Ramlade ner i ett litet hål. | Fell down in a small hole.

mabontomic.jpeg

Hej, hur har ni det? Här känns det bra nu men ramlade ner i ett litet hål i veckan. Tror allt kring corona börjar ta ut sin rätt med osäkerhet vad som händer för vår superviktiga vinter (= största inkomstkälla). Är inte en person som oroar mig särskilt mycket (inte i allmänhet men för vissa saker visst) men nu liksom ligger det och gror hela tiden, mest den finansiella biten. Mer om coronastress i ett eget inlägg i helgen. I början på veckan var jag så trött så att jag satt och halvsov i väntrummet när maken var hos läkaren. Och ni som känner mig väl vet att jag inte lever någon hektiskt/stressig tillvaro med lite sömn, hehe Nåväl, känner mig såpass väl att jag vet att håller denna känslan i sig ett par dagar så måste jag bara sova en dag. Så i onsdags så sov jag från lunch och framåt. Precis vad jag behövde. Har haft det så sedan jag var utbränd i början på 00-talet. Förut när jag jobbade hysteriskt mycket fick jag detta kanske en gång i kvartalet. Nu händer det väl ca en gång om året. Och nu så, nu är jag tillbaka!! Veckan skulle här på bloggen ha handlat om Kroatien och vår resa dit men krångel kring mina foton som jag tog på resan tog musten ur mig (bilder i .peg-format, fullt i iCloud mm mm)… Nu har jag löst det så nästnästa vecka får ni se vad vi gjorde / få lite inspiration. Ha en skön fredag! Ciao Catharina

Hello, how are you? Feel down a hole earlier in the week. I think that corona is the main reason for this and the uncertainty regards our super important winter season (= our main source of income for the year). Normally I‘m not the worrying kind (not in general but definitely in specific cases) and the worrying is there the whole time, not active but a bit hidden in your mind, mainly the financial part. More about my stress around corona in a later posting this weekend. And in the beginning of the week I was so tired so I was dozing off while waiting for my husband visiting our house doctor. And you who knows me well, also know that I‘m not living a hectic life with little sleep. Keeps this going on, then I know that I have to sleep. So Wednesday I slept the whole afternoon. Just what I needed. Have had this since I was burned-out early 00‘. Before I had I once a quarter, now once a year. But now, I‘m back!! This year I planned to write about Croatia and our trip there a couple of weeks ago. But due to above issues my energy wasn't there for more issues with downloading my photos (you hear I have super big issues, hehe)… Now that is solved so I will share it in a week, photos and tips! Have a cozy Friday!! Ciao Catharina

Färdigbehandlad bröstcancer. | Treatment for Breast Cancer is finished.

mabontomic.jpeg

Hej, jo men det skall jag vara. Och så här känner jag mig - GLAD med ett större bröst och ett mindre!!

Som jag skrivit tidigare om så hade ju ett förstadie till bröstcancer, fas 0 och då är tillfrisknandet efter behandling 100%. Vilket ju känns tryggt. Nu har det snart gått tre månader efter att behandligen, strålbehandligen avslutades i maj. Blev ju opererad, men bara i bröstet då cancern inte hade spridit sig till körteln i armhålan, vilket är vanligt i senare stadie. Genomgick inte heller kemoterapi, där man bl.a. förlorar hår, då cancern upptäcktes så tidigt. Vilket jag måste säga kändes skönt. Jag vet ju vad min syster gick igenom. Men kemon var ju dock för henne inte det värsta men det påverkade henne mycket.

Hello, and yes, that what I’m supposed to be. And this is how I’m feeling - HAPPY with one breast larger and the other smaller.

As I have previously written about I was in a pre-face of Breast Cancer, phase 0 and then it’s 100% certainly that I will be totally cured. Which feel good. Now almost three months has passed since the treatment was finished. First I had my operation in mid March and then the radiation during May. Didn’t go through any kemo - were you loose hair etc due to the early stage of the cancer. Which I have to say that I was happy for. I know what my sister went through during her kemo, not the worst for her, but it still affected her a lot.

mabontomic.jpeg

Här låg jag i strålningsmaskinen. 15 dagar på raken och varje gång ca 10 minuter. Behövde titta i en monitor och hålla andan när de sa till. Detta skall göra att strålningen tar bättre då man lyfter själva bröstkorgen. Först tog de dock alltid röntgenbilder för att se att allt såg bra ut. Sedan satte de igång själva strålningen. Man märker inget alls förutom att maskinen snurrar runt en i olika positioner. Jag låg på rygg på armarna över huvudet och höll i de två vita små pelarna. Benen i de blå plaststöden.

I två av de tre veckorna var mitt liv i ett enda dis. Jag var så trött så trött. Det är ju en av bieffekterna, men sååå trött, det hade jag inte räknat med. Tröttheten satt i en dryg månad efter behandligens avslut. Vid de sista behandlingarna började också sidan / bröstet som blev strålat ont och rött, samt kliade något oerhört. Fick salva och bandage som hjälpte.

Here is the radiation machine. 15 days in a row and every time approx 10 minutes. Needed to look into a monitor and keep my breath when they told me to. This should increase the effectivnes of the raditation because you are lifting your chest. They always started with a X-ray to see that things was looking good. Then they started the raditon itself. Didn’t notice anything at all except for keeping the breath and the machine moving around you in different postitions. I was lying on my back with my arm above my head and held in the small white sticks. The legs were laying in the blue plastic support things.

Two out of three weeks my life was lived in a haze. I was so tired, so tired. It’s one of the most common side effects, but that tired, oh dear!! It continued more then a month after the treatment was finished. And towards the end the breast that was radiated also got red and itchy. Got creams and bandage for that.

mabontomic.jpeg

Jag fick mina behandlingar på Karolinska och hade lyxen att bo i närheten så jag gick varje dag. Fram och tillbaka. Tog ca 35 minuter en väg. Ville inte åka kollektivtrafik mitt i värsta coronaempidimien. Jag var också tvungen att ta min temperatur varje morgon och den fick inte vara mer ärn 38 grader, då fick man inte komma in på sjukhuset för behandling. Men min morgontemperatur var typ 36 grader, ibland nere på 35,7 grader, oops! Så bra att jag inte fick covid-19 under tiden jag genomgick strålbehandligen.

I was doing my whole treatment at Karolinska, one of the top modern hospitals in Stockholm and Sweden. I was also fortunate to life close by so every day I walked 35 minutes, in each direction. Didn’t want to commute during the first bad phase of the corona virus period. I also had to take my temperature every morning and if I had over 38 degrees I wasn’t allowed into the hospital. Fortunatly I didn’t get corona and my normal temperatur in the morning are 36 degrees or less. A bit on the lower side but not sure if it’s common or not.

mabontomic.jpeg

Det var ett fantastiskt team som tog emot och behandlade mig. Sista strålbehandlingen hade de partyhattar på sig. Skickade ett tackkort till avdelningen. Kändes rätt att tacka!!

A fantastic team meet me every day. The last day they had party hats on. Did send a thank you card to them as a thanks you for the superb service and happy faces!!

mabontomic.jpeg

Har vissa fantomsmärtor i mitt ena bröst men pratade med en av läkarna i början av behandligen men hon sa att det var vanligt, och inget att oroa sig för. Så oroar mig inte för det. Skall på en återkontroll så väntar på information om det.

Fick mycket bra information om vad som skulle hända och om själva cancern. Det kändes bra!

Do still have some pain in my breast but did talk to a psychican in the beginning and she told me that was normal and I shouldn’t worry. So I don’t. Will have a control in a month or two for the final check-up.

Got a lot of good information about what was going to happen and about the cancer itself. Felt good!

mabontomic.jpeg

300 gr är borttaget från ena bröstet så ser helt klart sned ut. På bilden ser ni också själva klådan som kom i slutet av strålbehandligen. Jag kommer att fråga om jag kan få korrigera andra bröstet också. Under första året skall jag inte sola området som strålades och därefter alltid ha solskyddsfaktor 50. Återkontroll en gång om året de närmaste åren är ännu en säkerhetsåtgärd.

300 gr less so do like a bit skewed. Above you can also see the itch that came towards the end of the treatment. I will ask about getting a correction of the other breast as well. During the first year I have to protect the area that has been radiated from sun, totally. Then the rest of my life use 50 SPF. And annual check-ups for the next years as a precaution.

mabontomic.jpeg

Också som jag har skrivit tidigare om har jag denna gången inte känt mig sjuk men samtidigt har jag naturligtvis påverkats av behandlingen. Konstig känsla. Vårdplaneringen har fungerat perfekt och det har känt som att jag ställt mig på ett rullband. Först steg jag på och så sa de - stig av - och jag har stigit av och fått behandling och sedan har de sagt stig på - och jag har fortsatt att åka till jag blivit frisk. Svensk sjukvård när den är som bäst. Från mammografi den 11 februari till färdigbehandlad den 27 maj och då under värsta coronakris. Jag hann innan de stoppade de vanliga kontrollerna annars vet jag inte när jag hade gått, och då hade cancern utvecklat sig till senare stadier. Skrämmande att tänka på. Så tur i oturen. Så slutrapporterat för denna gången.

Har du några frågor och/eller funderingar så skriv gärna till mig. Vi ses! Ciao Catharina

Also as I have been writing about early I didn’t feel sick this time but at the same time I have been affected by the treatment. Strange feeling. The care planning that is part of your treatment at Swedish hospital was working really good. It felt like I was on a conveyor belt. The told be step on and then to step of - for a treatment - then step on again rolling my way to the next step in the treatment until it was completed. Swedish hopsital care when it is at its best. From mammography the 11th of February and final treatment 27th of May and this was during the worst corona crisis. I made it before they stopped with the controls, if not I don’t know how it would have gone. I just know worst and moving further in the cancer phases. Really scary thought. So this is the end of this.

Do you have any questions and/or thoughts, please share them with me. See you! Ciao Catharina

Sjuk...men frisk nu. | Sick but good now.

Adjustments.jpeg

Hej, lite hoppigt här på bloggen men har andra saker runt omkring mig som upptar tankarna men nu hoppas jag att jag skall få till lite mer regelbundet bloggande. Tänker på inlägg och vad jag vill skriva och dela med mig av så det är ingen brist på inspiration, snarare tvärtom. Förra veckan gick bl.a. åt att vara sjuk. En rejäl förkylning, man glömmer bort hur det kan ta all ork ur en. Sov, sov och sov och ovanpå det så har jag börjat få dygnslång huvudvärk. Jag har alltid haft lite eller ingen huvudvärk genom åren men efter att jag åt oxy aka OXYCONTIN aka opioder efter förra vårens ryggoperation så har jag börjat få dygnlånga attacker som inte går över av vanliga värktabletter. Fick starkare värktabletter från apoteket här så nu är allt bra igen. Och jag är frisk och glad och supersugen på rörelse, av alla dess slag. Vi ses! Ciao Catharina

Hello, a bit on and off here on the blog but other things have been taken up my mind lately. But hopefully I’m back on a regular basis now. Do have posts to write and to share with you so there is no issue or lack of inspiration, on the contrary. Last week I was sick, on top of everything. A real old time cold, you forgett how sick you can get from that. Was basically sleeping the whole week and with a heavy headache as well. Have gotten these long bad headaches since last year when I ate oxy aka OXYCONTIN aka opiodis after my back operation last spring. Got stronger painkillers here so all good now. And I’m well now and happy and really looking forward to skip, run and jump and to put my body into action. See you! Ciao Catharina

Back in business.

untitled24.png

Hej, nu är jag tillbaka!! Strålningen för min bröstcancer är klar och jag återhämtar mig snabbt, vilket är skönt! Strålningen tog all kraft ur mig från dag 1. Jag blev helt nockad. Hjärnan slutade typ fungera. Helt otroligt. Läste broschyrer jag fått och hade räknat med att det skulle ta någon vecka eller så innan bieffekterna visade sig men inte för mig. Så jag bestämde mig för att så fick det vara. Endast mina dagliga promenader till och från sjukhuset (vilket gav 10.000 steg), lite coreövningar samt läst och lyssnat på massa böcker OCH sovit, sovit och sovit. Och allt annat fick vara, nästan…

Hello, back in business!! The radiation for my breast cancer is finished and I’m recovering fast, what a relief!! However, the radiation knocked me already on Day 1. Was not prepared for that. Have read broschures and the side effects were supposed to show up later on in the treatment. But not for me. Dead tired. Really. And then I decided to just let it be like that. Only my daily walks to and from hospital (10.000 steps), some core exersice and then reading and listening to books AND sleeping, sleeping and sleeping. Everything else was on hold, basically…

IMG_9815.jpeg

Men nu är jag tillbaka!!! Sååå skönt!!! Förhoppningsvis så får jag vara frisk ett tag nu… dock är det dags för maken och hans hjärtoperation. Den har vi väntat på i sju månader så äntligen dags. Jag hade ju tänkt att vara med honom men jag kommer inte iväg till Österrike pga att det inte går några flyg / gränsen är inte öppen / karantän så det blev helt enkelt så att han får vara ensam. Trist för oss båda. Han skall opereras för förmaksflimmer (se pedagogisk bild ovan) så sonden skall bränna (med hetta eller med is) små märken runt ut- och ingångarna. Sedan skall han vara frisk. Tjaa, han har ju också en rehabilitering att göra men vi räknar båda att vara Back in Business lagom tills hans födelsedag den 1 juli.

På återhörande! Ciao Catharina

But now I’m back!! So happy for that!! And hopefully I will be ok for a while now… however now it’s time for husbands surgery. We have been waiting for it for over seven months, so finally the day is here. I was planning to be with him but couldn’t go back to Austria due to no flights/closed borders so he will be alone. Sad. So sad for both of us. He will be have an operation for his artrial fibrillation (see pic above). Then he will be find. Well, he needs rehabilitation as well but we are counting that we both will be back in business just in time for his birthday 1st of July.

See you! Ciao Catharina

Så trött. Så trött. | So tired. So tired.

Adjustments.jpeg

Hej, så nu är jag igång med strålbehandligen. Började förra onsdagen och allt går bra. Personalen supertrevlig och vänlig. Stora moderna lokaler och maskiner. Röntgenbilder och själva stålningen tar inte mer än högst 10 minuter. Den snurrar runt och låter lite och så måste jag hålla andan med jämna mellanrum. Tydligen lyfts bröstkorgen då och själva området blir bättre strålat.

Har fått en supetunn bh som lätt stöd men bh:n skall inte trycka alls mot bröstet och har ingen tejp just nu för det kan orsaka sår om man sätter dit och tar bort den varje dag.

Hello, so now I’m in treatment. Started last wednesday and everything goes well. The staff is supernice and friendly. Big modern premises and machines. They take X-ray everty day and then the radiation starts, all in all not moren then 10 minutes every time. The machine rotates and I need to hold my breath when they tell me to. Gives a better result when the chest lifts up and the radiation area is getting in a better position.

Have also got a super thin bra because the breast shouldn’t be under any kind of pressure.

Adjustments.jpeg

Det är relativt lite folk på just strålningsenheten, normalt är jag ensam och väntar på “mitt” rum. Varje dag behöver jag ta temperaturen, och har normalt 35+, vilket ju är lågt. Har man 38 grader och över får man inte komma, samt att man måste komma ensam. Just nu i dess Covid-19 tiderna. Man får sina tider för kommande vecka, varje fredag, men det är olika tider varje dag så just nu är det detta som mitt liv snurrar kring.

Bieffekter - jo trötthet. Helt otroligt!! Jag läste informationsbroschyren som jag fick och där står det att man blir trött framåt slutet på behandligen, men onej, för mig började det med en gång. Tröttheten känns helt förlamande och varken kropp eller hjärna fungerar. Men sover en stund på dagen så blir lite “piggare”. Så nu blir detta det nya den kommande månaden. Och sedan blir jag superpigg!!!

Nu skall jag strax iväg till dagens strålbehandling! Vi hörs! Ciao Catharina

It’s rather few people at this part of the hospital, normall I’m alone waiting for “my” room. A procedure every day is to take the temperatur, mine is at 35+ (very low, yes I know). If you have 38 degrees and more you are not allowed to come, and you can’t bring anyone with you. Righ now during these Covid-19 times. You are getting new times every Friday for the following week. So everyday it’s a different time and this is what my lifes evolvs around, right now.

Side effects - yes tired. And we are talking serious tired. I read in the broschure that I got that you will get tired towards the end of the treatment, but no me, oh no it started right away. And it’s not a nice feeling feeling so tired. Difficult to explain the feeling. But I’m takin a nap every day so it’s ok. This will now be the thing for the next coming month. but after that I will be super alert.

Now I’m on the way to the treatment of the day. See you! Ciao Catharina