able to walk again and just enjoy them. Without pain. My goal is to be able to walk 5 km in May. Then longer and longer and to go hiking in the summer. Yieahha. Have a nice day from a sunny and snowy Austria! Ciao Catharina

Så var jag opererad igen... | Another surgery...

Hej, jomen ja nu är jag opererade i ryggen igen. Operationen gjordes för drygt två veckor sedan. Detta är samma typ av operation som jag gjorde 2019, mao för Central Spinal Stenos. Denna gången var det på kotan L3, förra gången opererades jag på L4 och L5, mao de två sista kotorna på ryggraden. Så en kota upp i ländryggen. Förra gången gjorde jag en större operation; dekompression och fusion (steloperation). Denna gången gjorde jag “bara” dekompression.

Jag kom in tidigt på morgonen den 15 november och åkte hem vid lunch dagen därpå. Operation tog två timmar med full narkos. Allt gick bra och jag var uppe och gick på toaletten redan på tidig eftermiddag. Det viktigaste efter narkosen är att kunna kissa igen. Och de kommer med jämna mellanrum och gör ultraljud för att se om urinblåsan är tömt. Varför? Jo, för att om urinblåsan inte töms kan de lätt bli infektion och ju längre den är fylld desto svårare kan det vara att komma igång med kisseriet. Så det är ju bra att de kollar detta.

Hello, well, yes, I have had another back surgery. The operation was done just over two weeks ago. This is the same type of surgery I did in 2019, mao for Central Spinal Stenos. This time it was on vertebra L3, last time I had surgery on L4 and L5, ie the last two vertebrae on the spine. Then a vertebra up in the lumbar spine. Last time I had major surgery; decompression and fusion (rigid surgery). This time I did "only" decompression.

I came in early in the morning on November 15th and went home at lunchtime the next day. Operation took two hours with full anesthesia. Everything went well and I was up and going to the toilet already in the early afternoon. The most important thing after the anesthesia is to be able to urinate again. And they come periodically and do an ultrasound to see if the bladder is empty. Why? Because if the bladder is not emptied, it can easily become infected and the longer it is full, the more difficult it can be to start urinating. So it's good that they check this.

Man har ju 5 ryggkotor i ländryggen, från 1-5. Nu har jag opererat de nedersta tre och förhoppningsvis räcker det, men det är inte helt säkert. Tyvärr. Kanske behöver jag stelopererad även L2??!! Varför? Jo, även L2 ser svajig ut men förhoppningsvis kan den “rätta” till sig nu när L3 är opererad. Så jag håller tummarna.

Varför opererades jag igen och vad är Central Spinal Stenos? Jo, för jag har de senaste åren kunnat gå kortare och kortare sträckor utan att få enorm värk. Vi pratar om ca 1 km, totalt. Om jag har kämpat på så har jag kunnat gå längre, det går då långsammare och långsammare att gå och med följd att jag får jätteont efteråt och behöver äta värktabletter. Operationen utförs för att vidga ryggradkanalen och återskapa det utrymme nerverna behöver för att kunna återta sin funktion.

Spinal Stenos är kort och gott trängsel i ryggkanalen. Vill du se mer om min förra operation kolla här Central Spinal Stenos

You have 5 vertebrae in the lumbar spine, from 1-5. Now I have operated on the bottom three and hopefully it will be enough, but it is not completely certain. Unfortunately. Maybe I need another surgery also L2??!! Why? Well, even L2 looks weak, but hopefully it can "fix" itself now that L3 is operated on. So I'm keeping my fingers crossed.

Why did I have surgery again and what is Central Spinal Stenosis? Well, because in recent years I have been able to walk shorter and shorter distances without getting huge pain. We are talking about 1 km, in total. If I have struggled, I have been able to walk further, but then slower and slower, and as a result I get excruciating pain afterwards and need to take painkillers. The operation is performed to widen the spinal canal and recreate the space the nerves need to regain their function.

Spinal Stenosis is short and sweet congestion in the spinal canal. If you want to see more about my last operation, check here Central Spinal Stenos

Så hur går det för mig drygt två veckor efter operationen? Jodå, det går långsamt framåt. Det gör ont och jag blir supertrött, både i kroppen och i hjärnan. Började göra lite mer förra veckan då allt kändes ok men oj det straffade sig och jag har behövt att dra ner på aktiviteter, radikalt. Mao allt där jag är på benen mer än 1 timma i sträck är INTE bra. Så det blir begränsat med aktiviteter men å andra sidan helt ok. Jag har dragit ner på smärtstillande men äter fortfarande en rejäl dos. Operationen är ju ingen titthålsoperation utan man har ju varit inne och sågat, karvat och bråkat med både själva ryggkotan och med muskler och nerver. Så inte konstigt att det tar tid att läka. De första fyra veckorna skall man ta det riktigt lugnt, sedan kan man börja bygga på med mer aktiviteter, långsamt långsamt. Totalt rehabiliteringstid räknar man till sex (6) månader. Så japp, ett tag tills jag kan vara upp och skutta som vanligt, mao i mitten på maj 2023.

Vi ses! Ha en fin helg! Ciao Catharina

So how am I doing two weeks after surgery? The progress is slow, really slow. It hurts and I get super tired, both in my body and in my brain. I started to do a little more last week when everything felt ok but I got “punished” for that and I have had to cut back on activities, radically. Basically anything where I'm on my feet for more than 1 hour straight is NOT good. So it limits the activities but on the other hand it’s completely ok. I've cut back on the painkillers but still take a hefty dose. The operation is not a peephole operation, on the contrary, they have been inside sawing, carving and messing with both the vertebra itself and with muscles and nerves. So no wonder it takes time to heal. The first four weeks you should take it really easy, then you can start to build on with more activities, slowly slowly. Total rehabilitation time is calculated at six (6) months. So yeah, a while until I can be up and running as usual, i.e. mid May 2023.

See you! Have a nice weekend! Ciao Catharina