Sorbetto. Scrupino.

Hej, lördag kväll här! Hur har du det? Jag har det bara bra. Jag har insett att jag har blivit en “vi”-person. Maken och jag gör allt tillsammans så allt blir liksom “Vi skall…” “Vi gör…” “Vi mår…” Det trodde jag aldrig, hehe

Vi är nu mellan resor samt att vår sommarsäsong börjar för våra stugor. Värmen har äntligen kommit, så skönt!! Vi har ju farit fram och tillbaka mellan norra och södra Europa nu i april och maj. Först makens mamma i april och det var till Bosnien, sedan till våra kompisar i mitten av Tyskland, därefter en underbart skön resa till Kroatien som vi kom hem ifrån i torsdags kväll och imorgon åker jag hem till Stockholm för att fixa med diverse. Sedan blir det lugnt ett tag, på resfronten vill säga.

Egentligen skulle detta inlägget bara handla om världens godaste efterrätt, eller en smakrensare, så här kommer det. Jag har alltid tyckt om den och tror att jag drack den för första gången i Toskana med ex-maken och hans familj på 90-talet. I Italien heter den Scropino och nu har jag återupptäckt den för i Kroatien, kanske framförallt i Istrien så dricker man en efter middagen och här kallas den för Sorbetto. Vi gjorde en när vi hade middag för kompisar innan vi åkte iväg till Kroatien för jag hittade GROM glass. Jag lovar, det finns ingen godare glass att köpa i mataffären. Den går att köpa i välsorterade butiker runt om i Europa. Och vi hittade Grom Sorbetto al Limone mao citronsorbet. Så jag fixade naturligtvis varsin Sorbetto. Herregud vad gott!!!

Hello, Saturday night here! How are you? I'm just fine. I have realized that I have become a "we" person. My husband and I do everything together so everything is like "We shall..." "We do..." "We feel..." I never thought that, hehe

We are now between trips and our summer season is starting for our chalets. The warm weather has finally arrived, so nice!! We have been going back and forth between northern and southern Europe now in April and May. First going to my husband's mother in Bosnia, then to our friends in the middle of Germany, then a wonderfully nice trip to Croatia which we arrived home from on Thursday evening and tomorrow I'm going home to Stockholm to sort things out. Then it will be quiet for a while, on the travel front that is.

Actually, this post have been about the world's best dessert, or a taste cleanser, so here it comes. I've always liked it and I think I drank it for the first time in Tuscany with the ex-husband and his family in the 90s. In Italy it is called Scropino and now I have rediscovered it because in Croatia, perhaps especially in Istria, you drink one after dinner and here it is called Sorbetto. We made one when we had dinner for friends before we left for Croatia because I found GROM ice.. I promise, there is no better ice cream to buy at the grocery store. It can be bought in well-stocked stores around Europe. And we found Grom Sorbetto al Limone i.e. lemon sorbet. So of course we each had a Sorbetto. My God, how good!!!

Och det blev både en och två när vi väl var i Kroatien förra veckan.

Här kommer receptet, för 4:

Mixa 0,5 liter sorbet med 12 cl vodka och 8 cl prosecco samt lite is tills det blir slätt. Rör ytterligare 8 cl av proseccon i mixen. Häll upp i champagneglas och dekorera med mynta. Dricks företrädesvis med sugrör. Njut!!

And we had one and two once we were in Croatia last week.

Here is the recipe, for 4:

Mix 0.5 liters of sorbet with 12 cl of vodka and 8 cl of prosecco and some ice until smooth. Stir in additional 8 cl the prosecco in the mix. Pour into a champagne glass and garnish with mint. Drink preferably with a straw. Enjoy!!

Massa fina samtal med vänner och döttrar. | A lot of nice conversations with dear friends and daughters.

Hej, att bo en bit bort från sina fina döttrar och vänner blir tomt ibland. De där spontana träffarna känns långt borta. Fast det kanske inte egentligen är så spontana när jag tänker närmare på det, inte när man bor i Stockholm, i all fall. Men att träffas och umgås kanske på en promenad, över ett glas vin eller en middag och bara sitta och prata, länge. Som tur var kan man ringa och pratas vid. Jag pratar med mina vänner regelbundet, kanske inte från världens alla hörn men California, Sydney, Paris, Stockholm och Göteborg är på listan och just förra veckan spenderade jag en hel del tid i telefonen. Som extra plus ringde båda mina fina döttrar i helgen. De är svåra att få tag i, hehe Så mysigt! Det blir nästan alltid över en timma per samtal. Då hinner man prata om allt, stort och litet, viktigt och oviktigt, glädjeämnen och sorgliga saker. Så fint!! Och pratar man lite ofta så blir det också mer än de stora dragen och man hinner gå in på mindre saker som man gör, tänker och vill lufta. Kanske lite skvaller också. Skvaller är alltid kul, så länge det inte är elakt. Maken pratar också mycket i telefon, men han pratar kortare men oftare. Det är viktigt att även män har kompisar.

Nu börjar det bli dags att knyta ihop dagen. Idag har jag varit effektiv med att jobba heltid (händer inte alla dagar), tränat, lagat en snabb middag, stämt av saker med en av mina döttrar samt skrivit ett par mail och fixat. Så nu är det dags för lite mys med maken. Ha det så bra! Vi ses! Ciao Catharina

Hello, living far away from your lovely daughters and friends gets empty sometimes. Those spontaneous meetings feel far away. Although maybe they are not really that spontaneous when I think about it, not when you live in Stockholm, anyway. But it doesn’t matter just to meet and spend time together for a walk, over a glass of wine or a dinner and just sit and talk, for a long time. Fortunately, you can call and talk. I talk to my friends on a regular basis from all corners of the world. Maybe not all corners but California, Sydney, Paris, Stockholm and Gothenburg are on the list and just last week I spent a lot of time on the phone. As an added bonus, both my lovely daughters called this weekend. They are hard to get hold of, hehe So cozy! It is almost always over an hour per call. Then you have time to talk about everything, big and small, important and unimportant, happy and sad things. How nice!! And if you talk a more often, it also becomes more than the big things that happens and you have time to go into smaller things that you do, think and want to air. Maybe a little gossip too. Gossip is always fun, as long as it's not mean. My husband also talks a lot on the phone, but he talks shorter but more often. Very important for men to also have friends.

Now it's time to wrap up the day. Today I have been efficient with working full time (doesn't happen every day), worked out, cooked a quick dinner, agreed things with one of my daughters and wrote a couple of emails and fixed things. So now it's time for some snuggles with the husband. Byel! See you! Ciao Catharina

Vårträning = tröttsamt. | Spring training, not always easy.

Hej, allt väl? Här är allt bara bra! Våren är på ingång men värmen dröjer. Jag använde vinterjackan förra veckan vilket känns lite galet när vi nu är inne i maj. Vi har två varmare dagar och det har varit så skönt med lite värme och sol. Ja, solen är vi ju van att ha även vintertid så den saknar vi vanligtvis inte som man gör hemma i Sverige. Även fast värmen låter vänta på sig så har allergisäsogen kommit igång. Jag läste idag att just i år blir den extra jobbig. Och det har vi märkt. Vi tog varsin allergispruta maken och jag i slutet på mars men visst märker vi av pollen, trots det. Förra året kändes vi knappt av pollen pga allergisprutan. Det är så skönt att slipa äta tabletter, använda nässpray och ögondroppar dagligen.

Vad som också är trist med pollensäsongen = våren är att man inte kan vara ute och njuta eller att träna. Man skall ju undvika att ha fönster öppna, vädra sängkläder och att vara aktiv ute. Trist, så trist. Det är ju nu som ljuset kommer, luften är klar och krispig och så kan man inte njuta av det. Man blir så trött och hängig så bäst att lyssna på råden, för att inte helt säcka ihop.

Så vad gör jag då träningsmässigt? Jo, maken och jag tränar inomhus. Styrketräning på gymmet och sedan en klass Peloton hemma på vår cykel. Jag har dels två bra styrketräningsprogram som jag märker är bra och effektiva och på Peloton blandar och mixar jag klasser. Härligt med bra musik och motivation från duktiga instruktörer. Viss längtar jag av att komma ut för att vandra, cykla och spela tennis. Springa kan jag inte mer, mer ordet i ett senare inlägg om hur det går i min läkning från Spinal Stenos operation går. Men som sagt, utomhusaktiviteterna får vänta lite tills den värsta puckeln på årets pollensäsong är över. Jag får ju tänka som så att inomhusträningen förbereder mig bra för utomhussäsongen. Hur tänker du?

Ha en fin söndag! Vi ses! Ciao Catharina

Hi, all good? Everything is just fine here! Spring is coming, but warmer weather has still not arrived. I used my winter jacket last week, which feels a bit crazy when we are now in May. We have had two warmer days and it has been so nice to have some warmth and sun. We are used to having the sun even in winter, so we don't usually miss it like we do at home in Sweden, when the spring arrives. Even though the warm weather seems to be waiting, the allergy season has started. I read today that this year will be extra difficult pollen wise. And we have for sure noticed that. My husband and I each took an allergy shot at the end of March, but we certainly notice the pollen, despite that. Last year we barely felt the pollen due to the allergy shot. It is so nice to not having to eat tablets, using nasal spray and eye drops daily.

What is also sad about the pollen season = spring is that you cannot be outside to enjoy the spring or to exercise. You must avoid having windows open, airing bedding and being active outside. Sad, so sad. It's now that the light comes, the air is clear and crisp and you can't enjoy it. You get so tired from the pollen, so it's best to listen to the advice, so as not to completely collapse.

So what do I do in terms of exercise? My husband and I train indoors. Strength training at the gym and then a Peloton class at home on our bike. I have two good weight training programs that I find to be good and effective, and on Peloton I mix and match classes. Lovely with good music and motivation from talented instructors. I long to be outdoor to hike, bike and play tennis. I can't run anymore, more about that in a later post how my healing from Spinal Stenos operation is going. But as I said, the outdoor activities will have to wait a bit until the worst hump of this year's pollen season is over. I have to think that the indoor training prepares me well for the outdoor season. How are you thinking?

Have a nice Sunday! See you! Hi Catharina

Snaps och tårta med våra fina tanter. | Raki and cake with the lovely ladies.

Hej, när vi är här hos makens familj i Bosnien hälsar vi naturligtvis på alla tanter. Här är det också så att männen, i de flesta fall, avlider förre kvinnorna. Den yngsta är 70 år och den äldsta är 87 år. Alltid mysigt att hälsa på tanterna och prata med dem. Tja, jag säger inte så mycket då de bara pratar kroatiska. Men som sagt, maken översätter och jag lyssnar ändå. I många fall förstår jag sammanhanget. Det bjuds på kaffe, snaps och tårtor. Allt är hemmagjort, naturligtvis. Här fick vi Rogac mao johannesörtsnaps. Huh den var stark. Men god. Maken ser visst lite gammal ut här men jag får skyla på ljuset…

Hi, when we are here with my husband's family in Bosnia, of course we greet all the aunties also. Here it is also the case that the men, in most cases, die before the women. The youngest is 70 years old and the oldest is 87 years old. It's always nice to visit the aunts and talk to them. Well, I don't say much as they only speak Croatian. But as I said, my husband translates well and I listen anyway. In many cases I understand the context. Coffee, schnapps and cakes are offered. Everything is homemade, of course. Here we got Rogac i.e. St. John's wort schnapps. Huh it was strong. But good. My husband certainly looks a little old here, but I have to blame the light...

Makens familj är kroater och familjen kommer härifrån Zavidovici, fd Jugoslavien, numera Bosnien. Tanten som vi hälsade på är nära vän till familjen och hon syr upp kläder till präster för de olika högtiderna i den katolska kyrkan. Ett riktigt handarbete. Fantastiskt!

My husband's family are Croats and the family comes from Zavidovici, former Yugoslavia, now Bosnia. The aunt we visited is a close friend of the family and she sews clothes for priests for the various holidays in the Catholic Church. A real handwork. Fantastic!

Sedan var det dags för att hälsa på Bojans faster. Här blev det också kaffe, en tårta, OCH en dessert som heter Šnenokle och en snaps.

Then it was time to visit Bojan's aunt. Here there was also coffee, a cake, AND a dessert called Šnenokle and a schnapps.

Med en massa prat så blev detta både vår frukost och lunch. Det är alltid lika mysigt att hälsa på våra tanter.

Together with a lot of talk, this became both our breakfast and lunch. It is always so nice to visit our aunts.

Här är Bojans faster när hon var ung, med sin man. Hon jobbade i USA i flera år och hon kommer fortfarande ihåg engelskan, så vi kan prata lite grann. Vilket känns extra kul. Normalt förlorar man inlärda språk när man min gammal, tyvärr.

Sedan åkte vi till Nikolas grav, min mans pappa, som dog 2017. Där tände vi ett ljus och tog med oss några blommor och la på graven. Fint!! Därefter åkte vi hem och åt söndagsmiddag hos svärmor. Hon är helt otrolig och med sin 87 år är hon en kraftpaket och gör allt själv hemma. Jag tackade dock nej till kvällens efterrätt; baklava, hehe. Sedan blev det mer prat. Vi ses! Ciao Catharina

Here is Bojan's aunt when she was young, with her husband. She worked in the US for several years and she still remembers her English, so we can talk a little. Which feels extra fun. Normally you forget the languages that you have learned when you get old, unfortunately.

Then we went to the grave of Nikola, my husband's father, who died in 2017. There we lit a candle and took some flowers with us and laid them on the grave. Afterwards we went home and had Sunday dinner at my mother-in-law's. She is absolutely incredible and at 87 years old, she is a powerhouse and does everything herself at home. However, I declined tonight's dessert; baklava, haha. Then there was more talk. See you! Ciao Catharina

Hälsar på svärmor. | Visiting my mother-in-law.

Hej, vi är nu hos min svärmor som bor i Zavidovici, som ligger i Bosnien. Det tar mellan 7-9 timmar att köra hit så en relativt lång resa och på lite bökiga vägar. Vi har, av lite olika anledningar, inte varit här på nästan två år, så nu var det dags.

I torsdags när vi kom var det sista dagen på ramadan på kvällen började man fira att fastemånaden var över. Här firar man det med fest, Bajram, i två dagar och det mesta är stängt. Jag hade sett fram emot att se hur firandet gick till men det var lugnt på gator och torg. Man firar mer lugnt numera och mer med familj, släkt och vänner hemma.

Hello, we are now with my mother-in-law who lives in Zavidovici, which is located in Bosnia. It takes between 7-9 hours to drive here, so a relatively long journey and on slightly bumpy roads. We have, for slightly different reasons, not been here for almost two years, so now it was time to go here again.

On Thursday when we arrived, it was the last day of Ramadan, in the evening they started to celebrate that the month of fasting was over, the so called Bajram. Here they celebrate it with party for two days and most things are closed. I had been looking forward to seeing the celebration it seems that they celebrate it with family and friends at home.

Vi gjorde en dagsutflykt till Travnik, som ligger i centrala Bosnien. Tja, dagsutflykt och dagsutflykt. Det är inte långt men vägarna är som sagt var dåliga och mycket trafik pga Bajram högtiden så det tar tid att ta sig fram. Och intressant att se andra delar av landet.

We did a day trip to Travnik, which is in central Bosnia. Well, day trip and day trip. It's not far, but the roads are bad and there's a lot of traffic because of the Bajram holiday, so it takes time to get there. And interesting to see other parts of the country.

Mycket här handlar om mat. Och inte den nyttigaste maten. Men gott är det! Vi började dagen med cevapcici på Haris Cevabdzinica. Här serveras de bästa cevapcicin i Bosnien, mao de bästa i hela världen. Och de var verkligen goda, supergoda!!

Here is a lot about food. And not the healthiest food. But it's good! We started the day with cevapcici at Haris Cevabdzinica. The best cevapcicin in Bosnia is served here, i.e. the best in the whole world. And they were really really good!!

Klassiska serverat med rå lök, kajmak (typ smör / färskostblandning) och med yoghurt.

Classic served with raw onions, kajmak (a bit similar to clotted cream) and with yogurt.

Efterrätt med baklava.

Dessert - baklava.

Sedan var vi naturligtvis hungriga när vi kom hem så vi köpte med några burek och åt med tomat. Och yoghurt.

Dagarna här är lugna. Mycket lugna. Svärmor spenderar mesta tiden hemma. Hon och maken sitter och pratar mest hela tiden. Som jag har nämnt tidigare så kan hon inget annat språk än kroatiska och jag kan inte kroatiska så vi kan inte prata med varandra, tyvärr. Men maken översätter när det behövs. Jag sitter med dem, men sitter och läser. Eller sitter och jobbar. Så här är det lagom att vara tre dagar plus resdagarna. Vi hörs av! Ciao Catharina

Then of course, we were hungry when we got home, so we bought some burek and ate with tomato. And yogurt.

The days here are calm. Very calm. My mother-in-law spends most of her time at home. She and my husband sit and talk most of the time. As I've mentioned before, she doesn't know any other language than Croatian and I don't know Croatian so we can't talk to each other, unfortunately. But my husband translates when necessary. I sit with them, but I read. Or working. So it is enough to stay here for three days plus the travel days. We'll keep in touch! Ciao Catharina