Det börjar klia i fingrarna... | Starting to get impatient...

mabontomic.jpg

Hej, ja nu börjar det verkligen att klia i mina fingrar… Mår lite bättre och är uppe och rör på mig och fixar lite. Men trots allt smärtstillande märker jag fortfarande att jag har ont i ryggraden, vid vissa rörelser, så tänker INTE riskera något denna gången och börja fixa en massa. Men visst kliar det i mina fingrar! Nästan överallt i huset finns det något som jag vill fixa med…

Hello, now I’m starting to get impatient… Feeling a bit better and are up and about, fixing things. But despite all painkillers I’m still feeling pain in my spine at certain moves, so I will NOT risk anything this time with doing too much, as last time at Christmas. But still getting a bit impatient! Almost everywhere I look in the house there is something I want to rearrange, clean or just remove…

mabontomic.jpg

…vilket gör att jag längar såååå efter att ta tag i allt hemma; fixa lite nytt, ändra lite, flytta om, plocka fram lite gammalt och att städa och sortera. Kan fixa med saker som är från ögonhöjd till midjehöjd men kan / vill / vågar inte böja mig ner eller sträcka mig. Och oj, vad jag tappar saker på golvet… men som tur så är maken där och plockar upp, efter ett tag, hehe Så det är inte så mycket jag kan göra, hehe

Maken är bra på att fixa hemma, han är ju van, efter alla våra år som särbos. MEN det blir ju inte som jag vill ha det… men nu är det bara att gilla läget.. just nu i alla fall…

…which means that I’m loooonging for start fixing at home; move around things, buy some new things, bring back old things and to clean and sort things out. Can do things that are located from approx my eyes to my hips, so not much I can do but will not dare anything which means that bending down or stretch myself, is a no no. And oh dear, I do drop things no the floor, the whole time… My husband have patient (regards this anyway) and pick things up, hehe

And he is good at taking care of the house, and well, he is used to after all our years living apart. BUT it is not as I want it… but have just to let it go… for the time being…

mabontomic..jpeg

Åhh vad jag längtar efter att - gå ut och gå långpromenader i det fina vintervädret (fast det har jag inte kunnat på länge så…) och att få åka skidor. Kära hjärtanes, vad jag längtar efter skidåkningen…

And I’m so longing for - go for a long long walk in this beautiful winter weather (but to be honest, haven’t been able to do that for a long time..) and to go skiing. Really, really want to go skiing…

mabontomic.jpg

…tyvärr insåg vi ganska snart när mina ryggproblem började i december att det inte skulle bli någon skidåkning denna säsongen, så årets säsongskort är inlöst och ingen mer skidåkning denna säsongen… Ja, hann knappt börja, bara två gånger, och då fick jag inte någon bra feeling alls.

…but we realized early on December that it will not happen this year, so returned the season ticket…

mabontomic.jpg

…och längtar sååå efter att träna. Nu har jag inte tränat på över 1 1/2 månad, och dagar läggs till dagar. Längsta uppehållet på flera år, och dessutom har jag ju inte gjort någonting, ALLS, så musklerna som jag hade är ju ett minne blott. Tur att jag var hyfsat vältränad. Men tänker att jag får se kommande rehabilitering som just min träning.

…and really looging for fitness. At the moment I haven’t been / done anything for over 1 1/2 months, and still counting. Longest break in years, and on top of that, I haven’t done anything at all, so my muscles are getting smaller and smaller. But will think about the upcoming rehabilitation as training.

mabontomic.jpg

Så det blir som sagt ingenting av varken det ena eller det andra. Får helt enkelt hålla mig till tåls tills jag är tillbaka igen. Just nu känns det som att livet har pausat lite. Svårt att göra planer när jag inte riktigt vet hur det blir med rygg och operation. Bara att gilla läget, helt enkelt.

Och hoppas, hoppas att allt går bra imorgon då jag flyger till Stockholm. Dock var jag ju tvungen att boka av mitt SAS flyg förra gången och åkte till sjukhus istället. Just denna vintersäsong flyger SAS direkt till Salzburg, superbra! Men alla direktflyg var fullbokade så jag flyger denna gången med Norwegian. Vill minska restiden och då känns direktflyg bäst. Har bokat rullstolshjälp, det trodde jag aldrig skulle hända. Salzburg är ju en liten flygplats så inte så långt att gå men desto mer i Stockholm. Dessutom kommer en av mina bästa kompisar från Stockholm ner och möter upp mig, så får sällskap och hjälp. Fantastiskt eller hur? Vi ses! Ciao Catharina

So at the moment not much is getting done. But need to be patient until I’m back again, both here in Flachau and with my back. At the moment my life is definitely on hold. Difficult to make plans when I don’t know what will happen with my back and the operation. But I think the best is to just “rest” where I’m right now.

And cross fingers that the flight / travel to Stockholm tomorrow will go ok. I had to cancel my trip to Stockholm last time, and instead go to hospital. Then I had booked the trip with SAS, they are for the first time flying direct Stockholm - Salzburg, but all those flights were full, so booked a flight with Norwegian instead. Needed to minimize the travel, from door to door, so therefore a direct flight. Have also booked help with a wheel chair to help me at the airport, so I don’t need to walk that much. Thought that would never happen. And one of my best friends are coming down today, just to help me tomorrow going home. Isn’t that the best ever?? See you! Ciao Catharina