Mål 2021. | Goals 2021.

‘Our’ ski slope. Flachau, Austria. December 2020.

Hej, jo men visst har jag tänkt på detta med mina mål för 2021. Men jag har bestämt mig för att inte sätta upp några mål för 2021, inte just nu. Jag känner att mitt liv har kullkastats de sista åren, och är fortfarande lite upp och ner och de mål som jag satt upp har blivit ointressanta, kort efter att jag satt upp dem. Det kan hända att jag ändrar mig, för jag ÄLSKAR att ha mål. Vi får se. Hur tänker du kring mål? Har du satt upp några?

Hello, well yes I have thought about my goals for 2021. But I have decided not to set up any for this year, not at the moment. My life has been in the turmoil the last couple of years, and still are so I have decided that goals are not for me since they are invalid shortly after I have set them up. I might change, I do LOVE to set goals. But I might change my mind. You‘ll never know. How are thinking about goals? Have you set up any?

Flachau, Austria. December 2020.

Däremot tänker jag ha några ledord för året / mitt liv som för varje år kan betyda lite olika;

• Nystart - ta nytt grepp om mitt liv.

• Hälsa - det viktigaste som finns. Träning och vila. Bygga styrka och uthållighet. Balans och smidighet.

• Always Learning - fortsätta lära mig nya saker / bli bättre på det jag redan kan. 2020 blev ju början på att lära mig tekniskt komplicerade saker såsom tyska, tennis, drejning och nu sist skejta med långfärdsskidor. Mer om det i ett eget inlägg.

• In the Comfort Zone - känner att jag inte behöver göra allt utanför Comfort Zone utan att jag nu är tillräckligt gammal för att göra saker inom Comfort Zone. Känns bra!

• Njuta - njuta av det lilla i livet. Vilket vi har lärt oss under förra året. Här och nu. Hemma i närmiljön.

Vi ses! Ciao Catharina

However, I intend to have some key words for the year / my life. I can then decide on the meaning depending on where I‘m in my life, at the moment.

• Restart - take a new grip on my life.

• Health - the most important thing. Exercise and rest. Build strength and endurance. Balance and agility.

• Always Learning - continue learning new things / get better at what I already know. 2020 was the beginning for me to learn technically complicated things such as German, tennis, throwing the wheel and most recently skating at long-distance skis. More about that in a separate post.

• In the Comfort Zone - I feel that I do not have to do everything outside the Comfort Zone. I am now old enough to do things within the Comfort Zone. Feels good!

• Enjoy - enjoy the little things in life. Which we learned a lot about in the last year. Here and now.

See you! Ciao Catharina

Firad på min födelsedag! | Happy Birthday to me!

Me on Rovos Rail, South Africa November 2019

Hej, ja då är man numera 58 vintrar… men tänk att man fortfarande tycker och känner att ens födelsedag är speciell. Det känns bra att fylla år 1 december. Fint datum.

Men när jag var lite tyckte jag inte om det. Mest för att det var nära jul OCH att både min bror fyller år samma dag och min syster fyra dagar senare. Inte så många födelsedagspresenter eller julklappar. Kommer mest ihåg att mina föräldrar sa - jag men vi slår ihop allt. Nåja, har kommit över det barndomstraumat, nästan hehe

Och oj vad jag blev firad. Inte med presenter, fast jag fick en superfin mössa av en kompis. Utan av alla samtal från hela världen, nästan - Santa Barbara, Sydney, London, Paris, Sydafrika, Kroatien, Sverige och Österrike naturligtvis samt alla meddelanden sms, WhatsApp, Facebook, Messenger mm Så har haft fullt upp… Precis vad man (= jag) har behövt i dessa tider. Jag fick bestämma vad jag skulle göra hela dagen och maken uppfyllde alla min önskningar. Sedan blev det lite party som avslutades med en god middag. Så en fin dag!! Glad och lycklig för att ha så många vänner som tänker på mig. Tack! Vi ses! Ciao Catharina

Hello, well then I finally turned 58 years… and interesting to still have that special feeling on the birthday, after all years. To have my birthday on 1st of December is also nice.

But when I was little I didn‘t like it. Mainly because it was close to Christmas AND both my siblings have birthdays at the same time (my brother the same day and my sister four days later). Not many presents, neither for the birthday or for Christmas. Remembering that my parents said let‘s put the celebration together. Well, have overcome the trauma, almost.. hehe

And I‘m overwhelmed with all greetings. No present, oh yes one, a nice cap for the winter, but from all calls. From around the world; Santa Barbara, Sydney, London, Paris, South Africa, Croatia and Sweden / Austria. On top of that all messages on text, WhatsApp, Facebook, Messenger etc. So have been busy. Exactly what I needed. I also decided what I wanted to do the whole day and my husband did exactly everything. Had a small party and a small dinner. So a great day! And so happy for all friends that I have!!! Thank you!! See you! Ciao Catharina

Corona Stress.

Hej, jo så kom då mitt coronainlägg till slut. Och stressen fortsätter, tyvärr. Men den har varit olika typ av stress under året. Jag åkte ju hem i början på mars innan allt började stängas i Europa, första gången. Nyheten om viruset i Kina pågick för fullt och orosrapporter hade börjat komma framförallt från Italien. Men som sagt, jag behövde åka hem för min operation (bröstcancer) utan att veta att jag inte skulle komma hem igen förrän över tre månader senare.

Hello, my corona posting is finally here. And the stress continues, unfortunately. But it has been different kind of stress during the year. I went home at the beginning of March before everything started to close in Europe, for the first time. The news of the virus in China was in full swing and reports of unrest had begun to come mainly from Italy. But like I said, I needed to go home for my surgery (breast cancer) without knowing that I would not come home again until over three months later

Det var en del besök på sjukhus så redan där började min stress för att smittas. Ville ju få operationen gjord så att jag kunde åka tillbaka hem till maken. Men i den vevan stängde vår alby ner fram till påsk och då var det bara att stanna kvar och gilla läget hemma i Stockholm. Umgicks med mina döttrar, min familj på min examens sida och träffade kompisar, med avstånd. Men vågade faktiskt aldrig ta mig till västkusten för att träffa min BFF och min lilla familj som är kvar pga smittorisken.

Needed to go to the hospital so already there my stress started to get infected. Didn’t want to risk the operation so I could go back to my husband. But then our village closed down until Easter and then it was just to stay put in Stockholm. Spent time with my daughters, my family on my ex husbands side and met friends, from a distance. But never dared to take me to the west coast to meet my BFF and my little family who are left due to the risk of infection.

Hela april gick i någon sorts väntan. När skall jag börja med strålningen? Kan jag åka hem till maken? Operationsärret läckte bra. Fick låna en fin våning mitt inne i stan och njöt av att vara själv emellanåt. Köpte min Fitbitklocka och började gå en massa. Njöt av Stockholm.

The whole of April went into some sort of wait. When should I start the radiation? Can I go home to my husband? The surgical scar leaked well. Was lucky so I borrowed a nice apartment in the middle Stockholm city center and enjoyed being alone from time to time. Bought my Fitbit watch and started walking a lot. Enjoyed Stockholm.

Jag visst ju att jag skulle få strålning och fick tid i mitten på maj. Tre veckor. Ta temperaturen varje dag. Visade sig att jag har 35 grader som standard. Oro för att bli smittad så att jag inte kunde genomföra behandlingen. Men det gick bra! Vår uthyrning som såg finfin ut inför sommaren fick bara en massa avbokningar och blev stressad för ekonomin. Men njöt av maj med fler promenader och att få gå en drejkurs. Träffade vänner. Umgicks med döttrarna. En av dem kom och hade hemmakontor hemma hos mig. Det var skönt! Fick sällskap de tre veckor när jag strålades och jag gick i ett ständigt töcken. Var orimligt trött. Promenerade till Karolinska sjukhuset varje dag, dit och hem. Bussarna var ju typ fulla så de kunde jag inte ta.

I knew I would get radiation and got time in the middle of May. Three weeks. Took the temperature every day. Turned out I have 35 degrees by default. Worrying about getting infected so I could not complete the treatment. But it went well! Our bookings for our Chalets, which looked very good for the summer, only got cancellations and was stressed for the economy. But enjoyed May with more walks and to be able to enjoy a pottery class. Met friends. Spent time with the daughters. One of them came and had a home office in the apartment. That was nice! Accompanied the three weeks when I was radiated and I was in a constant haze. So unreasonably tired. Walked to Karolinska Hospital every day, there and home. The buses were kind of full so I could not take them.

Sedan blev det juni. Orolig för att få corona igen nu denna gång så att jag inte kunde flyga hem. Även orolig för maken som skulle hjärtopereras, långt bort från mig. Sverige var i röd zon så mycket papper och dokument för att komma in i Österrike. Gränsen till Tyskland öppnades, vädret var fint och bokningar började komma in, igen. Hurra!

Then came June. Worried about getting corona again this time so I could not fly home. Also worried about my husband who had his heart surgery, far away from me. Sweden was in the red zone so needed a lot of paper and documents to be able to enter Austria. The border with Germany opened, the weather was fine and bookings began to arrive again. Hurray!

Vi hade en bra sommar! Mycket utomhus. Mindre oro för corona. Båda stugorna hade bra bokningar, kortare samma än vanligt men skönt ändå med gäster på besök nästan hela sommaren. Vi städade varje lördag. Skönt att få lite coronalugn men vi vågade inte åka till Kroatien utan vi spenderade hela sommaren i vårt fina Salzburgerland.

We had a good summer! We spent a lot of time outdoor. Less concern for corona. Both cottages had good bookings, shorter then a normal summer but still nice having guests. We cleaned every Saturday. Nice to get some corona calm but we did not dare to go to Croatia but we spent the whole summer in our nice Salzburgerland.

I september när säsongen var slut för turister/gäster här hos oss då åkte vi till Kroatien. Mer om den resan denna veckan. Det krävdes ett coronates för att vi skulle få komma hem igen (in i Österrike) så vi gjorde ett dagen innan vi skulle åka hem. Negativt som tur var!

In September when the Summer season ended here in Alps we went to Croatia. More about that trip later this week. It took a coronates for us to be able to enter Austria so we did one last day in Croatia. Negative as luck would have it!

Sedan fick vi besök hemma av vår bankman, som visade sig vara positiv. Så vi behövde göra ett coronates igen, också det negativt, men var ändå tvunga att sitta hemma i karantän i 10 dagar. Började få frågor om vintersäsongen och vilka avbokningsregler vi har för våra stugor. Stressen började igen. Kära nån utan vintersäsong får vi det knappt… Ingen aktiv stress men den ligger där och lurar…

Then we had a visit, at home, by our banker, who turned out to be positive. So we needed a corona test again, also this one was negative, but we still had to sit at home in quarantine for 10 days. Started getting questions about the winter season and what cancellation rules we have for our Chalets. The stress started again. Without winter season, we will have a hard time… No active stress but it lies there and lurks…

Övar på tyskan. Fick MASSA papper angående att vi var högriskpersoner, då vi varit i direktkontakt med en som var smittad.

Get to practice on my German. We received A LOT of documents regards the contagion situation.

Vi avvaktar, gästerna avvaktar. Österrike ny hårdare lockdown till 7 december. Nytt preliminärt startdatum för skidsäsongen är 11 december. Vi vet att vintern kommer men hur kommer den att se ut? Jädras corona. Man kan ju inte ens tänka att bara detta året är slut så blir det bättre. Nej, detta kommer att påverka oss hela 2021. Hur skall man orka? Vill så gärna att mina flickor kommer hit till jul och nyår men kan hända att maken och jag blir ensamma. Det gäller att vara stark! Det gäller att vara stark! Det gäller att vara stark! Och att vara snäll mot sig själv och sin omgivning.

Vi ses! Ciao Catharina

We are waiting, the guests are waiting. Austrias new tougher lockdown will last until 7th of December. New preliminary start date for the ski season is 11th of December. We know that winter will come but what will it look like? Damn corona. You can not even think wait until this year is over, it will get better. No, this will affect us throughout 2021. How to cope? I really want my girls to come here for Christmas and New Year, but my husband and I may be here all alone. It is important to be strong! It is important to be strong! It is important to be strong! And to be kind to oneself and one's surroundings.

See you! Ciao Catharina

Ramlade ner i ett litet hål. | Fell down in a small hole.

Hej, hur har ni det? Här känns det bra nu men ramlade ner i ett litet hål i veckan. Tror allt kring corona börjar ta ut sin rätt med osäkerhet vad som händer för vår superviktiga vinter (= största inkomstkälla). Är inte en person som oroar mig särskilt mycket (inte i allmänhet men för vissa saker visst) men nu liksom ligger det och gror hela tiden, mest den finansiella biten. Mer om coronastress i ett eget inlägg i helgen. I början på veckan var jag så trött så att jag satt och halvsov i väntrummet när maken var hos läkaren. Och ni som känner mig väl vet att jag inte lever någon hektiskt/stressig tillvaro med lite sömn, hehe Nåväl, känner mig såpass väl att jag vet att håller denna känslan i sig ett par dagar så måste jag bara sova en dag. Så i onsdags så sov jag från lunch och framåt. Precis vad jag behövde. Har haft det så sedan jag var utbränd i början på 00-talet. Förut när jag jobbade hysteriskt mycket fick jag detta kanske en gång i kvartalet. Nu händer det väl ca en gång om året. Och nu så, nu är jag tillbaka!! Veckan skulle här på bloggen ha handlat om Kroatien och vår resa dit men krångel kring mina foton som jag tog på resan tog musten ur mig (bilder i .peg-format, fullt i iCloud mm mm)… Nu har jag löst det så nästnästa vecka får ni se vad vi gjorde / få lite inspiration. Ha en skön fredag! Ciao Catharina

Hello, how are you? Feel down a hole earlier in the week. I think that corona is the main reason for this and the uncertainty regards our super important winter season (= our main source of income for the year). Normally I‘m not the worrying kind (not in general but definitely in specific cases) and the worrying is there the whole time, not active but a bit hidden in your mind, mainly the financial part. More about my stress around corona in a later posting this weekend. And in the beginning of the week I was so tired so I was dozing off while waiting for my husband visiting our house doctor. And you who knows me well, also know that I‘m not living a hectic life with little sleep. Keeps this going on, then I know that I have to sleep. So Wednesday I slept the whole afternoon. Just what I needed. Have had this since I was burned-out early 00‘. Before I had I once a quarter, now once a year. But now, I‘m back!! This year I planned to write about Croatia and our trip there a couple of weeks ago. But due to above issues my energy wasn't there for more issues with downloading my photos (you hear I have super big issues, hehe)… Now that is solved so I will share it in a week, photos and tips! Have a cozy Friday!! Ciao Catharina

Färdigbehandlad bröstcancer. | Treatment for Breast Cancer is finished.

Hej, jo men det skall jag vara. Och så här känner jag mig - GLAD med ett större bröst och ett mindre!!

Som jag skrivit tidigare om så hade ju ett förstadie till bröstcancer, fas 0 och då är tillfrisknandet efter behandling 100%. Vilket ju känns tryggt. Nu har det snart gått tre månader efter att behandligen, strålbehandligen avslutades i maj. Blev ju opererad, men bara i bröstet då cancern inte hade spridit sig till körteln i armhålan, vilket är vanligt i senare stadie. Genomgick inte heller kemoterapi, där man bl.a. förlorar hår, då cancern upptäcktes så tidigt. Vilket jag måste säga kändes skönt. Jag vet ju vad min syster gick igenom. Men kemon var ju dock för henne inte det värsta men det påverkade henne mycket.

Hello, and yes, that what I’m supposed to be. And this is how I’m feeling - HAPPY with one breast larger and the other smaller.

As I have previously written about I was in a pre-face of Breast Cancer, phase 0 and then it’s 100% certainly that I will be totally cured. Which feel good. Now almost three months has passed since the treatment was finished. First I had my operation in mid March and then the radiation during May. Didn’t go through any kemo - were you loose hair etc due to the early stage of the cancer. Which I have to say that I was happy for. I know what my sister went through during her kemo, not the worst for her, but it still affected her a lot.

Här låg jag i strålningsmaskinen. 15 dagar på raken och varje gång ca 10 minuter. Behövde titta i en monitor och hålla andan när de sa till. Detta skall göra att strålningen tar bättre då man lyfter själva bröstkorgen. Först tog de dock alltid röntgenbilder för att se att allt såg bra ut. Sedan satte de igång själva strålningen. Man märker inget alls förutom att maskinen snurrar runt en i olika positioner. Jag låg på rygg på armarna över huvudet och höll i de två vita små pelarna. Benen i de blå plaststöden.

I två av de tre veckorna var mitt liv i ett enda dis. Jag var så trött så trött. Det är ju en av bieffekterna, men sååå trött, det hade jag inte räknat med. Tröttheten satt i en dryg månad efter behandligens avslut. Vid de sista behandlingarna började också sidan / bröstet som blev strålat ont och rött, samt kliade något oerhört. Fick salva och bandage som hjälpte.

Here is the radiation machine. 15 days in a row and every time approx 10 minutes. Needed to look into a monitor and keep my breath when they told me to. This should increase the effectivnes of the raditation because you are lifting your chest. They always started with a X-ray to see that things was looking good. Then they started the raditon itself. Didn’t notice anything at all except for keeping the breath and the machine moving around you in different postitions. I was lying on my back with my arm above my head and held in the small white sticks. The legs were laying in the blue plastic support things.

Two out of three weeks my life was lived in a haze. I was so tired, so tired. It’s one of the most common side effects, but that tired, oh dear!! It continued more then a month after the treatment was finished. And towards the end the breast that was radiated also got red and itchy. Got creams and bandage for that.

Jag fick mina behandlingar på Karolinska och hade lyxen att bo i närheten så jag gick varje dag. Fram och tillbaka. Tog ca 35 minuter en väg. Ville inte åka kollektivtrafik mitt i värsta coronaempidimien. Jag var också tvungen att ta min temperatur varje morgon och den fick inte vara mer ärn 38 grader, då fick man inte komma in på sjukhuset för behandling. Men min morgontemperatur var typ 36 grader, ibland nere på 35,7 grader, oops! Så bra att jag inte fick covid-19 under tiden jag genomgick strålbehandligen.

I was doing my whole treatment at Karolinska, one of the top modern hospitals in Stockholm and Sweden. I was also fortunate to life close by so every day I walked 35 minutes, in each direction. Didn’t want to commute during the first bad phase of the corona virus period. I also had to take my temperature every morning and if I had over 38 degrees I wasn’t allowed into the hospital. Fortunatly I didn’t get corona and my normal temperatur in the morning are 36 degrees or less. A bit on the lower side but not sure if it’s common or not.

Det var ett fantastiskt team som tog emot och behandlade mig. Sista strålbehandlingen hade de partyhattar på sig. Skickade ett tackkort till avdelningen. Kändes rätt att tacka!!

A fantastic team meet me every day. The last day they had party hats on. Did send a thank you card to them as a thanks you for the superb service and happy faces!!

Har vissa fantomsmärtor i mitt ena bröst men pratade med en av läkarna i början av behandligen men hon sa att det var vanligt, och inget att oroa sig för. Så oroar mig inte för det. Skall på en återkontroll så väntar på information om det.

Fick mycket bra information om vad som skulle hända och om själva cancern. Det kändes bra!

Do still have some pain in my breast but did talk to a psychican in the beginning and she told me that was normal and I shouldn’t worry. So I don’t. Will have a control in a month or two for the final check-up.

Got a lot of good information about what was going to happen and about the cancer itself. Felt good!

300 gr är borttaget från ena bröstet så ser helt klart sned ut. På bilden ser ni också själva klådan som kom i slutet av strålbehandligen. Jag kommer att fråga om jag kan få korrigera andra bröstet också. Under första året skall jag inte sola området som strålades och därefter alltid ha solskyddsfaktor 50. Återkontroll en gång om året de närmaste åren är ännu en säkerhetsåtgärd.

300 gr less so do like a bit skewed. Above you can also see the itch that came towards the end of the treatment. I will ask about getting a correction of the other breast as well. During the first year I have to protect the area that has been radiated from sun, totally. Then the rest of my life use 50 SPF. And annual check-ups for the next years as a precaution.

Också som jag har skrivit tidigare om har jag denna gången inte känt mig sjuk men samtidigt har jag naturligtvis påverkats av behandlingen. Konstig känsla. Vårdplaneringen har fungerat perfekt och det har känt som att jag ställt mig på ett rullband. Först steg jag på och så sa de - stig av - och jag har stigit av och fått behandling och sedan har de sagt stig på - och jag har fortsatt att åka till jag blivit frisk. Svensk sjukvård när den är som bäst. Från mammografi den 11 februari till färdigbehandlad den 27 maj och då under värsta coronakris. Jag hann innan de stoppade de vanliga kontrollerna annars vet jag inte när jag hade gått, och då hade cancern utvecklat sig till senare stadier. Skrämmande att tänka på. Så tur i oturen. Så slutrapporterat för denna gången.

Har du några frågor och/eller funderingar så skriv gärna till mig. Vi ses! Ciao Catharina

Also as I have been writing about early I didn’t feel sick this time but at the same time I have been affected by the treatment. Strange feeling. The care planning that is part of your treatment at Swedish hospital was working really good. It felt like I was on a conveyor belt. The told be step on and then to step of - for a treatment - then step on again rolling my way to the next step in the treatment until it was completed. Swedish hopsital care when it is at its best. From mammography the 11th of February and final treatment 27th of May and this was during the worst corona crisis. I made it before they stopped with the controls, if not I don’t know how it would have gone. I just know worst and moving further in the cancer phases. Really scary thought. So this is the end of this.

Do you have any questions and/or thoughts, please share them with me. See you! Ciao Catharina