Just nu. | Right now.

Me and hubby at Lisa Alm, Flachau, Austria. December 2019.

Hej, just nu känner jag mig inte så här tjusig. Jag har en vagel i ögat som har blivit infekterad så ögat är nästan igenmurat och allergin är igång. Fortsatt ont i rygg/höft men smärtan minskar efter mina rehabövningar, vilket är bra. MEN det känns ganska bra ändå. Solen skiner och snön smälter. Känslan att våren kommer gör mig glad! Vi har fortsatt stora temperaturskillnader, vilket är typiskt för april men verkar också vara lite av ett nytt väderfenomen. Idag är det 17 grader och senare i veckan skall det bli snö och minus. Vi avvaktar trädgårdsarbete ett tag till och låter trädgården vara skyddad av vissnat gräs och grenar. Jag planerar nästa veckas middagar och tillhörande inköpslista. Vi åker nog till en grannstad där utbudet är lite större och fyller på förrådet lite. Vi planerar hur huset skall vårstädas. Vi (=jag) tar rum för rum och tänkte rensa och städa i lådor/garderober, putsa fönster, sköta blommor och göra allt rent. Precis som en klassisk vårstädning. Tänker ta ett rum varannan dag. Jag håller fortsatt på att rensa alla mina fotografier från min iPhone. iCloud lagringsutrymme är nu helt perfekt men att rensa alla bilder tar tid. Massa tid. Jag tänker också sortera dem per år / per resa / per aktivitet. När det är klart blir det samma jobb för bilderna på min kamera och alla minneskort. Jag gjorde detta regelbundet för några år sedan men sedan gick en dator sönder, nästa blev stulen, externa hårddisken krånglade när jag bytte från pc till mac mm mm Men nu så, perfekt kvällsaktivitet framför tv:n. Jag skall också ta skott från mina pelargoner och plantera samt fortsätta omplanteringen av mina orkidéer när de har blommat klart. Så det blir kruka för kruka, rum för rum.

Ikväll blir det citronpasta med riven rödkål till för middag. Maken kollar på fotboll, Bundesliga, varvat med tennis och jag tänkte kolla vidare på The Serpent på Netflix. Otäck! Absolut sevärd! Jag skriver mer om den imorgon. Ha en bra lördag! Ciao Catharina

Hello, right now I do not look this nice. I have a sty in my eye that has become infected so my eye are red and swollen and the allergy has started. The pain in the back / hip continues but the pain decreases after my rehab exercises, which is good. BUT I feel pretty good anyway. The sun is shining and the snow is melting. The feeling that spring is coming makes me happy! We still have large temperature differences, which is typical for April but also seems to be a bit of a new weather phenomenon. Today it is 17 degrees and later this week it will be snow and minus. We wait with work in the garden for a while and let the garden be protected by withered grass and branches. I'm planning next week's dinners and associated shopping list. We probably go to a neighboring town where the offer is a little bigger then by us and fill up the cupboards a little. We plan how to clean the house for spring. We (= I) will take room by room and will go through everything such as drawers / closets, clean windows, take care of flowers etc etc. Just like a classic spring cleaning. Planning of taking a room every other day. I'm still cleaning up my photos from my iPhone. iCloud storage is now absolutely perfect but clearing all photos takes time. A lot of time. I also plan to sort them by year / per trip / per activity. When done, it will be the same job for the pictures on my camera and all memory cards. I did this regularly a few years ago but then one computer broke down, the next one was stolen, the external hard drive went awry when I switched from PC to mac mm etc. But now so, perfect evening activity in front of the TV. I will also take shoots from my geraniums and plant and continue the replanting of my orchids when they have finished flowering. So it be pot by pot, room by room.

Tonight it will be lemon pasta with grated red cabbage for dinner. My husband watches football, Bundesliga, interspersed with tennis and I will continue to watch The Serpent on Netflix. Nasty! Absolutely worth seeing! I'll write more about it tomorrow. Have a good Saturday! Ciao Catharina

Uttråkad. | Bored.

The good old days. March 2018.

Hej, hur har ni det? Här är allt, tjaaa… ok! Energinivå och motivation kommer att sättas på prov den närmaste månaden. Snart stänger alla vinteraktiviteter och vi får den vanliga död-perioden efter en vanligtvis väldigt hektisk vintersäsong. Vilket ett normalt år är riktigt skönt. Då har vi haft fullt upp i nästan fem månader med kompisar på besök, åkt skidor samt haft stugorna fulla. Så nu pustar vi normalt ut. Meeen, denna säsongen är ju, som alla vet, annorlunda pga covid. Vi har precis gått in i sjätte månaden av lockdown, inga gäster eller kompisar på besök. Och livet i en liten alpby utan turism och allt därtill blir - TYST OCH TOMT!

Hello, how are you doing? Here is everything, well… ok! Energy levels and motivation will be put to the test in the next month. Soon all winter activities close and we get the usual dead period after a usually very hectic winter season. Which in a normal year is really nice. Then we have been busy for almost five months with friends visiting, skiing and had the Chalets full. So now we breathe a sigh of relief, normally. But, this season is, as we all know, different due to covid. We have just entered the sixth month of lockdown, no guests or friends visiting. And life in a small alpine village without tourism and everything else are - SILENT AND EMPTY!

Vi räknar dock med att skida några dagar till. Här har det snöat en del den senaste veckan så vi utnyttjar skidsäsongen till max. Imorgon och kanske söndag alpin och lördag och/eller söndag sista längdskidåkningen för denna säsong. Och sista skiddagen för denna säsongen. Det går att åka skidor lite lite till men då krävs det att vi köper liftkort, vilket då skulle bli närmare 100 Euros per dag, vilket vi väljer att avstå ifrån.

Det har varit fantastiskt att ha liftsystem öppna denna knasiga säsongen. Att vara ute i naturen ger enorm skillnad! Helt fantastiskt! Det ger oss en enorm energi. Vi hänförs av naturen varje gång, alltså varje gång! Helt fantastiskt. Att dessutom ovan på det få motion. Det fantastiska att fortsätta utvecklas som skidåkare. Utan denna möjlighet hade vi nog brakat ihop, båda två.

However, we are going to ski a few more days. It has been snowing here the last week so we use the ski season to the max. Tomorrow and maybe Sunday alpine and Saturday and / or Sunday the last cross-country skiing for this season. And the last day of skiing for this season. It is possible to ski a little more, but then we need to buy a lift pass, which would then be closer to 100 Euros per day, which we choose to refrain from.

It has been fantastic to have the lift systems open this quirky season. Being out in nature makes a huge difference! Totally fantastic! It gives us enormous energy. We are captivated by nature every time, every single time. Amazing!! To also get exercise on top of it. It's great to continue to develop as a skier. Without this opportunity, we would probably have crashed together, both of us.

Så nu gäller det att hitta motivation och energi! Inifrån och tillsammans. Jag har pratat med lite kompisar i veckan och just energin verkar vara låg hos många just nu. Oavsett var man bor. Oavsett vad man gör. Så vi är inte de enda. Detta är så viktigt att veta att man inte är ensam. Hämta energi från andra, utifrån. Som när jag häromdagen fick en inbjudan till en kort session från min svägerska Tess om hur man gör Giacometti-figurer. Så var aktiv och dela med dig av den energin du har, till andra.

Jag tänker också att det är viktigt att sänka kraven lite. Oavsett om man har ett jobb eller inte. Vila lite mer / hitta små pauser i tillvaron. Vara lite förlåtande och fundera på vad som är ett måste för dig. Kan du tillfälligt skala bort detta? Du har alltid ett val. Men samtidigt tror jag att det är viktigt att planera och både hitta aktiviter som ger energi och samtidigt planera aktiviteter som just nu kanske inte är så roliga men som bygger upp dig / stärker dig när livet återgår till lite mer normal. Och att flowet inte är där, kanske inte nu eller väldigt sällan, men då gäller det att Just Do It.

Så heja mig och heja oss för att vi klarar oss igenom april! Sedan kommer härliga maj! Vi ses! Ciao Catharina

So now it's important to find motivation and energy! From within and together. I have talked to a few friends this week and the energy seems to be low for many right now. No matter where you live. No matter what you do. So we are not the only ones. It’s so important to know that you are not alone. Retrieve energy from others, from outside. Like when the other day I received an invitation to a short session from my sister-in-law Tess on how to make Giacometti figures. So be active and share the energy you have with others.

I also think it is important to lower the requirements a bit. Whether you have a job or not. Rest a little more / find small breaks in life. Be a little forgiving and think about what is a must for you. Can you temporarily let this go? You always have a choice. But at the same time, I think it is important to plan and both find activities that provide energy and at the same time plan activities that right now may not be so fun but that build you up / strengthen you when life returns to a little more normal. And that the flow is not there, maybe not now or never, but then it is important to Just Do It.

So keep on moving, both for me and for you! We will make it through this April! Then comes glorious May! See you! Ciao Catharina

Magnetröntgen och rehab. | MRI and rehab.

Me enjoying tennis. Flachau, Austria July 2020.

Hej, måndag igen och snart är mars på väg mot sitt slut. Här snöar det i massor och har gjort sedan förra veckan. Tyvärr dålig sikt ett par dagar så vi har tagit det lugnt hemma. Men solen kommer så från imorgon kör vi järnet tills backarna stänger i påsk. Lite tidigare än vanligt men helt ok för att denna märkliga säsong. Snön kommer förmodligen att vara kvar ett bra tag till så vi får nog vänta på våren lite tid. Men vårljuset är här och på söndag ställs klockorna om så då blir kvällarna ännu lite ljusare. Skönt!

Jag fick resultatet av min magnetsröntgen som jag gjorde för två veckor sedan. Så den långa versionen:

Disken ovanför där jag är opererad är också skadad, därav känningar i ryggen (typ knivhugg). Kan ev bli aktuellt med en operation till, pust, beroende på om den slits mer. Jag får hugg då och då när jag böjer mig och nu vet jag vad det är. Dessutom har jag fortfarande konstant ont i ischiasnerven och det beror på att mitt stelopererad område tyvärr inte får den support som den borde från höften, då jag har artros i höften. Så istället för att de jobbar tillsammans, jobbar mina mot varandra.

Så både goda och dåliga nyheter. De dåliga nyheterna är att jag skall undvika fallskärmshoppning typ, samt burpees och alla typer av hopp. Det är ok, hehe! Jag skall även minska ner på långa promenader, vilket är trist. Jag har ju märkt att jag börjar få spinal stenos känningar efter ca 12.000 steg. Förra sommaren var jag uppe i ca 18.000 steg, så en klar minskning. De goda nyheterna är att jag kan träna upp min core, höft och ben så att jag får bra stöd, och kan därigenom hålla igång. Dessutom skall tydligen cykling vara riktigt bra. 3 ggr i veckan med högt tempo/belastning. Meeen gymmet är ju inte öppet (fortfarande lockdown) och det är vinter. Så kanske köper en motionscykel hemma. Funderar och kollar runt på alterantiv. Det lär dröja över två månader innan vi kan cykla igen så lite lång tid utan att jag kan röra mig. Tydligen visar forskningen att om jag cyklar enligt ovanstående så kan ryggen förbättras och jag kan gå längre sträckor. Jag vill ju vandra i sommar samt kunna spela tennis. Fortfarande finns drömmen om löpning där men vi får se. Så en cykel vore nog en bra investering för min hälsa. Men under tiden är jag igång med rehabiliteringsövningar 3 gånger i veckan, igen. Heja! Heja! Vi ses! Ciao Catharina

Hi, Monday again and soon March is coming to an end. It is snowing a lot here and has been since last week. Unfortunately poor visibility for a couple of days so we have taken it easy at home. But it will be sunny tomorrow and onwards so we’ll ski until the slopes close at Easter. A little earlier than usual but perfectly ok for this strange season. The snow will probably stay for a while longer so we will probably have to wait for spring for a while. But the spring light is here and on Sunday the clocks are set back to Summer time so the evenings will be even brighter. Nice!

I got the result of my magnetic resonance imaging that I did two weeks ago. So the long version:

The disc above where I am operated on is also damaged, hence sensations in the back (such as stabbing). May possibly be relevant with another operation, cross fingers not, depending on whether it wears out more. So then pain that I have been feeling, has its explanation. In addition, I still have constant pain in the sciatic nerve and this is because my stiffened area unfortunately does not get the support it should from the hip, as I have osteoarthritis in the hip. So instead of working together, mine body parts work against each other.

So both good and bad news. The bad ones are that I should avoid skydiving type, as well as burpees and all types of jumps. It's ok, hehe! I will also reduce my long walks, which is sad. I have noticed that I start to feel spinal stenos pain after ca 12.000 steps. Last summer I was up in about 18,000 steps, so it’s decreasing. The good news are that I can train my core, hip and legs so that I get good support, for the above, and keep on moving. In addition, apparently cycling should be really good. 3 times a week with a high pace / load. But the gym is not open here due to the lockdown and it is winter. So maybe we buy an exercise bike at home. It will probably take over two months before we can cycle again, and it’s a bit too long to wait. Apparently the research shows that if I cycle according to the above, my back can be improved and I can walk longer distances. I want to hike this summer and be able to play tennis. The dream of running is still there, but we'll see. So the cycling would be a good investment for my health. In the meantime I am started doing the rehabilitation exercises 3 times a week, again. Here we go! See you! Ciao Catharina

366 dagar och inget slut i sikte... | 366 days and still counting...

Hej, åter hemma i Österrike efter en dryg vecka hemma i Stockholm. Uj, att resa är inte detsamma men mer om det i ett annat inlägg senare i veckan. Men det var så mysigt att träffa mina flickor. Vi hängde tillsammans nästan hela veckan. De jobbade på dagarna och jag gjorde typ, inte mycket. Jo, lite läkarbesök och så. Jag träffade dock inga vänner för det kändes jobbigt/stressig med all coronatestning för att komma dit och hem. Trist men det får bli telefonkontakt istället och så får det bli mer av det nästa gång jag är hemma.

Åter till rubriken. Igår för ett år sedan stängdes Österrike ned för coronaviruset och dess utbrott. Visst anade vi att det inte skulle gå över snabbt, men att det skulle ha denna effekten och att det skulle fortsätta så här länge, det anade väl ingen. Kanske lika bra det. Talen stiger och vaccinet dröjer. Allas samtalsämne, vilket är helt naturligt, så låter det vara här på bloggen.

Vintern har kommit tillbaka, som den alltid gör denna tiden på året. Massa snö så det blir skidåkning när sikten har klarnat. Här i Flachau hos oss kan vi njuta av ski-in&ski-out denna helgen och nästa helg. Sedan stänger man för säsongen. Helt ok. Vi tar oss till andra liftsystem och njuter av skidåkning så länge det går, vilket brukar vara fram till en vecka efter påsk.

Vi ses! Ciao Catharina

Hi, back in Austria after a little over a week in Stockholm. Uh, traveling is not the same but more on that in another post later this week. But it was so nice to meet my girls. We hung out together almost all week. They worked during the day and I kind of did, not much. Well, some doctor visits and so on. However, I did not meet any friends because it felt wrong / stressful with all the mandatory corona testing to get there and home. Sad but will talk on the phone instead and see them next time I'm home.

Back to the headline. Yesterday, a year ago, Austria was shut down for the coronavirus and its outbreak. Of course we suspected that it would not pass quickly, but that it would have this effect and that it would continue for so long, no one knew. Maybe just as well. The numbers rise and the vaccine is delayed. Everyone's first topic of conversation, which is completely natural, so no need to address here as well.

Winter has returned, as it always does this time of year. Lots of snow we will be skiing when the view has cleared. At the moment more snow is coming with a lot of fog. Here in Flachau we can enjoy ski-in & ski-out this weekend and next weekend. Then they close for the season. That’s is fine. We will go to other lift systems and enjoy skiing as long as possible, which is usually until a week after Easter.

See you! Hello Catharina

Cold calls.

Me in helicopter over Vicoria Falls, Zimbabwe. November 2019.

Hej, läste en artikel i helgen om “Cold Calls”. Detta är när man som säljare ringer upp personer / företag som inte är ens kunder. Mao man har ingen relation till dem alls men man vill ha dem som kunder. De svåraste samtalen som säljare. Men nu hade man tydligen definierat om begreppet för att avse när man ringer upp vänner / familj utan att ha avtalat en tid med dem. Hmmm!! Lite märkligt! Men visst, jag bestämmer oftast i förväg med de flesta av mina kompisar / min familj att vi skall höras av den och den dagen och det klockslaget. Men inte alltid och inte för alla. Vissa ringer jag bara till och tvärtom.

Så gjorde vi ju alltid förr, innan mobiltelefonen kom in i vårt liv, på tidigt 90-tal. Då hade man ju också en hemtelefon, utan nummerpresentation. Så man visste ju inte vem som ringde. Men nu har det tydligen blivit vanligare i coronatider att man hörs av spontant. Men inte utan att folk våndas. För vissa är det helt nytt och de är osäkra på vad att prata om. Man känner sig störd. En sak som jag inte gillar med denna typ av samtal är de kompisar som ringer upp och när man inte svarar, lämnar de ett meddelande “Ring upp mig!”. Detta är jag allergisk mot. Är det viktigt, lämna ett meddelande om att det är viktigt så ringer jag upp så fort jag kan. Annars ringer jag upp när det passar.

Jag kommer ihåg på glada 80-talet när man jobbade och pratade glatt i telefonen med kompisar. På jobbet. Långa stunder. Ojoj, det skulle inte hända idag. Men å andra sidan, så sitter säkert många och skickar massa meddelanden under jobbtid. Vilket väl får ses som samma sak, eller?

Läste också en artikel/krönika i Svenska Dagbladet, tror jag att det var, för ett par år sedan och att hen ansåg att telefonsamtalet var dött. Att ingen ringer lägre och att man inte behöver prata med varandra längre för man kunde kommunicera på andra sätt. Redan då tänkte jag, fel fel fel. Man kommer alltid att vilja höra vandras röster. Samt att det är olika beteende i olika länder. Som t.ex min man och hans vänner. De skriver jättesällan textmeddelanden, de ringer ALLTID. Och om ni har varit på semester i länderna kring medelhavet har ni säkert märkt det också. Man ringer till varandra. Man fixar saker snabbt. Man får feedback direkt.

Så, det var mina lite flyktiga tankar kring “Cold Calls” med vänner. Hur tänker du? Vi ses! Ciao Catharina

Husband in helicopter over Vicoria Falls, Zimbabwe. November 2019.

Hello, read an article this weekend about "Cold Calls". This is when you as a salesperson call people / companies who are not customers. In other words, you have no relationship with them at all, but you want them as customers. The most difficult conversations as a salesperson. But now the term is used when you call friends / family without having agreed a time with them. Hmmm!! A little bit strange! But sure, I usually decide in advance with most of my friends / family when we should be heard, which day and time. But not always and not for all friends. Some I just call and vice versa without prior time and date set.

Calling someone up without any prior arrangement was how we did it when I grew up, before the mobile phone came into our lives in early 90's. Then you also had a home phone, without a number presentation. So you did not know who called. Sort of a surprise. But now it has apparently become more common in corona times to call someone spontaneously. For some it is completely new and they are unsure of what to talk about. You can feel disturbed because you are in the middle of something, or just not ready spend time on the phone. One thing I do not like about this type of call are friends who call and when you do not answer, they leave a message "Call me!". I'm allergic to this. If it is important, leave a message that it is important and I will call as soon as I can. Otherwise I call when it suits me.

I remember during the happy 80's when I worked and talked happily on the phone with friends. At work. Long calls. Wow, that would not happen today. But on the other hand, many people probably sit and send a lot of messages during working hours. Which may well be seen as the same thing, right?

I also read an article in a Swedish newspaper, I think it was, a couple of years ago and that writer thought the phone call was dead. That no one calls anymore and that you no longer need to talk to each other because you could communicate in other ways. Even then, I thought, wrong wrong wrong. You will always want to hear voices. As well as there is different behavior in different countries. Such as my husband and his friends. They very rarely write text messages, they ALWAYS call. And if you have been on holiday in the countries around the Mediterranean, you have probably noticed it too. You call each other. You fix things quickly. You get feedback immediately.

So, that was my slightly fleeting thought about "Cold Calls" with friends. What are you thinking about it? See you! Ciao Catharina