Vad händer idag? | What's happening today?

Hej februari och hej på dig! Hur har du det? Här är allt bara bra! Jag har ju skrivit en del om vänskap på sistone, både i våra stora familjer, våra barn och alla våra vänner vi har. Varför? Jo, för att jag har insett att alla personer som jag/vi har i mitt iv betyder så mycket för mig, för oss. Man kan bo på olika platser, vara i olika livssituationer, vara i olika faser i livet eller att man tx har tagit en paus från varandra av någon anledning, eller att man har tappat bort varandra någonstans på vägen. Det är så viktigt att fortsätta hålla kontakt. Och jag har också lärt mig att inte svara, är ju också ett svar!

Jag har genom åren också skrivit en del om min BFF, med andra ord min bästis Gunnel. Vi är fortfarande bästa vänner!

Varje morgon, mer eller mindre, skriver vi till varandra och frågar: Vad händer idag?

Det är så mysigt att både få eller skicka ett WhatsApp med bara denna frågan, och sedan “prata” om vad vi gör, vad vi funderar på, vad vi upplevt, väder, glädje, sorg, mm mm. Det känns att vi är så närvarande i varandras liv! Bara genom denna lilla fråga, som vi skickar regelbundet till varandra.

Jag kommer inte att skriva så mycket om vår vänskap här idag, förutom en mycket kort tillbaka blick. Vår vänskap började när vi var åtta är gamla, 1970. Ovan ser ni ett foto på oss när vi skall iväg på ett läger 1973, då är vi 11 år gamla. Vi bor då i Uddevalla, tre gator ifrån varandra.

Hello February and hello to you! How are you? Everything is just fine here! I've written a lot about friendship lately, both in our large families, our children and all our friends we have. Why? Well, because I've realized that all the people that I/we have in my life mean so much to me, to us. You can live in different places, be in different life situations, be in different phases of life or that you have taken a break from each other for some reason, or that you have lost each other somewhere along the way. It's so important to keep in touch. And I've also learned that not answering is also an answer!

Over the years, I've also written a lot about my BFF Gunnel. We're still best friends!

Every morning, more or less, we write to each other and ask: What's happening today?

It's so nice to both receive or send a WhatsApp with just this question, and then "talk" about what we're doing, what we're thinking about, what we've experienced, weather, joy, sadness, etc. It feels like we're so present in each other's lives! Just through this little question, which we send to each other regularly.

I won't write much about our friendship here today, except for a very brief look back. Our friendship began when we were eight years old, in 1970. Above you see a photo of us when we were going to a camp in 1973, when we were 11 years old. We lived in Uddevalla at the time, three streets apart.

Efter Uddevalla flyttade vi 1982 till Göteborg tillsammans och där började vi hänga med Gunnels bror Lasse. Han har alltid haft många kompisar, både de sk “Uddevalla-kompisarna” såväl som “Handelskompisarna”. Det blev mer och mer de senare gänget som vi umgicks med, då vi alla pluggade på universitetet tillsammans . Vi hade det så kul, tillsammans i flera år. Och japp, då var det på modet att vara topless.

After Uddevalla we moved to Gothenburg together in 1982 and there we started hanging out with Gunnel's brother Lasse. He has always had a lot of friends, both the so-called "Uddevalla friends" as well as the "Handelskompisarna". It became more and more the latter gang that we hung out with, when we all studied at university together. We had so much fun, together for several years. And yes, back then it was fashionable to be topless.

Vi hängde mycket på Smögen. Gunnel och jag och alla killar.

We hung out a lot at Smögen. Gunnel and I and all the guys.

Här är vi på en förfest, hemma hos någon kompis i Göteborg, mitten på 80-talet.

Here we are at a pre-party, at a friend's house in Gothenburg, in the mid-80s.

Här hälsar jag på Gunnel i Göteborg 2022, där Gunnel fortfarande bor med sin familj. En fantastiskt mysig långhelg tillsammans med jul och advent, extra allt. Visst ser vi fortfarande ganska lika ut?

Here I am visiting Gunnel in Gothenburg in 2022, where Gunnel still lives with her family. A wonderfully cozy long weekend together with Christmas and Advent, extra everything. Surely we still look quite similar?

Den sista gången vi såg varandra IRL var på min dotter Gabriellas bröllop, september 2024. Här med våra män. Och nu dröjer det tyvärr mellan varven tills vi ses. Men vi har en sådan fantastiskt grund att stå på, med så många år tillsammans, så när vi väl ses märker vi inte att vi har varit ifrån varandra. Då vi skickar meddelanden, foton och inspiration till varandra hela tiden via WhatsApp.

Nu i helgen har vi bestämt att vi skall ses i juni, här hos oss. Det skall bli så mysigt! Innan dess kommer vi dock att ha fått och skickat massa “Vad händer idag?-meddelanden” till varandra.

Ha det så fint! Vi hörs! Ciao Catharina

The last time we saw each other IRL was at my daughter Gabriella's wedding, September 2024. Here with our husbands. And now unfortunately it will be a while between rounds until we see each other. But we have such a fantastic foundation to stand on, with so many years together, so when we see each other we don't notice that we have been apart. Because we send messages, photos and inspiration to each other all the time via WhatsApp.

This weekend we have decided that we will see each other in June, here at our place. It will be so cozy! Before then, however, we will have received and sent a lot of “What's happening today?” messages to each other.

Have a great time! See you soon! Ciao Catharina

70 dagars sol! | 70 days of sun!

Hej, tänk att vi har haft 70 soldagar! Nu är det dock oklart om de har varit i rad då maken hörde det på vår lokala tv-kanal, men jag insåg efteråt att budskapet var oklart. Först tänkte jag att det var i december och januari, men haha de månaderna har ju “bara” 62 dagar tillsammans så då måste det vara vår vintersäsong. Vi har haft fantastiskt soligt vinter! Och kallt! Helt otroligt! Och fantastiskt!

Här ser ni solen gå upp bakom bergen, och den som vinkar är min äldsta dotter som i julas var ute i skidbacken tillsammans med maken, vid åtta på morgonen. Här står jag vid vår matplats, med utsikt mot skidbacken, och vinkar.

Hi, we have had 70 sunny days! However, it is unclear whether it’s been in a row since my husband heard it on our local TV channel. At first I thought it was in December and January, but haha ​​those months only have 62 days together so then it must be our winter season. We have had a fantastically sunny winter! And cold! Absolutely unbelievable! And fantastic!

Above you see the sun rising behind the mountains, and the one waving is my oldest daughter who was out on the ski slope with my husband last Christmas, at eight in the morning. Here I am standing at our dining area, with a view of the ski slope, and waving to her.

Soliga dagar betyder ju blå himmel. Härligt! Här står jag i vår trädgård.

Sunny days mean blue skies. Beautiful! Here I am standing in our garden.

Långpromenader i solen. Vilket här betyder att man vanligtvis går i dalgångarna. Vi har ett mikroklimat här, och här ser ni Tauern i bakgrunden, som är ett stort bergsmassiv i söder. I vanliga fall betyder mikroklimatet att vi får massa snö. Men just denna vinter har Tauern hindrat oss från snö som kommer söderifrån. Och i norr är det Hochkönig, som är bergsmassivet i norr. Och som i år också har hindrat snön att komma till oss. Överallt snöar det en halv meter varje vecka men inte hos oss. Inte denna vintern.

Long walks in sun. Which here means that you usually walk in the valleys. We have a microclimate here, and here you see the Tauern in the background, which is a big mountain in the south. Normally the microclimate means that we get a lot of snow. But this winter the Tauern has prevented us from snow coming from the south. And in the north it is the Hochkönig, which is the mountain massif in the north. Which this year has also prevented the snow from coming to us. Everywhere it snows half a meter once a week but not here. Not this winter.

Uppe i bergen, alltid lika vackert och soligt. Ja, åtminstone alltid lika vackert men inte alltid soligt.

In the mountains, always as beautiful and sunny. Well, at least always as beautiful but not always sunny.

När maken är ute och åker skidor ber jag honom att ta några foton så att jag får se hur det ser ut uppe i backarna. Jag saknar dessa vyer i massor.

When my husband is out skiing, I ask him to take some photos so I can see what it looks like up on the slopes. I miss these views so much.

Visst är det vackert?

Beautiful, right?

Här är från den tiden då jag fortfarande åkte skidor, och jag älskade det. Men sedan ett par år tillbaka, har det blivit sporadisk skidåkning och denna vinter inget alls. P.g.a min rygg. Och mina knän. Och min höft. Men hoppet lever. Och visst är det vackrare och mer fantastiskt att vara uppe på topparna än nere i byn. Men jag njuter av sol, snö och blå himmel var jag än är här i alperna. Nu verkar vädret dock bli lite mer instabilt, mao mildare väder och ingen sol. Men det är helt ok! Ha en fin torsdag! Vi ses! Ciao Catharina

Here is from the time when I was still skiing, and I loved it. But for a couple of years now, skiing has become sporadic and this winter none at all. Because of my back. And my knees. And my hip. But hope lives on. And of course it is more beautiful and more fantastic to be up on the mountains than down in the village. But I do enjoy sun, snow and blue sky wherever I am here in the Alps. Now the weather seems to be a bit more unstable, meaning milder weather and no sun. But that's totally ok! Have a nice Thursday! See you! Ciao Catharina

Minnen familjen Tomic. | Memories Tomic Family.

Hej, så sista lilla inblicken i gamla fotoalbum för denna gången. Här är nu några foton från makens stora familj och hur de levde i södra Europa. Båda våra föräldrar var födda på 30-talet. Min pappa Gunnar och makens pappa Nikola var jämngamla, födda 1930. Min mamma Gun föddes 1931 och Bojans mamma 1936. Till skillnad från mina föräldrars familjer, som var väldigt små enligt den tidens mått, pappa hade inte syskon och min mamma en äldre syster, så var makens föräldrar familjer stora, framförallt familjen Tomic. Den sista, Tanta Mariza, dog för en vecka sedan, 92 år gammal.

Albumen är fulla av foton med partybilder, bilder från Dubrovnik, och fiskebilder. Härligt att se!

Hi, so the last little glimpse into old photo albums for this time. Here are some photos from my husband's large family and how they lived in southern Europe. Both of our parents were born in the 1930s. My father Gunnar and my husband's father Nikola were the same age, born in 1930. My mother Gun was born in 1931 and Bojan's mother in 1936. Unlike my parents' families, which were very small by the standards of the time, my father had no siblings and my mother had one older sister, my husband's parents had large families, especially the Tomic family. The last one, Aunt Mariza, died a week ago, aged 92.

The albums are full of photos with party pictures, pictures from Dubrovnik, and fishing pictures. Lovely to see!

Mer party och familjesammankomster, nu i färg.

More parties and family gatherings, now in color.

Visst är han allt bra söt, min man? Visst är han sig lik?

Isn't he all very sweet, my man? And you can see that this is him!

Fint att ha dessa analoga foton. Visst bläddrar man inte i albumen så ofta men fint att ha dem när man vill se tillbaka och minnas.

Ha en fin söndag! Ciao Catharina

Nice to have these analog photos. Of course you don't browse the albums that often but it's nice to have them when you want to look back and remember.

Have a nice Sunday! Ciao Catharina

Minnen. | Memories.

Hej, sista dagen i januari. Allt bara bra här, förutom min jäklar rygg och problem att sova men det ordnar sig väl så småning om. Jag håller på att städa igenom olika delar av huset, och vi har idag gått igenom alla foton som maken plockade med sig från sitt föräldrahem när hans mamma dog för nästan ett år sedan. En omgång foton var från vårt bröllop. Jag har gjort ett fin album av det men det var kul att se alla bilder så här.

Hi, last day of January. Everything is fine here, except for my damn back and trouble with sleeping, but it's getting better little by little. I'm cleaning out different parts of the house, and today we went through all the photos that my husband brought with him from his parents' home when his mother died almost a year ago. A bunch of photos were from our wedding. I've made a nice album of it, but it was fun to see all the photos like this.

Vi gifte oss borgerligt i Dubrovnik 2004. Vi var båda 41 år gamla. Vi hade bara varit tillsammans i 1 1/2 år men vi visste att vi ville leva vårt liv ihop, fast då på olika platser i olika länder ett antal år framöver.

En jättefin, varm helg med makens familj, och en av mina närmaste vänner. Båda mina föräldrar var för sjuka / dåliga för att klara av en lång resa hit, och mina flickor valde att inte vara med, men de var så små då 9 respektive 11 år gamla, och allt var nytt och väldigt, väldigt annorlunda för dem.

Vi har varit tillbaka till Dubrovnik två gånger, en gång för segling 2011 och för snart två år sedan 2022, då vi firade vår 20-åriga bröllopsdag där, kolla här och här. En fantastiskt vecka, bara vi två.

Nu lägger jag in dessa foton in i mitt skåp med alla foton. Där har jag massa fotoalbum, men också en stor låda med foton som skall in i album, men det får bli en dag / vecka / månad när jag har gått i pension. Ha en fin lördag! Ciao Catharina

We civil wedding in Dubrovnik in 2004. We were both 41 years old. We had only been together for 1 1/2 years but we knew we wanted to live our lives together, albeit in different places in different countries for a number of years to come.

A great, warm weekend with my husbands’ family, and one of my closest friends. Both my parents were too sick / unwell to make the long trip here, and my girls chose not to come, but they were both very young then, 9 and 11 years old, respectively, and everything was new and very, very different for them.

We have been back to Dubrovnik twice, once for sailing in 2011 and almost two years ago in 2022, when we celebrated our 20th wedding anniversary there, check here och here. A fantastic week, just the two of us.

Now I'm putting these photos into my locker with all the photos. I have a lot of photo albums there, but also a big box of photos that need to go into albums, but it will be a day / week / month when I have retired. Have a nice Saturday! Ciao Catharina

ABC Tour de France 2026.

Hej, det skall bli så spännande och kul med denna resa till Frankrike som vi skall göra i juli. Maken och jag skall åka på en rundresa i Frankrike med mina vänner Anne och Beatrice och deras män.

Anne och Betarice är mina fd VD-kollegor från Pearson. Jag hade då börjat arbeta som VD för den skandinaviska verksamheten, därefter också den tyska som de sista åren byttes ut mot den Spanska. Och i detta sammanhang träffade jag Anne först, 2007.. Hon är från Sydney och hon var VD för den australiensiska och nya zeeländska verksamheten. Vi träffade sedan Beatrice när hon tog över VD-stolen för den franska verksamheten 2010, tror jag det var. I vår internationella VD / Country Manager grupp hade vi fysiska möten runt om i Europe och USA tre eller fyra gånger per år, så vi lärde alla känna varandra väl under alla resor och år tillsammans. Vi var i London, Paris, Frankfurt, Berlin, Amsterdam, Stockholm, Madrid, Minnesota, San Antonio, New York, Jersey etc etc otaliga gånger och även andra ställen runt om i Europa och USA. Fantastiska och synnerligen hektiska dagar. Vi tre var dock de enda kvinnorna i vår grupp så vi började att umgås med att tx ta tidiga morgonpromenader innan alla våra heldagsmöten och därefter med sena middagar, för att prata om möten, förberedelser och att få in frisk luft och motion på schemat innan de långa mötesdagarna började. Och det var också ett fantastiskt sätt att se staden eller platsen som vi besökte. Vi började att umgås mer och mer och stämde träff innan möten för om våra verksamheter men också för att bara prata och dela vårt liv med varandra.

Men saker förändrades och omorganisationerna haglade och först blev Anne av med jobbet, därefter jag och sist Beatrice. Vi hade dock skapat ett sådan band till varandra så vi bestämde oss för att hålla kontakten. Vilket vi har gjort i över 10 års tid nu. Vi pratar med varandra varje månad via Teams. Är inte det fantastiskt? Vi pratar om allt möjligt; livet, hälsa, familj, barn, barnbarn, jobb, problem, konst, litteratur, filmer mm mm.

För några år sedan föreslog Beatrice att det var dags att ses igen. Men det behövde ju planeras då Anne och hennes man behövde planera sin resa från Sydney, inte direkt runt hörnet. Och att vi skulle kunna ses och åka runt i Frankrike då hon och hennes familj har ett par hus runt om i Frankrike dit vi skulle kunna åka tillsammans. Och nu äntligen så blir det av. Anne har bokat flygbiljetter Sydney - Paris. Hurra! Vi får två härliga veckor tillsammans.

Hi, our trip to France we are going to do in July is going to be so exciting and fun. My husband and I are going on a tour of France with my friends Anne and Beatrice and their husbands.

Anne and Betarice are my former CEO colleagues from Pearson. I had then started working as CEO of the Scandinavian operations, then also the German one, which in the last years was replaced by the Spanish one. And it was in this context that I first met Anne, in 2007.. She is from Sydney and she was CEO of Australia and New Zealand businesses. We then met Beatrice when she took over the CEO of the French business in 2010, I think it was. In our international CEO / Country Manager group we had physical meetings around Europe and the USA three or four times a year, so we all got to know each other well during all the trips and years together. We were in London, Paris, Frankfurt, Berlin, Amsterdam, Stockholm, Madrid, Minnesota, San Antonio, New York, Jersey etc etc countless times and also other places around Europe and the USA. Fantastic and extremely hectic days. However, the three of us were the only women in our group so we started hanging out by taking early morning power walks before all our full-day meetings, followed by long dinners, to talk about meetings, preparations and to get some fresh air and exercise in before the long meeting days started. And it was also a great way to see the city or place we were visiting. We started hanging out more and more and would meet up before meetings to talk about our activities but also to just talk and share our lives with each other.

But things changed and reorganizations happened and first Anne lost her job, then me and finally Beatrice. However, we had created such a bond with each other that we decided to stay in touch. Which we have done for over 10 years now. We talk to each other every month via Teams. Isn't that great? We talk about everything; life, health, family, children, grandchildren, jobs, problems, art, literature, films etc etc.

A few years ago Beatrice suggested that it was time to meet again. But it had to be planned since Anne and her husband have to fly from Sydney, not right around the corner. And that we could meet and travel around France as she and her family have a couple of houses around France where we could go together. And now finally it's happening. Anne has booked plane tickets Sydney - Paris. Hurray! We'll have two wonderful weeks together.

Vi börjar i Paris, där Beatrice bor. Ovan, på Google maps, ser ni nålen där hon bor med sin man och stora familj i ett underbart townhouse. Jag var där 2016 och hälsade på henne och hennes familj.

Det roliga är också att jag var i Paris med mina båda flickor 2014 (då köpte jag reseguiden ovan), och då bodde vi och hälsade på den f.d. VD:n för den franska verksamheten Mireille. Tyvärr dog hon i förra hösten av en ovanlig sjukdom.

Det skall bli så kul att komma tillbaka till Paris. Jag har inte varit där på flera år, och inte sedan 2016. Vi får några dagar där tillsammans och vi tipsar varandra om saker att se, saker att göra och restauranger att besöka. Allt sparas på vår Pinterest, kolla här!

We will start in Paris, where Beatrice lives. Above on the Google maps you can see the pin where she lives with her husband and large family in a wonderful townhouse. I was there in 2016 and visited her and her family.

The funny thing is that I was in Paris with both of my girls in 2014 (that's when I bought the travel guide above), and then we stayed and visited the former CEO of the French business Mireille. Unfortunately, she died last fall of a rare illness.

It will be so fun to come back to Paris. I haven't been there for several years, and not since 2016. We get a few days there together and we give each other tips on things to see, things to do and restaurants to visit. Everything is saved on our Pinterest, check here!

Därefter åker vi på får roadtrip och vår rundresa ser ut så här, från Paris till Paris. Från Paris ut till kusten, sedan lite inåt landet där hennes föräldrar har ett slott, och kanske åker vi en sväng till Bordeaux och sedan tillbaka till Paris.

After that we go on a road trip and our round trip looks like this, from Paris to Paris. From Paris out to the coast, then a little inland where her parents have a castle, and maybe we'll go to Bordeaux and then back to Paris.

Här är vår preliminära resplanen, som vi fortfarande håller på att fastställa. Jag har inte varit någon av dessa delar sedan jag var på min första bröllopsresa 1991, heh Vi kommer att åka i en bil och åka från plats till plats med små uppehåll här och där. Det skall bli så spännande, kul och alldeles fantastiskt! Fortfarande återstår en hel del planering men datumen är nu bokade.

Och just ja, vi heter ju Anne, Beatrice och Catharina så kom för massa år sedan på ett namn på vårt team; ABC! Vårt nästa web-möte har vi om två veckor, 1 timma 1 gång i månaden. Alltid lika mysigt! Ha en fin dag! Ciao Catharina

Here is our preliminary itinerary, which we are still finalizing. I haven't been to any of these places since I was on my first honeymoon in 1991, heh We will be traveling in a car and going from place to place with small stops here and there. It will be so exciting, fun and absolutely amazing! There is still a lot of planning to do, but the dates are now booked.

And yes, our names are Anne, Beatrice and Catharina, so many years ago we came up with a name for our team; ABC! Our next web meeting is in two weeks, 1 hour once a month. Always as cozy! Have a nice day! Ciao Catharina