Franschhoek, South Afria.

Hej på dig och hej söndag! Nu skall jag ta dig tillbaka till mitten på oktober då vi skulle på utflykt. Maken och jag var uppe tidigt för skulle vara hos våra kompisar vid halv nio. Jag ville hålla fast vid min helgrutin att läsa några bloggar och dricka mitt morgonkaffe, samt att äta frukost på morgonen. En ny bra vana!

Hi there, and hi Sunday! Now I’m going to take you back to the middle of October, when we were heading out on an excursion. My husband and I were up early, as we needed to be at our friends’ place by 8:30. I wanted to stick to my weekend routine—reading a few blogs, having my morning coffee, and eating breakfast. A new good habit!

Vi tog en pw längs strandpromenaden i det soliga väder för att komma till våra kompisar Keith och Barbara, för det var med dem som vi skulle åka på dagens utflykt till Franschhoek. Och det fiffiga är att du nu kan kika på kartan, från förra inlägget, för att se vart vi skulle spendera dagen.

We took a brisk walk along the promenade in the sunny weather to meet up with our friends Keith and Barbara, as we were heading out with them on today’s excursion to Franschhoek. And the handy thing is that you can now take a look at the map from the previous post to see where we were going to spend the day.

Vi gjorde en avstickare, därav den tidiga starten, för att köra till den lilla staden Simondium där vi skulle besöka Babylonstoren Wine Estate. Vilken fantastiskt vacker plats, med härligt väder också.

We made a detour—hence the early start—to drive to the small town of Simondium, where we were to visit the Babylonstoren Wine Estate.. What a fantastically beautiful place, and the weather was lovely, too.

Babylonstoren is a wine estate in the Drakenstein Valley in the Cape Winelands, South Africa. As one of the oldest Cape Dutch houses in South Africa, the estate is a popular tourist attraction, particularly because of its garden, designed by Patrice Taravella, inspired by the historic Company's Garden in Cape Town and was described as "the Versailles of vegetable gardens" by the Sunday Times. The garden contains over 300 tree varieties and thousands of plant species. The estate was founded in 1692 and has been owned by billionaire Koos Bekker and his wife Karen Roos since 2007. (Source: wikipedia)

Vi tog en liten extra frukost när vi kom fram och som vi mumsade på när vi gick igenom den enorma trädgården. Maken fick sin nya favorit Red Cappuccino (gjort på rooibus) och jag fick min favorit mandelcroissant. Så håll ut, här kommer nu ett bildregn på allt vacker, inklusive oss. haha

We grabbed a little extra breakfast upon arrival, which we snacked on while walking through the enormous garden. My husband had his new favorite a Red Cappuccino (made with rooibos) and I had my favorite, an almond croissant. So, hang tight, here comes a flood of photos of everything beautiful, including us! Haha.

Vilket ynnest att få tillbringa ännu en dag här i Sydafrika med dessa glada personer.; Keith, Barbara och naturligtvis maken.

What a privilege to spend yet another day here in South Africa with these cheerful people: Keith, Barbara, and, of course, my husband.

Vänner!

Friends!

Jag gillar att ta kort på skyltar framförallt för att jag skall komma ihåg senare vad vi såg / var vi var. Men här på Bablyonstoren var det mer hur de arbetade med sina odlingar tx den först skylten talar om för oss besökare att de prövar Tias odling utan jordbearbetning. Odling utan jordbearbetning (så kallad ”no-dig”-odling) är en metod för att odla grönsaker utan att vända, gräva eller fräsa jorden. Istället för att störa de underjordiska ekosystemen efterliknar odlaren naturliga processer genom att låta daggmaskar och mikroorganismer i jorden arbeta in organiskt material. Framstående personer och utövare – såsom den ekologiska odlaren Tia Francisco (ofta förknippad med tips för lättskött grönsaksodling utan jordbearbetning) och pionjärer som Charles Dowding – förespråkar detta arbetssätt, både för att spara på det egna arbetet och för att skapa en friskare jord.

Den andra skylten är en haiku för grodor. Den mest berömda japanska dikten är från 1686 av Marsuo Basho. Den finns tusen översättningar men här är en (på engelska):

Ancient pond

frog jumps

plop

Vackert eller hur?

I like taking photos of signs—primarily so that I can remember later what we saw or where we were. But here at Babylonstoren, the signs were more about their cultivation methods; for instance, the first sign informs visitors that they are experimenting with "Tia’s no-dig" gardening. No-dig cultivation is a method of growing vegetables without turning, digging, or tilling the soil. Instead of disrupting underground ecosystems, the grower mimics natural processes, allowing earthworms and soil microorganisms to incorporate organic matter. Prominent figures and practitioners—such as organic gardener Tia Francisco (often associated with tips for low-maintenance, no-dig vegetable gardening) and pioneers like Charles Dowding—advocate for this approach, both to reduce the physical labor required and to foster healthier soil.

The second sign is a haiku about frogs. The most famous Japanese poem of this kind, written in 1686 by Matsuo Bashō, has been translated a thousand times; here is one version (in English):

Ancient pond

frog jumps

plop

Beautiful, isn’t it?

Här hade Barbara och jag lite fotterapi. Detta var en liten yta med bara kamomill, en kamomillgräsmatta. Att gå barfota på levande örter kallas ibland för en "sensorisk gång" eller "örtvandring", samt att när man går så började en svag doft av kamomill kännas. Fint.

Here, Barbara and I enjoyed some foot therapy. It was a small area consisting solely of chamomile—a chamomile lawn. Walking barefoot on living herbs is sometimes called a "sensory walk" or "herbal walk," and as we walked, a faint scent of chamomile began to emerge. Lovely.

De har planerat enorma mängder av mönjeliljor, och när alla blommar på senvår är det sagolikt vackert. Tyvärr hade de flesta blommat över när vi var här. Mönjeliljesläktet är ett växtsläkte i familjen amaryllisväxter med sex arter från Sydafrika. Släktet innehåller fleråriga, städsegröna örter med kort jordstam och tjocka rötter. Bladen är remlika och sitter i två rader i spetsen på stammen, som hos några arter är ovanjordisk. (källa wikipedia).

Tänk vad man lär sig!

They have planted vast quantities of Clivias, and when they are all in bloom in late spring, it is absolutely magical. Unfortunately, most of them had finished flowering by the time we were here. The genus Clivia belongs to the amaryllis family and consists of six species native to South Africa. These plants are perennial, evergreen herbs with short rhizomes and thick roots. Their strap-like leaves are arranged in two rows at the tip of the stem—a stem that, in some species, grows above ground. (Source: Wikipedia).

You really do learn something new every day!

De hade naturligvis en butik här med massa godsaker. Vi köpte med oss några kökshanddukar, några marmelader och jag blev inspirerad av dessa och kommer att göra rusks (en sorts skorpor) till våra julhelger. Vi äter de när vi är på safari, otroligt goda.

Of course, they had a shop here filled with all sorts of treats. We picked up some kitchen towels and a few jars of jam; the latter inspired me, and I plan to make rusks for the Christmas holidays. We usually eat them when we’re on safari, they’re incredibly delicious.

Babylonstoren har naturligtvis vin- och olivoljeproduktion. De har också vinprovningar, med en fantastiskt chardonnay. Några flaskor av den köper vi nog med hem nästa gång.

Babylonstoren produces wine and olive oil. They also offer wine tastings, featuring a fantastic Chardonnay. We’ll likely bring a few bottles of it home with us next time.

De hade också ett vinmuseum som vi kollade in.

They also had a wine museum that we checked out.

Sedan var det dags för lunch, så vi styrde kosan mot Franschhoek.

Then it was time for lunch, so we headed towards Franschhoek.

Vi skulle äta lunch på Le Lude Estate and Orangerie Restaurant.

Le Lude Estate är en familjeägd vingård och egendom belägen i hjärtat av Franschhoek i Sydafrika, känd för sin produktion av exklusiv mousserande vin (Méthode Cap Classique eller MCC).

Orangerie är deras hyllade restaurang på egendomen som serverar klassiskt franskinspirerat kök med moderna inslag och säsongens råvaror, lett av chefskocken Nicolene Barrow.

We were to have lunch at Le Lude Estate and the Orangerie Restaurant.

Le Lude Estate is a family-owned winery and estate located in the heart of Franschhoek, South Africa, known for its production of premium sparkling wine (Méthode Cap Classique, or MCC).

Orangerie, is their acclaimed restaurant on the estate—which serves classic French-inspired cuisine with modern touches and seasonal ingredients, under the direction of head chef Nicolene Barrow.

Vi satt på deras terass. Så vackert!!

We sat on their terrace. So beautiful!!

Så fantastiskt god mat!! Jag tog naturligtvis Seafood Bouillabaissen för att lära mig att få en till lika perfekt hemma. Detta är en nygammal favorit hos mig som min faster Lore gjorde en sådan fantastisk version av när vi var i Montecito, Santa Barbara förra året. Jag lagade den på julafton, och det är nu en ny tradition. För i katolska länder, och min make är katolik, så äter man fisk på julafton. Och numera älskar jag allt som är fransk sedan vår Frankrikeresa i somras, haha

Such incredibly delicious food!! Naturally, I ordered the seafood bouillabaisse, hoping to learn how to recreate something just as perfect at home. It’s a rediscovered favorite of mine—my Aunt Lore made a truly fantastic version of it when we were in Montecito, Santa Barbara, last year. I prepared it on Christmas Eve, and it has now become a new tradition. After all, in Catholic countries—and my husband is Catholic—it is customary to eat fish on Christmas Eve. I now love all things French after our trip to France this summer.

Efter lunchen gick vi omkring i deras lilla trädgård. Fantastiskt vackert.

After lunch, we walked around in their little garden. Fantastically beautiful.

Min fina nygamla vän Barbara!!!

My great friend Barbara, who I have reconnected with!!!

En fantastik söndag med fina vänner. Här och då bestämde jag att här vill jag göra om detta nästa år och för-fira min 65-årsdag!! Gå på SPA och äta ostron på Babylonstoren och sedan äta lunch eller middag på Le Lude. Det kan väl inte bli bättre, eller hur? Detta är en repris av när vi för-firade min 60-årsdag på Rust en Vrede i Stellenbosch 2022. Att för-fira mina större födelsedagar i Sydafrika är nu en tradition eller hur?

Ha nu en fin söndag! Vi skall ut och vandra i bergen i det fantastiska väder som vi har nu. Vi hörs av snart! Ciao Catharina

A fantastic Sunday with wonderful friends. Right then and there, I decided that I want to do this all over again next year to celebrate my 65th birthday in advance!! A spa visit, oysters at Babylonstoren, and then lunch or dinner at Le Lude—it doesn’t get any better than that, does it? This is a repeat of how we celebrated my 60th birthday early at Rust en Vrede in Stellenbosch back in 2022. Celebrating my milestone birthdays in South Africa ahead of the actual day has become a bit of a tradition, hasn’t it?

Have a lovely Sunday! We’re heading out for a hike in the mountains in this fantastic weather we’re having. Talk to you soon! Ciao, Catharina

Western Cape, South Africa.

Hej, hoppas allt är bra med dig? Allt är bara bra här. Jag tänkte att det skulle vara intressant för dig att var på kartan vi håller hus när vi reser till Sydafrika. Under flera år dokumenterade jag våra resor bland annat Sydafrika på IG och då har jag tyvärr inte prioriterat bloggen, så när jag vill kolla upp gamla inlägg är det lite skralt. Kanske gör jag några inlägg som översikt på allt fantastiskt vi har varit med om?

Detta var vår 9:e resa så mycket har vi sett och upplevt, alltid tillsammans med en av våra bästa kompisar Keith. Helt fantastiskt! Nästa år har vi 10 års jubileum, hurra!! Och japp, vi har redan bokat in resan med datum och en preliminär resplan.

Vi har alltid åkt på safari när vi har varit här, förutom i år, så det har blivit åtta gånger nu. Vi åker alltid till samma privata lodge; Idwala som ligger i Game Reserven Nambiti. Lika härligt varje gång. När vi började åka till Sydafrika var vi alltid i Durban där Keith då bodde. Därifrån har vi gjort sett och upplevt så mycket, bland annat en resa upp till Mozabique. Keith är uppvuxen och har jobbat under många år i Johannesburg så där har vi också varit ett par gånger, och vi var där när vi åkte med Rovos Rails från Pretoria (som ligger nära ) till Victoriavattenfallet i Zimbabwe. Sedan styrdes Keith kosan mot Kapstaden och efter en safari gjorde vi en roadtrip från Durban till Kapstaden, samt en roadtrip till Namibia, och förra året åkte vi längs kusten till Plettenberg Bay.

Hi, I hope you’re doing well? Everything is great on my end. I thought you might find it interesting to look at a map of South Africa to get an overview of where we stay whenever we visit. For several years, I’ve been documenting our trips—including those to South Africa—on Instagram, but unfortunately, that meant the blog took a back seat; as a result, there isn’t much to look back on when I try to check old posts. Perhaps I should put together a few posts summarizing all the amazing experiences we’ve had?

This was our ninth trip, so we’ve seen and experienced a great deal—always accompanied by one of our best friends, Keith. It’s been absolutely fantastic! Next year marks our 10-year anniversary—hooray!! And yes, we’ve already booked the trip, with dates set and a preliminary itinerary in place.

We’ve gone on safari every time we’ve visited—with the exception of this year—making it eight safaris in total. We always stay at a private lodge called Idwala in Game Reserven Nambiti. It’s just as wonderful every single time. When we first started traveling to South Africa, we always stayed in Durban, where Keith lived at the time. From there, we saw and experienced so much—including a trip up to Mozabique. Keith grew up and spent many years working in Johannesburg, so we’ve visited there a few times as well; we were even there when we took the Rovos Railsfrom Pretoria (which is nearby) to Victoria falls in Zimbabwe. Later, Keith moved to Cape Town; following a safari, we took a Roadtrip fromDurban to Cape town, as well as a road trip to Namibia. And just last year, we traveled along the coast to Plettenberg Bay.

Nu bor Keith permanent i Kapstaden med sin fru Barbara, så nu utforskar vi provinsen Western Cape tillsammans med dem. Så kul!!! Ni ser Western Cape i den sydvästra hörnet, markerat i en ljusare färg på kartan ovan. Vi har varit här varje gång, förutom en då vi åkte till Mauritius istället, och vi känner oss relativt hemma här i Western Cape provinsen.

Keith now lives permanently in Cape Town with his wife Barbara, so we are currently exploring the Western Cape province together with them. So much fun!!! You can see the Western Cape in the southwestern corner, highlighted in a lighter color on the map above. We have been here every time—except for one occasion when we went to Mauritius instead— we feel relatively at home here in the Western Cape province.

Det som var kul denna gången, förutom allt vi hittade på, allt kul vi hade, var att vi var i Kapstaden nästan fem veckor. Det är det längsta tiden vi har spenderat här. Jag har markerat var vi bodde, haha kanske lite dåligt men det är vid tredje markerade området från ovan. Våra kompisar Keith och Barbara, bor vid den andra markerade ringen från ovan. Sedan hälsade vi på och bodde hos våra svenska vänner i Noordhoek, området som markerat längs ned. Det är så fantastiskt att åka längs kusten upp och ner, undersöka, uppleva och hitta som en “local”. I Hout Bay låg t.ex vår matbutik.

What was great this time around—aside from everything we did and all the fun we had—was that we spent nearly five weeks in Cape Town. That’s the longest amount of time we’ve ever spent here. I’ve marked where we stayed—haha, perhaps not very clearly, but it’s the third marked area from the top. Our friends Keith and Barbara live near the second marked circle from the top. We also visited and stayed with some Swedish friends of ours in Noordhoek, the area marked at the very bottom. It’s absolutely fantastic to travel up and down the coast, exploring, experiencing things, and discovering the area like a “local.” For instance, our grocery store was in Hout Bay.

Vi var på en del utflykter, bl.a åkte vi igen till Godahoppsudden. Så härligt! Vi gjorde allt man skulle göra där; vi kollade på pingviner i Boulders Beach, vandrade upp på toppen vid fyren på yttersta udden och stod mellan de två oceanerna; Atlanten och Indiska oceanen, och ja vi badade i båda. Vi var var också varje helg i vindistrikten Stellenbosch, Franschhoek och Hermanus. Bröllopet som vi var på i Stellenbosch första helgen när vi kom, skrev jag ju om här. Fantastisk helg!! På lördag får ni kika på vår utflykt till Franschhoek och där vi åt på vår absoluta favoritrestaurang denna gången.

Så jag hoppas att du med denna översikten har fått lite översikt över Sydafrika och Western Cape. Ha en fin fredag så hörs vi snart igen. Ciao Catharina

We went on quite a few excursions—for instance, we visited the Cape of Good Hope again. It was wonderful! We did all the classic things: we watched the penguins at Boulders Beach, hiked up to the lighthouse at the very tip of the cape, and stood between the two oceans—the Atlantic and the Indian Ocean, and yes we were swimming in both. Every weekend, we also spent time in the wine regions of Stellenbosch, Franschhoek, and Hermanus. I already wrote about the wedding we attended in Stellenbosch here. during our first weekend there. What a fantastic weekend!! On Saturday, you’ll get a look at our trip to Franschhoek, where we dined at what became our absolute favorite restaurant this time around.

I hope this overview has given you a better sense of South Africa and the Western Cape. Have a lovely Friday, and I’ll be in touch again soon. Ciao, Catharina

November. December.2026.

@immerhansi_official Instagram

Hej, hoppas allt är bara bra med dig? Här är allt bara bra. Här handlar det nu mycket om den kommande vintersäsongen som förhoppningsvis startar om en månad men också med allt som hör därtill när man bor i en skidort i alperna såsom gäster, bokningar, nya skidmodeller och pjäxor, snö och alla förberedelser inför ännu en högsäsong.

Här hemma håller jag på att förbereda massa inlägg här på bloggen, göra pappersarbete, jobba, träna och fixa hemma vilket har gjort att jag är oerhört splittrad. Men det är väl bara att inse att det är sådan jag är. Allt på en gång, fast jag har ett lugnare tempo nu vilket är så skönt, men det är alltid en massa som skall fixas både nu, inför imorgon, nästa vecka, nästa månad och nästa år, haha Nu när jag har varit borta en längre tid så blir det också många och bitvis långa samtal med alla mina vänner och även mina fina älskade döttrar. Samt att vi vill träffa våra vänner här. Så en härlig mix av allt mellan himmel och jord.

Och visst är det stor kontrast mellan vårt liv när vi är ute och reser, och när vi är hemma. Men det är det jag gillar. När vi är ute och reser är vi oerhört sociala och umgås med vänner och vänners vänner, vi är ute och äter middagar hela tiden på restaurang, vi gör utflykter och lever livet. Och efter en period av att ha varit jättesocial så gillar jag att landa här hemma. Maken känner likadant. Nu har vi det lugnt fram till mitten på december och vi skall vara hemma tills mitten/slutet på januari, förutom en weekendresa till Rovinj, Kroatien för att handla hem lite mat till jul Med lugnt menar jag inga besök, utan bara jag och maken här hemma. Lugna hemmakvällar med tända ljus, tänd brasa, en bra serie och mys. Och massa snö som faller utanför. Bara vi två. Vi har en hel del att fixa med innan högsäsong sätter igång med förfrågningar, bokningar, betalningar, göra iordning våra stugor inför säsongen, se vad vi behöver köpa nytt, byta ut, köpa blommor, julgranar som skall dekoreras mm mm

Jag har fyra helger (fem inklusive när vi är i Rovinj) framför mig som jag inte skall göra många knop på. Bara vila, mysa och samla kraft. För sedan blir det inte mycket lugnt på helgerna på flera månader. Men jag gillar det, bara jag vet att jag kan/får ta det extra lugnt ibland så blir det bra. Promenader i skogen är det enda som jag skall ägna mig åt under dessa helgerna, och att skriva på här på bloggen. Maken kommer säkert att åka skidor.

I mitten på december kommer först våra holländska vänner hit, sedan kommer hela min stora familj och sedan är det full fart. Så nu skall jag njuta och ta det lugnt så mycket det går innan allt sätter igång. Ha det så fint! Vi hörs! Ciao Catharina

Hello! I hope everything is well with you? Everything is great here. Right now, the focus is very much on the upcoming winter season—which will hopefully begin in a month’s time—as well as everything that comes with living in an Alpine ski resort: guests, bookings, new ski and boot models, snow, and all the preparations for yet another peak season.

At home, I’m busy getting posts ready for the blog, handling paperwork, working, exercising, and taking care of things around the house—which leaves me feeling incredibly pulled in different directions. But I suppose that’s just who I am: doing everything at once! That said, the pace is a bit calmer now, which is such a relief—though there’s always plenty to sort out, whether for today, tomorrow, next week, next month, or even next year, haha! Having been away for quite some time, I’m also having lots of conversations—some quite long—with my friends and my wonderful, beloved daughters. Plus, we’re catching up with friends here at home. It’s a lovely mix of just about everything under the sun.

There’s certainly a stark contrast between our life when we’re traveling and our life when we’re at home—but that’s exactly what I like about it. When we’re traveling, we’re incredibly social, spending time with friends and friends-of-friends, dining out at restaurants constantly, going on excursions, and really living life to the fullest. And after a period of being so social, I truly enjoy settling back in at home. My husband feels the same way. Things are quiet for us now until the middle of December, and we’ll be staying home until mid-to-late January—with the exception of a weekend trip to Rovinj, Croatia, to pick up some food for Christmas. By "quiet," I mean no visitors; it’s just my husband and me here at home. Peaceful evenings in, with candles lit, a fire going, a good TV series, and plenty of coziness—just the two of us. And a lot of snow that slowly falls outside our windows. We have quite a bit to take care of before the high season kicks off: handling inquiries, bookings, and payments; getting our cottages ready for the season; figuring out what needs to be replaced or bought new; and picking up flowers and Christmas trees to decorate, among other things.

I have four weekends ahead of me (five, if I count the one in Rovinj) where I don’t plan on doing much of anything—just resting, getting cozy, and recharging. After this it won’t be much downtime on the weekends for several months. But I don’t mind; as long as I know I’m allowed to take things extra easy every now and then, it’ll all be fine. My only planned activity is taking walks in the woods during these weekends, and to write here on my blogg. My husband will likely go skiing, as soon as he can.

In mid-December, our Dutch friends are coming to visit, followed by my entire extended family—and then things will really get going! So, for now, I’m going to enjoy the peace and quiet as much as I can before the rush begins. Have a wonderful time! Talk to you soon! Ciao, Catharina

Home Sweet Home.

Hej, nu är vi hemma igen! Jag har nu första helgen hemma, förutom en helg i september när jag hade 1000 saker att göra innan vi skulle åka iväg, sedan slutet på augusti. SÅ SKÖNT!!! Denna helgen handlar det bara om att packa upp fyra stora resväskor samt att lägga undan sommarkläder och ta fram varma höst- och vinterkläder. Nästa helg när allt är undanstädat så blir det helstädning av huset.

Jag har länge haft en uppackningsrutin som börjar i totalt kaos, allt upp och ut. För att sedan lägga allt på sin plats och då får perfekt ordning. När jag var ute och reste mycket i jobbet under 90-10-talet… (det ser ju lite konstigt ut..) då kände jag att mitt sätt att bona in mig hemma igen var just att ha kaos några dagar med packning, för att sedan göra mitt hem rent, snyggt och fint. Nu efter en längre resa känner jag samma sak. Som tur är har maken inget emot det.

Hi, we’re back home now! This is my first weekend at home since the end of August—well, except for one weekend in September when I had a thousand things to get done before we left for our trip. LOVE IT!! This weekend is all about unpacking four large suitcases, putting away summer clothes, and bringing out warm autumn and winter gear. Next weekend, once everything is tidied away, I’ll do a deep clean of the entire house.

For a long time, I’ve followed an unpacking routine that starts with total chaos—everything pulled out and spread everywhere—before I put everything back in its proper place, resulting in perfect order. Back when I used to travel for work a lot —in the 90s and 2000s—I realized that my way of settling back into home life was to embrace a few days of chaos with all the luggage and caos, followed by getting the house clean, tidy, and looking great, again. Now, after a longer trip, I feel exactly the same way. Luckily, my husband doesn’t mind at all.

Som tex min köksö. En salig blandning av saker jag köpte i Sydafrika, en tom tomatburk som skall vara med i ett inlägg här på bloggen, salsiccia till kvällens lasagne, presenter till en kompis och massa böcker och reseminnen både från Sydafrika och vår Frankrikeresan i somras och min agenda som jag INTE kan var utan. Refillen Agendan 2027 är inköpt och börjar fyllas på med riktigt kul saker. Och en massa kokböcker som jag skall ha som inspiration till hösten middagar. Efter våra resor har jag fått tillbaka till matlagningslust och inspirationen, så nu skall här testas massa nya recept, främst till middagar och aperó aka tilltugg till drinken. Men det blir lite gamla beprövade recept som maken får laga, då jag är den som lagar nytt och roligt, medans maken har sin repertoar. Perfekt att dela upp matlagningen när jag behöver sätta igång att jobba mer…haha kan ju knappast jobba mindre än vad jag gjort senaste tiden. Ha en fin lördag så hörs vi av imorgon igen. Ciao Catharina

Take my kitchen island, for example. It’s a delightful hodgepodge: items I bought in South Africa, an empty tomato can destined for a future blog post, salsiccia sausages for tonight’s lasagna, gifts for a friend, a stack of books, and travel mementos—both from South Africa and our trip to France this past summer—plus my planner, which I simply cannot live without. I’ve already bought up my refill 2027 planner, and it’s starting to fill up with some really exciting things. There’s also a pile of cookbooks to serve as inspiration for our autumn dinners. Since our travels, my passion for cooking and my creative spark have returned, so I’m planning to test out lots of new recipes—mostly for dinners and apéro (nibbles to go with drinks). We’ll also be revisiting some tried-and-true favorites, which my husband will handle; I tend to focus on the new and adventurous, while he sticks to his own repertoire. It’s a perfect arrangement for sharing the cooking duties, especially now that I need to start focusing more on work… haha, well, it’s not like I could work any less than I have lately! Have a wonderful Saturday, and I’ll talk to you again tomorrow. Ciao, Catharina

Sparat i oktober. | Saved lately.

Hej måndag, hej på dig och hejdå Sydafrika. Och imorgon när vi vaknar i Europa så är det vintertid och kallt.

Här kommer verkligen blandat bandat med vad jag har sparat i oktober. Först ut är Dr Jeremy London som är hjärtkirurg och som pratar mycket om hjärtats hälsa. Och nu när vi och våra kompisar börjar bli äldre så pratas det lite, men bara lite om hälsa mm och då ingår ju blodtryck. Och jag skulle säga att majoriteten av våra kompisar har högt blodtryck, än så länge gäller det inte maken eller mig. Så skönt!! Och jag som alltid glömmer bort saker, behövde ha Jeremy som påminner mig om vad ett optimalt blodtryck skall ligga på. Vilket mitt gör, och faktiskt lite under.

Hello Monday, hello to you, and goodbye South Africa. And tomorrow, when we wake up in Europe, it will be wintertime—and cold.

Here is a real mix of things I’ve saved over the course of October. First up is Dr. Jeremy London, a heart surgeon who talks a lot about heart health. As our friends and we ourselves start getting a bit older, the topic of health—including blood pressure—comes up occasionally. I’d say the majority of our friends have high blood pressure; fortunately, that doesn’t apply to my husband or me yet. Such a relief! And since I’m always forgetting things, I needed Jeremy to remind me what an optimal blood pressure reading should be. Which mine is doing, even a little bit under actually.

Jag blev medbjuden på en föreläsning om “Women and Longevity” i Kapstaden på ett auktionshus . Det var inte så mycket nytt för mig men jag är en stor förespråkare för kvinnohälsa och klimakteriet, och hur det påverkas oss. Så jag tycker att det är bra att det lyfts om och om igen. Och intressant hur det fortfarande behandlas som humbug… På aktionshuset där tillställning höll till fanns denna vackra vinkylare… En sådan vore ju fantastiskt att ha hemma.

I was invited to a lecture on "Women and Longevity" held at an auction house in Cape Town. There wasn’t much new information for me, but I am a strong advocate for women’s health—specifically regarding menopause and how it affects us—so I think it’s great that the topic keeps being brought up. It’s also interesting how it’s still often dismissed as nonsense… At the auction house where the event took place, I spotted this beautiful wine cooler… It would be fantastic to have something like that at home.

Denna oktoberlista är inte riktigt är relevant för mig men jag blev inspirerad av att göra en novemberlista. För just november är en av mina favoritmånader. Så den listan kommer du att se här på bloggen snart. Men kom på att jag har just en ring i burgundy-stenar (rubin) och att jag säger ja eller “fuck-it” till mycket. Heja mig!

This October list isn’t really relevant to me, but it inspired me to create a November list—since November happens to be one of my favorite months. So, you’ll see that list here on the blog soon. It also occurred to me that I actually own a ring with burgundy stones (ruby), and that I tend to say either “yes” or “fuck it” to a lot of things. Go me!

Lite inspiration till mina cityshorts. Som jag ju kan styla upp till vintern med tjock tröja och stövlar.

Some inspiration for my city shorts—which I can style for winter with a chunky sweater and boots.

Jag har inte hunnit läsa någonting här på min resa. Jag som trodde att jag skulle få MASSA tid till att bara ligga och vila, men nope!! Nåväl, jag är INTE ledsen för det, tvärtom. Men på kvällarna innan jag skall somna så lyssnar jag nu på Lazar av Nelio Biedermann. Så bra men också lite ledsam… Mer om höstens böcker som jag läst kommer här på bloggen.

I haven’t managed to read anything at all on this trip. I thought I’d have TONS of time to just lie around and rest—but nope!! Oh well, I’m definitely NOT sad about that—quite the opposite, in fact. But in the evenings, before I fall asleep, I’ve been listening to Lazar by Nelio Biedermann. It’s so good, yet a bit sad, too… I’ll share more about the books I’ve read this autumn here on the blog.

Jag lämnade in ett par Dior sandaler som jag fick av min faster förra hösten men de behövde fräschas upp så jag lämnade in dem till NK Skomakeri (bäst i stan). Min dotter hämtade ut dem så det blir spännande att se hur de ser ut nu. Jag hoppas det blev fina.

I dropped off a pair of Dior sandals—which I received from my aunt last autumn—at NK Skomakeri (best in town) to have them freshened up. My daughter picked them up, so it will be exciting to see what they look like now. I hope they turned out nicely.

Emilie Slotte syns lite överallt numera. Hennes stil inspirerar mig i massor. Fast jag hade redan plockat fram mina gamla tweedkavajer som jag köpt på 90- resp -00-talet. Lika snygga fortfarande, då de på den tiden skull vara skräddarsydda samt tighta, och inte oversized’. Så resten av hösten (det som finns kvar av den) kommer jag att gå klädd i mina tweedkavajer hemma. Som jag nämnt tidigare så sparar jag oftast mina kläder, så än en gång nu bär jag “Pre-owned by me”, hehe

Emilie Slotte seems to be everywhere these days. Her style is a huge source of inspiration for me. As it happens, I had already dug out my old tweed blazers—pieces I bought back in the 90s and 2000s. They still look just as great; back then, they were designed to be tailored and fitted, rather than oversized. So, for the rest of the autumn (or what’s left of it), I’ll be wearing these tweed blazers at home. As I’ve mentioned before, I tend to hold onto my clothes, so once again, I’m wearing items that are “pre-owned by me”—hehe!

Ännu en inspirerande bild då jag har en tunn långärmad tröja med hals som jag köpte till min svärfars 80-årsfirande i Skottland för 6 år sedan, för den passade alldeles perfekt till den skotskrutig långkjol som fick låna av min svärmor. Men sedan har jag inte kommit på vad och hur jag skall använda den (om jag inte har kastat den ojoj), tills jag såg denna bilden.

Here’s another inspiring image—it reminds me of a thin, long-sleeved top with a high neck that I bought for my father-in-law’s 80th birthday celebration in Scotland six years ago. It was a perfect match for the tartan long skirt I borrowed from my mother-in-law. Since then, though, I’ve never quite figured out how or with what to wear it (assuming I haven’t thrown it away—oops!), but that all changed when I saw this picture.

Min höst/vinterstil. Den passar så perfekt i Alperna.

My autumn / winter style. It fits so perfectly in the Alps.

Nu när jag badar i kallt vatten flera gånger här i Kapstaden så vill jag ta med min holländska kompis Ankee och gå hit och ta ett vinterdopp när hon och hennes familj kommer till oss i jul. Vågar jag? Men jag tänkte ju ta ett dopp på Svalbard nästa sommar så lika bra att vänja sig, hehe

Since I’ve been swimming in cold water quite a bit here in Cape Town, I’m thinking of taking my Dutch friend Ankee here for a winter dip when she and her family visit us this Christmas. Should I dare? Then again, I’m planning to take a dip in Svalbard next summer, so I might as well get used to it—hehe!

Jag har ju skrivit om traditionen i Österrike att man ger varandra lyckogrisar på nyårsafton. Så dessa tänkte jag beställa… Nu måste jag rusa för det är boarding snart. Vi hörs snart! Ciao Catharina

I’ve written about the Austrian tradition of giving each other "lucky pigs" on New Year’s Eve. So, I’m thinking of ordering these for this years New Years Party… I have to run now—boarding is about to start. Talk to you soon! Ciao, Catharina