Godine

Hej, jo men det skall jag vara. Och så här känner jag mig - GLAD med ett större bröst och ett mindre!!

Som jag skrivit tidigare om så hade ju ett förstadie till bröstcancer, fas 0 och då är tillfrisknandet efter behandling 100%. Vilket ju känns tryggt. Nu har det snart gått tre månader efter att behandligen, strålbehandligen avslutades i maj. Blev ju opererad, men bara i bröstet då cancern inte hade spridit sig till körteln i armhålan, vilket är vanligt i senare stadie. Genomgick inte heller kemoterapi, där man bl.a. förlorar hår, då cancern upptäcktes så tidigt. Vilket jag måste säga kändes skönt. Jag vet ju vad min syster gick igenom. Men kemon var ju dock för henne inte det värsta men det påverkade henne mycket.

Hello, and yes, that what I’m supposed to be. And this is how I’m feeling - HAPPY with one breast larger and the other smaller.

As I have previously written about I was in a pre-face of Breast Cancer, phase 0 and then it’s 100% certainly that I will be totally cured. Which feel good. Now almost three months has passed since the treatment was finished. First I had my operation in mid March and then the radiation during May. Didn’t go through any kemo - were you loose hair etc due to the early stage of the cancer. Which I have to say that I was happy for. I know what my sister went through during her kemo, not the worst for her, but it still affected her a lot.

Här låg jag i strålningsmaskinen. 15 dagar på raken och varje gång ca 10 minuter. Behövde titta i en monitor och hålla andan när de sa till. Detta skall göra att strålningen tar bättre då man lyfter själva bröstkorgen. Först tog de dock alltid röntgenbilder för att se att allt såg bra ut. Sedan satte de igång själva strålningen. Man märker inget alls förutom att maskinen snurrar runt en i olika positioner. Jag låg på rygg på armarna över huvudet och höll i de två vita små pelarna. Benen i de blå plaststöden.

I två av de tre veckorna var mitt liv i ett enda dis. Jag var så trött så trött. Det är ju en av bieffekterna, men sååå trött, det hade jag inte räknat med. Tröttheten satt i en dryg månad efter behandligens avslut. Vid de sista behandlingarna började också sidan / bröstet som blev strålat ont och rött, samt kliade något oerhört. Fick salva och bandage som hjälpte.

Here is the radiation machine. 15 days in a row and every time approx 10 minutes. Needed to look into a monitor and keep my breath when they told me to. This should increase the effectivnes of the raditation because you are lifting your chest. They always started with a X-ray to see that things was looking good. Then they started the raditon itself. Didn’t notice anything at all except for keeping the breath and the machine moving around you in different postitions. I was lying on my back with my arm above my head and held in the small white sticks. The legs were laying in the blue plastic support things.

Two out of three weeks my life was lived in a haze. I was so tired, so tired. It’s one of the most common side effects, but that tired, oh dear!! It continued more then a month after the treatment was finished. And towards the end the breast that was radiated also got red and itchy. Got creams and bandage for that.

Jag fick mina behandlingar på Karolinska och hade lyxen att bo i närheten så jag gick varje dag. Fram och tillbaka. Tog ca 35 minuter en väg. Ville inte åka kollektivtrafik mitt i värsta coronaempidimien. Jag var också tvungen att ta min temperatur varje morgon och den fick inte vara mer ärn 38 grader, då fick man inte komma in på sjukhuset för behandling. Men min morgontemperatur var typ 36 grader, ibland nere på 35,7 grader, oops! Så bra att jag inte fick covid-19 under tiden jag genomgick strålbehandligen.

I was doing my whole treatment at Karolinska, one of the top modern hospitals in Stockholm and Sweden. I was also fortunate to life close by so every day I walked 35 minutes, in each direction. Didn’t want to commute during the first bad phase of the corona virus period. I also had to take my temperature every morning and if I had over 38 degrees I wasn’t allowed into the hospital. Fortunatly I didn’t get corona and my normal temperatur in the morning are 36 degrees or less. A bit on the lower side but not sure if it’s common or not.

Det var ett fantastiskt team som tog emot och behandlade mig. Sista strålbehandlingen hade de partyhattar på sig. Skickade ett tackkort till avdelningen. Kändes rätt att tacka!!

A fantastic team meet me every day. The last day they had party hats on. Did send a thank you card to them as a thanks you for the superb service and happy faces!!

Har vissa fantomsmärtor i mitt ena bröst men pratade med en av läkarna i början av behandligen men hon sa att det var vanligt, och inget att oroa sig för. Så oroar mig inte för det. Skall på en återkontroll så väntar på information om det.

Fick mycket bra information om vad som skulle hända och om själva cancern. Det kändes bra!

Do still have some pain in my breast but did talk to a psychican in the beginning and she told me that was normal and I shouldn’t worry. So I don’t. Will have a control in a month or two for the final check-up.

Got a lot of good information about what was going to happen and about the cancer itself. Felt good!

300 gr är borttaget från ena bröstet så ser helt klart sned ut. På bilden ser ni också själva klådan som kom i slutet av strålbehandligen. Jag kommer att fråga om jag kan få korrigera andra bröstet också. Under första året skall jag inte sola området som strålades och därefter alltid ha solskyddsfaktor 50. Återkontroll en gång om året de närmaste åren är ännu en säkerhetsåtgärd.

300 gr less so do like a bit skewed. Above you can also see the itch that came towards the end of the treatment. I will ask about getting a correction of the other breast as well. During the first year I have to protect the area that has been radiated from sun, totally. Then the rest of my life use 50 SPF. And annual check-ups for the next years as a precaution.

Också som jag har skrivit tidigare om har jag denna gången inte känt mig sjuk men samtidigt har jag naturligtvis påverkats av behandlingen. Konstig känsla. Vårdplaneringen har fungerat perfekt och det har känt som att jag ställt mig på ett rullband. Först steg jag på och så sa de - stig av - och jag har stigit av och fått behandling och sedan har de sagt stig på - och jag har fortsatt att åka till jag blivit frisk. Svensk sjukvård när den är som bäst. Från mammografi den 11 februari till färdigbehandlad den 27 maj och då under värsta coronakris. Jag hann innan de stoppade de vanliga kontrollerna annars vet jag inte när jag hade gått, och då hade cancern utvecklat sig till senare stadier. Skrämmande att tänka på. Så tur i oturen. Så slutrapporterat för denna gången.

Har du några frågor och/eller funderingar så skriv gärna till mig. Vi ses! Ciao Catharina

Also as I have been writing about early I didn’t feel sick this time but at the same time I have been affected by the treatment. Strange feeling. The care planning that is part of your treatment at Swedish hospital was working really good. It felt like I was on a conveyor belt. The told be step on and then to step of - for a treatment - then step on again rolling my way to the next step in the treatment until it was completed. Swedish hopsital care when it is at its best. From mammography the 11th of February and final treatment 27th of May and this was during the worst corona crisis. I made it before they stopped with the controls, if not I don’t know how it would have gone. I just know worst and moving further in the cancer phases. Really scary thought. So this is the end of this.

Do you have any questions and/or thoughts, please share them with me. See you! Ciao Catharina