Längtar till mitt hus i Kroatien. | Longing to my house in Croatia.

Hej, jag längtar så efter vårt hus i Kroatien. Det ligger med utsikt över de gröna kullarna i Istrien, norra Kroatien och längst, längst bort ser man medelhavet. Ni som inte varit här, tänk Toscanas gröna kullar. Precis så. Vi har byggt om ett gammalt stenhus med stor vild trädgård med olivträd och stor köksträdgård. Nääh, nu skojade jag bara. Vi har inte något hus men drömmer fortfarande om ett. Sparar fina bilder på Pinterest med olika detaljer för huset och trädgården.

Huset som jag drömmer om kommer att vara byggt för att ta emot gäster. Många mysiga sovrum, plats att samla alla både inne och ute både för att äta och chilla men också skapa små oaser av enskildhet för de som vill vara för sig själva. Det skall också vara mysigt när bara jag och maken är här tillsammans. Jag gjorde ett inlägg för några år sedan, kika här om ni vill, och min smak är densamma. Och drömmen består.

Hi, I'm so longing for our house in Croatia. It is located among the green hills in Istria, northern Croatia and at far far away you can see the Mediterranean Sea. Those of you who have not been here, think of Tuscany's green hills. Just like that. We have rebuilt an old stone house with a large wild garden with olive trees and a large kitchen garden. Nah, now I'm just kidding. We do not have a house but I still dream of one. I’m saving lots of ideas on Pinterest with different details for the house and the garden.

The house I dream of will be built to receive guests. Many cozy bedrooms, place to gather everyone both inside and out both to eat and chill but also places you can sit and read for this who want some quiet time. But it should also be cozy enough when only me and my husband are there together. I made a post a few years ago, look here if you want, and my taste is still the same. As well as the dream.

Här sitter vi och dricker vårt kaffe tidigt på morgonen innan vi tar våra mopeder och åker till marknaden för att köpa nyfångad fisk och grönsaker till lunch och middag. Det blir en kaffe till på vårt stammisställe innan vi åker hem. Jag har återupptagit min italienska så klarar mig finfint på marknaden. Man är ju tvåspråkig i Istrien, och dialekten är den venetianska. Så vi växlar vilt mellan kroatiska, italienska och tyska.

Here we sit and drink our coffee early in the morning before we take our mopeds and go to the market to buy freshly caught fish and vegetables for lunch and dinner. Another coffee in town after we bought our food. I have resumed my Italian studies so I do well in the market. They are bilingual in Istria, and the dialect is Venetian. So we mix Croatian, Italian and German.

Här samlas vi när vi har vänner och familj på besök. Vi har fyllt upp vinkällaren med vin från Istrien. Både kvalitetsviner och bordsvin. Det blir ett eget inlägg om det senare i år. Älskar de vita vinerna härifrån. Det kanske blir någon pasta med grillade grönsaker till lunch. Kanske blir det grillade pilgrimsmusslor direkt i skalet som förrätt. Som efterrätt blir det ett stort fat med färsk frukt från vår trädgård eller vår frukthandlare såsom solmogna persikor, aprikoser och fina meloner. Mer vin förstås. Och sedan en espresso. Och vi sitter och pratar, pratar och pratar. Skrattar gör vi i massor också och lunchen blir en Lunch Utan Slut - LUS.

Here we gather when we have friends and family visiting. We have filled the wine cellar with wine from Istria. Both quality wines and table wines. There will be a separate post about it later this year. Love the white wines from here. There might be some pasta with grilled vegetables for lunch. Maybe some scallops grilled in their own shell on our outdoor grill as a starter. And as dessert fresh fruit from our garden or local farmer like peaches, apricots and melons. More wine of course. And coffee. And we sit and talk, talk and talk. We laugh a lot too and the lunch becomes a Lunch Without End - LWE.

Vi bor ett par mil från havet så en pool måste vi ha. Skönt att ta en simtur på morgonen och skönt att slippa trängas med alla turister vid havet vid högsäsong. Ligger under solparasoll och läser en bok. Hör syrsorna och ibland blåser det en torr vind, som fläktar lite. Badar ofta. Eller tja, tar mig ett dopp.

We live a couple of miles from the sea so we need a pool. Nice to take a swim in the morning and nice to avoid the crowded beaches during high season. Lying under umbrella and reading a book. Listening to the crickets and sometimes a dry wind blows. Bathes often. Or well, I take a dip.

Det gamla stenhuset har öppnats upp för att släppa in naturen.

The old stone house has been opened up to let in nature

Vi kommer att vara här höst och vinter också så vi vill ha ett mysigt hus för mysiga kvällar inne när det blir för kallt och regnigt ute. Färre gäster så mer mys för mig och maken. Vi fortsätter ju ha vårt hus i alperna så där är vi mer under vintern men senhöst och tidig vår. Absolut. Kanske en jul med mina flickor. Eller förresten, de vill nog åka skidor istället.

We will be here in autumn and winter as well so we want a cozy house for cozy evenings inside when it gets too cold and rainy outside. Fewer guests so more cozy for me and my husband. We continue to have our house in the Alps and we’ll spend the winter there but late autumn and early spring. Absolutely. Maybe a Christmas with my girls. Or by the way, they probably want to skiing.

Flera hörnor där våra vänner kan slå sig ned och vara ifred en stund, eller bara sitta och prata.

Several corners where our friends can sit down and be at peace for a while, or just sit and talk.

Jag vill fylla huset med mattor från Cappelen Dimyr. Härligt!

I want to fill the house with carpets from Cappelen Dimyr. . Wonderful!

Ett träkök får det blir. Med öppna dörrar ut mot köksträdgården och terassen. Ett litet bord för när vi är några stycken. Men vi sitter mest ute och njuter av värmen och lyssnar till fåglarna och syrsorna. Och doften från blommor och träd.

It will be a wooden kitchen. With open doors to the kitchen garden and terrace. A small table for when we are few. But we mostly sit outside and enjoy the warm weather and listen to the birds and crickets. And the scent of flowers and trees.

Ett vitt kök kom in på listan, men just nu lutar jag åt trä, hehe.

Massa sovrum, så klart. Som ni ser är färgerna i huset beige, vitt och brunt. Materialet är sten, trä och vackra kakelplattor. Inte bara i sovrum utan i hela huset.

A white kitchen came on the list, but right now I am leaning towards a kitchen in wood, hehe.

Lots of bedrooms, of course. As you can see, the colors in the house are beige, white and brown. The material is stone, wood and beautiful tiles. Not just in the bedroom but throughout the house.

Men vissa sovrum skall få spraka av färger med sängkläder från Society of Wanderers. Linne såklart. De får hänga ute och torka i trädgården i ljumma sommarvindar. För att sedan bäddas för nästan omgång gäster.

But some bedrooms shall be bursting with colors with bedding from the Society of Wanderers. Linen of course. They can hang out and dry in the garden in balmy summer winds. And put in the beds for next batch of friends and family.

Badrum skall vi också ha flera av. Ett par med badkar får det bli. Vi är en familj som gillar att bada. Tänker att alla badrum får textilier från Spritis of the Nomad. Deras badrumsmattor påminner mig om våra fina resor till Sydafrika och fantastiska safariupplevelser. I de sovrum som vi önskar ha lite diskreta färger bäddar vi gärna sängarna med deras sängkläder. Fast då får jag ta med min mammas gamla mangel och mangla lakanen. Men det gör jag gärna.

En dröm, som kanske blir verklighet. Vi får se! Vi kan väl hoppas! Ha en skön helg! Ciao Catharina

We will also have several bathrooms. It will be a couple with a bathtubs. We are a family that likes to take a bath. I’m thinking all bathrooms will have textiles from Spritis of the Nomad. Their bathroom rugs remind me of our great trips to South Africa and fantastic safari experiences. In the bedrooms where we want discreet colors, we make the beds with their bedding. But then I have to bring my mother's old mangle and mangle the sheets. But I like to do that.

A dream, which may become a reality. We'll see! We can always hope! Have a nice weekend! Ciao Catharina

Cold calls.

Me in helicopter over Vicoria Falls, Zimbabwe. November 2019.

Hej, läste en artikel i helgen om “Cold Calls”. Detta är när man som säljare ringer upp personer / företag som inte är ens kunder. Mao man har ingen relation till dem alls men man vill ha dem som kunder. De svåraste samtalen som säljare. Men nu hade man tydligen definierat om begreppet för att avse när man ringer upp vänner / familj utan att ha avtalat en tid med dem. Hmmm!! Lite märkligt! Men visst, jag bestämmer oftast i förväg med de flesta av mina kompisar / min familj att vi skall höras av den och den dagen och det klockslaget. Men inte alltid och inte för alla. Vissa ringer jag bara till och tvärtom.

Så gjorde vi ju alltid förr, innan mobiltelefonen kom in i vårt liv, på tidigt 90-tal. Då hade man ju också en hemtelefon, utan nummerpresentation. Så man visste ju inte vem som ringde. Men nu har det tydligen blivit vanligare i coronatider att man hörs av spontant. Men inte utan att folk våndas. För vissa är det helt nytt och de är osäkra på vad att prata om. Man känner sig störd. En sak som jag inte gillar med denna typ av samtal är de kompisar som ringer upp och när man inte svarar, lämnar de ett meddelande “Ring upp mig!”. Detta är jag allergisk mot. Är det viktigt, lämna ett meddelande om att det är viktigt så ringer jag upp så fort jag kan. Annars ringer jag upp när det passar.

Jag kommer ihåg på glada 80-talet när man jobbade och pratade glatt i telefonen med kompisar. På jobbet. Långa stunder. Ojoj, det skulle inte hända idag. Men å andra sidan, så sitter säkert många och skickar massa meddelanden under jobbtid. Vilket väl får ses som samma sak, eller?

Läste också en artikel/krönika i Svenska Dagbladet, tror jag att det var, för ett par år sedan och att hen ansåg att telefonsamtalet var dött. Att ingen ringer lägre och att man inte behöver prata med varandra längre för man kunde kommunicera på andra sätt. Redan då tänkte jag, fel fel fel. Man kommer alltid att vilja höra vandras röster. Samt att det är olika beteende i olika länder. Som t.ex min man och hans vänner. De skriver jättesällan textmeddelanden, de ringer ALLTID. Och om ni har varit på semester i länderna kring medelhavet har ni säkert märkt det också. Man ringer till varandra. Man fixar saker snabbt. Man får feedback direkt.

Så, det var mina lite flyktiga tankar kring “Cold Calls” med vänner. Hur tänker du? Vi ses! Ciao Catharina

Husband in helicopter over Vicoria Falls, Zimbabwe. November 2019.

Hello, read an article this weekend about "Cold Calls". This is when you as a salesperson call people / companies who are not customers. In other words, you have no relationship with them at all, but you want them as customers. The most difficult conversations as a salesperson. But now the term is used when you call friends / family without having agreed a time with them. Hmmm!! A little bit strange! But sure, I usually decide in advance with most of my friends / family when we should be heard, which day and time. But not always and not for all friends. Some I just call and vice versa without prior time and date set.

Calling someone up without any prior arrangement was how we did it when I grew up, before the mobile phone came into our lives in early 90's. Then you also had a home phone, without a number presentation. So you did not know who called. Sort of a surprise. But now it has apparently become more common in corona times to call someone spontaneously. For some it is completely new and they are unsure of what to talk about. You can feel disturbed because you are in the middle of something, or just not ready spend time on the phone. One thing I do not like about this type of call are friends who call and when you do not answer, they leave a message "Call me!". I'm allergic to this. If it is important, leave a message that it is important and I will call as soon as I can. Otherwise I call when it suits me.

I remember during the happy 80's when I worked and talked happily on the phone with friends. At work. Long calls. Wow, that would not happen today. But on the other hand, many people probably sit and send a lot of messages during working hours. Which may well be seen as the same thing, right?

I also read an article in a Swedish newspaper, I think it was, a couple of years ago and that writer thought the phone call was dead. That no one calls anymore and that you no longer need to talk to each other because you could communicate in other ways. Even then, I thought, wrong wrong wrong. You will always want to hear voices. As well as there is different behavior in different countries. Such as my husband and his friends. They very rarely write text messages, they ALWAYS call. And if you have been on holiday in the countries around the Mediterranean, you have probably noticed it too. You call each other. You fix things quickly. You get feedback immediately.

So, that was my slightly fleeting thought about "Cold Calls" with friends. What are you thinking about it? See you! Ciao Catharina

Fyra språk och tre kulturer dagligdags. | Four languages and three different cultures daily.

Me & my husband overlooking Flachau from Eben ski resort. January 2020.

Hej, dags för ett av mina “gamla” utkast. Detta känns som det mest naturliga i världen för mig idag men inte någon självklarhet. Fler språk och kulturer kom in i mitt liv på riktigt när jag träffade min ex-man. Sedan har det fortsatt. Visst låter det lite spännande att leva dagligen med fyra (eller fem?) språk och att vara i någon form av daglig mix av tre kulturer, som påverkar vårt dagliga liv.

Vårt gemensamma språk är tyska, tja eller snarare österrikiska som skiljer en del i ord men inget i grammatik. Både gemensamt oss emellan och här där vi bor, så klart. Det var ett val som vi gjorde ganska tidig då vi hade som målbild att bosätta oss här. Vilket har visat sig vara klokt! Mitt modersmål är svenska och mitt andra språk engelska. Makens modersmål är serbo-kroatiska som var det officiella språket i forna Jugoslavien. Han växte upp med att läsa på vårt alfabet varannan vecka och kyrilliska varannan vecka i skolan. Efter kriget har de tre ländernas språk glidit isär och nya ord har tillkommit i Kroatien, Serbien och Bosnien. Makens andra språk är tyska.

Hi, time for one of my "old" drafts. This feels like the most natural thing in the world to me today but not for everyone. More languages ​​and cultures really came into my life when I met my ex-husband. Then it has continued. And it is a bit different to live daily with four (or five?) languages ​​and as well as a mix of three cultures and its effect on our daily life.

Our common language is German, well Austrian to be correct, which differs somewhat in words but nothing in grammar. We talk this between us as well as here where we live, of course. It was a choice we made quite early on in our relationship as our goal was to settle here. Which has proven to be wise! My mother tongue is Swedish and my second language is English. My husband's mother tongue is Serbo-Croatian which was the official language of the former Yugoslavia. He grew up reading our alphabet every other week and Cyrillic every other week at school. After the war, the languages ​​of the three countries have slipped apart and new words have been added in Croatia, Serbia and Bosnia. My husband's second language is German.

Husband with one of his friend; Boris. Trogir, Croatia. October 2020

På daglig basis, nästan, blir det alla fyra språk. Maken har mycket telefonkontakt med sina vänner på /från Balkan, jag har mycket kontakt med mina tjejer och kompisar och på telefon hemma i Sverige. Ett par gånger i veckan blir det engelska för min del med vänner och familj både i Australien, Frankrike, Sydafrika och USA. Sedan träffar vi våra kompisar här och då blir det österrikiska. Vissa har dock så mycket dialekt att jag fortfarande knappt begriper något. Men de anpassar sig när jag är med. Då de pratar med mig blir det mindre dialekt, pratar de inbördes så blir det rena rama rotvälskan. För oss känns det helt naturligt, idag!

Och visst har vi haft språkliga missförstånd genom åren. Mest dråpliga. Och visst kan det vara jobbigt att t.ex bråka på ett språk som man inte helt behärskar. Eller att försöka förklara något som den andra inte alls förstår. Men jag tror att man kan missförstå varandra lika mycket även om man talar samma språk, om man inte har en förståelse för den andra personen.

On a daily basis, almost, there will be all four languages. My husband has a lot of telephone contact with his friends in / from the Balkans, I have a lot of contact with my girls and friends on the phone in Sweden. A couple of times a week, in English for me with friends and family in Australia, France, South Africa and the USA. Then we meet our friends here. However, some have so much dialect that I still barely understand a thing. But they adapt when I join. When they talk to me, there is less dialect, if they talk to each other, they talk heavy dialect. For us this feels completely natural, today!

And of course we have had linguistic misunderstandings over the years. Most of them funny, afterwards. And yes of course, it can be difficult to fx argue in a language that you do not fully master. Or trying to explain something that the other person does not understand at all. But I think you can misunderstand each other just as much even if you speak the same language, if you do not have an understanding of the other person.

Last swim before we went home from Porec. October 2020

Våra tre kulturer är svenska, österrikiska och balkan. Dessa har flera gemensamma drag men mycket är också olika. Det gäller traditioner, mat, seder och själva folksjälen. Vi mixar och matchar mellan dessa tre kulturer. Men minst blir det nog av den österrikiska. Och visst har vi kraschat under årens lopp. Den största orsaken har nog varit effekterna av kriget i forna Jugoslavien som hela makens familj upplevde. Och visst har vi varit / är lite som Fire & Ice, jag och maken. Ni behöver väl inte gissa vem som är vem?

Så hur får vi ihop det? Jag tror ett par saker är viktiga; vi är båda öppna för nya saker och ingen av oss har behov av att benhårt hålla fast vid våra egna traditioner. Vi mixar och matchar och skapar oss egna traditioner. En annan viktig sak, jätteviktig, är att vi har haft samma grundvärderingar från början. Sedan har vi också skapat gemensamma mål och drömmar. En liknande livsstil har också varit en viktig grund för oss.

Något som ni undrar? Skriv gärna och fråga. Vi ses! Ciao Catharina

Our three cultures are Swedish, Austrian and Balkan. These have several common features but many are also different. It is about traditions, food and the very soul of the people. We mix and match between these three cultures. Least one in the mix is the Austrian. And yes we have had crashed over the years. The biggest reason has probably been the effects of the war in the former Yugoslavia that the whole husband's family experienced. And of course we have been / are a bit like Fire & Ice, me and my husband. You do not have to guess who is who, do you?

So how are we doing this? I think a few things is important; we are both open to new things and neither of us needs to stick to our own traditions. We mix and match and create our own traditions. Another important thing, very important, is that we have had the same basic values ​​from the beginning. We have also created common goals and dreams. A similar lifestyle has also been an important foundation for us.

Anything you are wondering? Feel free to write and ask. See you! Ciao Catharina

Våren är här! | The spring has arrived!

Skiing in Hauser Kaibling, Austria. March 2021.

Hej, jag är sååå glad! Min rygg känns bättre så bestämde mig igår för att pröva skidåkning igen. Jag har dubbla ryggskydd, först ett som stöd för ländryggen som varit fantastiskt nu när jag har haft ont, och sedan det vanlig ryggskyddet för skidåkning. Känns som riktiga korsetter. Kändes bra att vara tillbaka i backen, men åker lite försiktigare. Märkligt att man här tycker att två veckors paus är jäättelååång paus när många åker skidor en vecka per år och har paus i 51 veckor 😂

Resan hem blir av ändå för jag har ju någon form av smärtproblematik så det behöver undersökas i vilket fall som helst. Fram tills dess har vi sol, blå himmel och snö så vi kommer att njuta av skidåkning denna veckan. Idag prövade vi ett för mig nytt skidområdet Hauser Kaibling som ligger i landskapet Steiermark och ligger ca 4 mil från oss. Långa, breda och branta pister. Hit åker vi igen senare i veckan. Vi har en fördel att det liftkortet som vi köper gäller i ett stort område så vi kan verkligen välja och vraka bland skidområdena.

Och idag börjar våren. Officiell start 1 mars. Fint med en ny årstid. Så nu blir det vårskidåkning fram till och med veckan efter påsk. Och vi njuter för det är härligt att åka i nästan folktomma backar. Ja, jag vet! Jag tjatar. Men det är overkligt! Så mitt i eländet när allt fortfarande är nedstänkt njuter vi till 1000%. Nästan vinter hoppas vi att Corona är under kontroll och då kommer det att bli överfullt här. Vilket vi är superglada för men då blir det också mindre skidåkning för oss. Då får vi göra som vi brukar, njuta av skidåkningen under udda perioder / direkt tidigt på morgonen när liftarna öppnar när det är mindre folk i backarna. Det funkar bra det också. Ha en bra vecka! Vi ses! Ciao Catharina

Hi, I'm sooo happy! My back feels better so decided yesterday to try skiing again. I have double back protection, first one to support the lower spine which has been fantastic now that I have been in pain, and then the usual back protection for skiing. Feels like real corsets. Feels good to be back on the skis, but do ski a bit more careful. Strange that two weeks break feels like a looong break while it’s normal to ski one week and have 51 weeks break 😂

Will still be going home because I have do have some kind of pain problem so it needs to be examined in any case. But until then, we have sun, blue sky and snow so we will enjoy skiing this week. Today we tried a new ski area for me Hauser Kaibling which is located in the province of Steiermark and is about 40 km from us. Long, wide and steep slopes. We will go here again later this week. We have the advantage that the lift pass we buy is valid in a large area so we can really pick and choose between ski areas.

Today spring begins. Official start is 1st of March. Nice with a new season. So now it will be spring skiing until the week after Easter. And we do ride in almost empty slopes. Yes I know! I nag. But it's unreal! So in the midst of misery when everything is still submerged, we still enjoy skiing to 1000%. Next winter we hope that Corona is under control and then it will be overcrowded here. Which we are super happy about but then it will also be less skiing for us. We do as usually, enjoy skiing during odd periods / directly early in the morning when the lifts open when there are fewer people on the slopes. It works well too. Have a nice week! See you! Ciao Catharina

Min resa till bortre Indien... | My travel to India...

Näh, skoja bara… Jag har “bara” bokat en resa hem till Stockholm. Men det känns som att jag skall ut på en världsomspännande resa med tanke på pris (herre jesus vilka dyra biljetter), dokument, testningar, restriktioner och gränskontroller som jag behöver tänka på. Jag behöver åka hem för att kolla upp min rygg och fick snabbt en tid för magnetkameraundersökning samt uppföljande läkarsamtal. Det var enkelt. Skönt! Men själva resan, näh inte… Poliskontroller mellan länder gör mig nervös. Varför? Vet ej egentligen men så är det. Och det här med att göra PCR-test. Enkelt här nere hos oss. Snabbt och enkelt både med testning och resultat. Men hemma i Stockholm. Hur tänker de när man måste ha ett giltigt test, inte äldre än 48 timmar för inresa i ett land men att provsvaret kan ta mellan två till fem dagar??!? Det går ju inte ihop. Jag får se hur jag får ihop det helt enkelt. Annars blir jag inte insläppt då jag behöver åka via Tyskland och Danmark på hemresan, och sedan in i Österrike. Jag är bara hemma en dryg vecka, om det nu inte är något stort krångel med min rygg. Det skulle vara kul att träffa kompisar men med tanke på smittspridning så blir det nog inte så. Tyvärr! För stor risk. Tänk om jag blir smittad då ryker ju hemresan. Min familj bara… Fast det är inte så bara när jag inte har träffat dem sedan i juni förra året.

Just detta med att åka från ett land till ett annat har fått en helt ny betydelse nu i coronatider. Vi tog en tur till Salzburg i veckan och körde fel och körde över en bro, som visade sig vara gränsen till Tyskland. Visst såg vi poliser men de vinkade bara förbi oss… Oj, vad nervösa vi blev när vi insåg att vi var i Tyskland. Inga dokument. Inget PCR-test gjort, naturligtvis. Vi vände och körde tillbaka över bron direkt. Piuhh!!

Ha en skön fredag! Här strålar solen och vi har nu mer normal temperatur på 12 grader. Vi ses! Ciao Catharina

No, just kidding… I have "only" booked a trip home to Stockholm. But it feels like I'm going on a worldwide trip considering the price (Jesus what expensive tickets), documents, testing, restrictions and border controls that I need to think about. I need to go home to check my back and was quickly given an appointment for a magnetic camera examination and a follow-up. It was easy. But the trip itself, no so… Police control between countries make me nervous. Why? Do not really know but I’m. And the PCR tests. Easy down here. Quick and easy with both testing and result. But at home in Stockholm. How do they think when you have to have a valid test, not older than 48 hours for entry into a country but that the test result can take between two to five days ??!? And it takes longer time to travel as well so you need to take that into consideration as well. It doesn’t work. Need to check it up and plan it as carefully as I can. Otherwise I will not be admitted as I have to go via Germany and Denmark on the way home, and then into Austria. I'm only home for a little over a week, unless it's a big hassle with my back. It would be fun to meet friends, but considering the spread of infection, it probably will not happen. Unfortunately! Too risky. What if I get infected then the journey home needs to be cancelled. I will meet my family only… Although it's not so only when I haven’t met them since June last year.

This very thing of traveling from one country to another has taken on a whole new meaning now in corona times. We took a trip to Salzburg this week and took a wrong turn and drove over a bridge, which turned out to be the border with Germany. Sure, we saw cops but they just waved at us… Wow, how nervous we got when we realized that we were in Germany all of a sudden. No documents. No PCR test done, of course. We turned and drove back across the bridge immediately. Piuhh !!

Have a nice Friday! Here the sun is shining and we now have a more normal temperature of 12 degrees. See you! Ciao Catharina