Sommaren är tillbaka!!! | Summer is back!!!!

Jo, helt plötsligt kom sommarvärmen tillbaka! Så skönt! Jag som hade givit upp sommaren för detta året, alltså sommar med värme och sol. Så jag blev glatt överraskad och jätteglad när vädret vände och att vi nu har varmt ett par veckor till, åtminstone. Och ännu lite varmare blir det när vi åker till Kroatien nu på torsdag för att gå på bröllop. Det blir party i två dagar i varma sommarnätter. Och säkert roliga middagar, antingen på tu man hand med maken och/eller med hans stora och brokiga familj. Vi kommer denna gången att vara i Novigrad eller Cittanova som staden också heter i tvåspråkiga Istrien, som ligger strax norr om Porec, i Istrien. Vi har tidigare bara åkt igenom eller varit på korta besök för att äta middag i stan. Så nu blir det att upptäcka ett nytt ställe, kul! Vi har bokat in oss på ett riktigt härligt hotell; Palazzo Rainis och jag hoppas att det motsvarar förväntningarna. Så kommande vecka blir det till att njuta av sommarvärmen medans jag jobbar och fixar och sedan party party. Jag skulle egentligen har åkt på jobbresa till Dortmund men det blev för krångligt och för dyrt att resa dit för ett möte så min chef tar det mötet själv. Så det känns som att jag fick massa tid i veckan som kommer. Så skönt!! Så idag har jag inte gjort många knop, alls. Vilket har varit så skönt. Hade jag behövt åka på jobbresa hade både gårdagen och idag varit full med att saker att fixa. Jag behöver verkligen dagar som idag emellanåt. Det har jag alltid behövt, efter intensiva perioder, med jobb och/eller sociala aktiviteter. Så nu är jag fulladdad med energi. Men dagen är inte slut än så blir det ett 90 minuters Pelotonpass. Sedan blir det Crushed courgettes, ångad broccoli med kyckling till middag, och förmodligen ett glas iskallt och krispig Malvasia från vår nya favoritvingård Kadum, på vår terass. Ha en fin söndagskväll! Ciao Catharina

Hello, all of a sudden the summer heat came back! So nice! I had given up summer for this year, i.e. a warm summer without all rain. So I was pleasantly surprised and very happy that the weather changed and we now have a couple more weeks of warmth, at least. And it will be even a little warmer when we go to Croatia this Thursday to attend a wedding. There will be a party for two days on warm summer nights. And certainly fun dinners, either one-on-one with the husband and/or with his large and motley family. This time we will be in Novigrad or Cittanova as the city is also called in bilingual Istria, which is just north of Porec, in Istria. We have previously only passed through or made short visits to eat dinner in town. So now it will be fun to discover a new place! We have booked into a really lovely hotel; Palazzo Rainis and I hope it lives up to expectations. So next week I will be enjoying the summer heat while I work and fix and then party party. I would actually have gone on a work trip to Dortmund, but it was too complicated and too expensive to travel there for a meeting, so my boss takes the meeting himself. So it feels like I got a lot of time in the coming week. So nice!! So today I haven't done anything, more or less. Which has been so nice. If I had had to go on a work trip, both yesterday and today would have been full of things to fix. I really need days like today sometimes. I have always needed that, after intense periods, with work and/or social activities. So now I'm full of energy. But the day is not over yet, so there will now be a 90 minute Peloton session. Then there will be Crushed courgettes, steamed broccoli with chicken for dinner, and probably a glass of ice cold and crisp Malvasia from our new favorite winery Kadum, on our terrace. Have a nice Sunday evening! Ciao Catharina

Nya kameraobjektiv. | New lenses for my camera.

Hej, nu när vi planerar vår resa till Namibia är det äntligen dags att investera i en, kanske två kameralinser. Jag har länge tänkt att investera i en vidvinkel samt ett teleobjektiv. Just nu funderar jag på en vidvinkel Nikkor 28mm 1.8 och en zoom på 70-300 mm. Vidvinkel för att fånga mer av landskapet, både när det gäller natur och i stad, samt en zoom för att komma närmare djur och natur. Jag har lånat ett teleobjektiv av min vän Lisa när jag varit i på safari, relativt lätt och stabilt att ta foton med. Det är Nikkor 70-300mm. Förmodligen köper jag en likadan. För jag vill ju kunna ta bilder som dessa när vi är i Sossusvlei, Namibia. Jag har ju lagt av lite att fota men det får bli en nystart…

Hi, now that we are planning our trip to Namibia it is finally time to invest in one, maybe two camera lenses. I've been thinking of investing in a wide angle and a telephoto lens for a long time. Right now I'm thinking about a wide angle Nikkor 28mm 1.8 and a zoom of 70-300 mm. Wide angle to capture more of the landscape, both in nature and in the city, as well as a zoom to get closer to animals and nature. I borrowed a telephoto lens from my friend Lisa when I was on safari, relatively light and stable to take photos with. It's the Nikkor 70-300mm. Probably I will buy the same. Because I want to be able to take pictures like these when we are in Sossusvlei, Namibia. I have put off a bit of photography, but it must be a fresh start...

Här är en av alla mina bilder taget med det lånade teleobjektiv på en hel kull med ursöta lejonungar som lekte runt i det höga gräset från vår safari förra året.

Here is one of all my photos taken with the borrowed telephoto lens of a whole litter of adorable lion cubs playing around in the tall grass from our safari last year.

Och här zoomade jag in en giraff på savannen.

And here I zoomed in on a giraffe on the savannah.

Nu har jag äntligen börjat redigera alla bilder från vår Road Trip som vi gjorde förra året. Jag har massa fina bilder från vår safari, ja egentligen från flera av våra safaris, men nu blir det den från förra året med resten av våra resa. Det var längesedan jag gjorde en fotobok så prövar nu Once Upon. Men det mesta jobbet gör man ju i själva urvalet och sedan redigeringen av bilderna. Just nu har jag typ 2000 bilder så det blir flera omgångar med urval. Denna fotobok behöver jag har klar i mitten på september, allra senast. Att ta med till våra vänner.

Nu skall jag förbereda middag för våra kroatiska vänner som kommer hit. Vi ses! Ciao Catharina

Now I have finally started editing all the photos from our Road Trip we did last year. I have lots of nice pictures from our safari, yes actually from several of our safaris, but now it will be the one from last year with the rest of our trip. It's been a long time since I made a photo book, so now I'm trying Once Upon. But most of the work is done in the actual selection and then the editing of the images. Right now I have like 2000 pictures, so there will be several rounds of selection. I need to have this photo book ready by the middle of September, at the very latest, to bring with us to our friends.

Now I will prepare dinner for our Croatian friends who are coming here. See you! Ciao Catharina

Just nu är jag trött på... | Right now I'm tired of...

Hej, hur har du det? Har du lite senare semester eller har du börjat jobba? Jag jobbar lite och tar det lite lugnt också. Jag kände att jag behövde det efter den emotionella veckan förra veckan hos min vän och hennes familj. Men jag bockar av saker på min att-göra-lista, vilket känns jättebra. Så skönt att få sakerna på listan avprickad så kan jag koncentrera mig på arbetet i slutet på veckan och börja jobba ordentligt nästa vecka. Men just nu är jag dock ordentligt trött på…

…regn! Denna sommaren är riktigt trist här hos oss. Tja varför begränsa det till sommaren, även våren var trist. Riktigt trist. Regnigt och svalt. Och här i alperna blir det kallt uppe på 1000 meter över havet. Vi har faktiskt denna vecka haft två dagar utan regn, tjooo! Men nu kommer sämre väder (kan det bli det??) och i helgen blir det 14 grader. Jaja, sommaren regnar bort här hos oss. Det är som det är. Vi får hoppas att hösten och vintern ger oss fint väder!!

…att ha ont! Detta eviga onda i mina ben. Det är ju ryggen och min förbaskade Spinal Stenos. Nu har jag haft det i snart 10 år. Det är väl kanske bara att acceptera att jag kanske får ha det så här! När jag rör på mig lite mer är normalt så kommer värken. Och då pratar vi inte om långpromenader, tyvärr! Det känns som ström som går ner genom benen, nu mer i det vänstra benet. Ja, visst är det bättre än förra sommaren men hade hoppats på att operationen som jag gjorde i november skulle ha gjort det mycket bättre, men tyvärr. Så just ja, en av fördelarna med det dåliga vädret är att det blir träning på gymmet istället för att vara ute i naturen, där det är halt och vått. Så jag är lite optimistiskt i alla fall.

…koranbränningarna! Ja, vad säger man. Absolut att vi skall värna om demokratin. Det är superviktigt, och kommer att alltid att vara en av de viktiga grundstenarna i vår värld. Men det måste väl gå att tolka dessa bränningarna som hets mot folkgrupp eller något liknande så att detta kan stoppas.

Så nu har jag det sagt! Lite pessimistiskt inlägg men ibland så känns det skönt att klaga lite. Vi hörs! Ciao Catharina

Hi how are you doing? Do you still have vacation or have you started work? I work a little and take it easy too. I felt I needed it after the emotional week last week with my friend and her family. But I'm checking things off my to-do list, which feels great. So nice to get the things on the list ticked off so I can concentrate on work at the end of the week and then start working properly next week. But right now I'm really tired of…

…the rain! This summer is really bad here. Well, why limit it to the summer, even spring was dreary. Sad. Rainy and cool. And here in the Alps it gets cold at 1000 meters above sea level. We've actually had two days without rain this week, wow! But now worse weather is coming (is it possible??) and this weekend it will be 14 degrees. Well, the summer is raining away here with us. It is as it is. Let's hope that autumn and winter bring us good weather!!

…the pain! This eternal pain in my bones. It's the back and my damned Spinal Stenos. Now I've had it for almost 10 years. Maybe it's just to accept that I might have to have it like this! When I move a little more is normal the pain comes. And then we're not talking about long walks, unfortunately! It feels like electricity going down through the legs, now more in the left leg. Yes, of course it is better than last summer but had hoped that the surgery I had in November would have made it much better, but alas. But one of the advantages of the bad weather is that it’s easy to go to the gym instead of being out in nature, where it is slippery and wet. So I'm a bit optimistic anyway.

…the Koran burnings! Well, what to say. We must protect democracy. It is super important, and will always be one of the important cornerstones of our world. But it must be possible to interpret these burnings as incitement against ethnic groups or something similar so that this can be stopped.

So now I've said it! A bit pessimistic post, but sometimes it feels good to complain a little. See you! Ciao Catharina

En fin vecka med massa samtal. | A fine week with a lot of conversations.

Så kom veckan då begravningen skulle ske av min väns dotter. Jag åkte till min vän och hennes familj i Göteborg i måndags och kom hem sent fredag. Vi maxade dagarna, jag jobbade på morgnarna och sedan umgicks vi till sent på kvällarna. Vi pratade och pratade, om det som hände på midsommarafton, saker som hänt innan, ledsamma minnen och massa massa fina minnen, och däremellan allt mellan himmel och jord. Även våra ungdomar kom så de deltog också i samtalen. Fint! Ledsamt, ja självklart! Men varken jag eller min vän gråter särdeles mycket men ledsna är vi. Sorgen finns där, med eller utan tårar. Begravningen var på torsdagen. Den gamla fina kyrkan var full av familj, släkt och vänner. Gamla och unga. Det blev en jättefin stund för oss alla, där vi fick säga hejdå. Vår sommar har ju överskuggats av detta hemska och ledsamma. Så mycket känslor, så många minnen och så mycket sorg. Vi ses! Catharina

Then came the week when the funeral was to take place of my friend's daughter. I went to my friend and her family in Gothenburg on Monday and got home late Friday. We maximized the days, I worked in the mornings and then we spent time together until late every day. We talked and talked, about what happened on Midsummer Eve, things that happened before, sad memories and lots and lots of nice memories, and in between everything between heaven and earth. Our daughters came so they also participated in the talks. That was very nice! Sad, yes of course! But neither I nor my friend cry very much, but we were/are sad. The sadness is there, with or without tears. The funeral was on Thursday. The old church was very nice and was full of family, relatives and friends. Old and young. It was a fine moment for all of us, where we got to say goodbye. Our summer has been overshadowed by this horrible and sad situation. So many emotions, so many memories and so much sadness. See you! Catharina

Så nu är vi båda 60 år gamla... | So now we both are 60 years old.

Hej, jo men nu är vi båda 60 år gamla! Hur det känns, jomen det känns bra, men visst märker man att man nu närmar sig ett decennium där man både officiellt blir pensionär och att nästa stora jämna födelsedag blir 70 år. Det är ok! Jag har några vänner som har en sådan rädsla för att bli gammal och vägrar ens att prata om det och blir alldeles förskräckt när man skojar och pratar om att nu är man snart pensionär. Det tycker jag är ledsamt. Jag vill omfamna min ålder och göra det som jag vill, utifrån mina styrkor och svagheter! Ja, helt enkelt vara stolt över min ålder!!

Hi, yes now we are both 60 years old! How it feels, well, it feels good, but you certainly notice that you are now approaching a decade where you will both officially retired and that the next big even birthday will be 70 years old. That's ok! I have some friends who have such a fear of getting old that they refuse to even talk about it and are horrified when you joke and talk about being retired soon. I think that is sad. I want to embrace my age and do what I want, based on my strengths and weaknesses! Yes, simply be proud of my age!!

Visst är åldern mer än en siffra! Speciellt när man märker att kroppen och/eller knoppen inte fungerar som den skall längre. De som inte har några problem, skönt! Men flera vänner som jag har pratat med säger att man märker av att man håller på att åldras vid runt 50 - 55. Då börjar man känna av skavanker, stora och små. Både jag och maken har fått vår beskärda del av problem med våra kroppar. Då känner man av att man börjar åldras!

Of course age is more than a number! Especially when you notice that your body and/or your brain is not working as it should, anymore. Those who have no problems, great! But several friends I've talked to say that you notice that you're getting older at around 50 - 55. Then you start to feel pain etc, big and small. Both my husband and I have had our fair share of problems with our bodies. Then you feel that you are starting to age.

Jag känner att jag också blir modigare och fattar bättre beslut, nästan alltid i alla fall. Man värdesätter det man har såsom vänner och familj. Man rensar ut de vänner och kanske familjemedlemmar (jo det får man) som man inte vill ha. Och man ger mer tid till de vänner som ger en energi och glädje. Man hinner då ger mer energi och tid för de som behöver det. Sjukdomar, dödsfall och andra tråkigheter. För att finnas där för sin vänner i vått och torrt är fint! Jag har sagt nej till en familjemedlem och ett par kompisar. Jag har sagt ja till nya vänner, mer tid med familjen och att finnas där när mina vänner och familj har problem. Hur ofta och hur mycket de vill!

I feel that I also become braver and make better decisions, almost always anyway. You value what you have such as friends and family. You clear out the friends and maybe family members (yes, you get that) that you don't want. And you give more time to the friends who give you energy and joy. You can give more energy and time to those who need it. Illnesses, deaths and other troubles. Because being there for your friends through thick and thin is nice! I have said no to a family member and a couple of friends. I have said yes to new friends, more time with family and being there when my friends and family have problems. As often and as much as they want!

Man säger nej till saker man inte vill göra. Och man får säga nej till saker som man vill göra men inte kan. Men å andra sidan är det viktigt, ja mycket viktigt, att ha ett öppet sinne för nya saker. Just för att inte begränsa sig och göra sin värld mindre och mindre. Kanske att hitta nya vänner, göra nya saker och att läsa och förkovra sig. Inte bara att läsa det som internets algoritmer tycker att man skall läsa baserat på vad man läste tidigare. Jag blir tokig på det. Jag har sagt nej till att springa pga ryggen (saknar det oerhört mycket), det blev ingen skidåkning förra säsongen pga operation, jag har börjat att styrketräna (och gillar det), jag har börjat spela tennis, jag har lärt mig dreja och jag lär mig saker varje dag på jobbet. Förmodligen kommer jag att säga nej till fortsatt långfärdskidåkning, också för ryggen, jag säger nej till att lära mig åka offpist (jag har försökt och nästan klarat det men nu räcker det), jag tackar nej till att bli en trädgårsfixare för jag gillar det inte bl.a.

You say no to things you don't want to do. And you have to say no to things you want to do but can't. But on the other hand, it is important, yes very important, to have an open mind to new things. In order not to limit oneself and make one's world smaller and smaller, which is common when you are getting older. Maybe to find new friends, do new things and to read and relax. Not just reading what the internet's algorithms think you should read, based on what you read before. It drives me crazy. I've said no to running because of my back (miss it a lot), I didn't ski last season because of back surgery, I've started strength training (and like it), I've started playing tennis, I've learned to throw the wheel and I'm learning things every day at work. I will probably say no to continued cross-country skiing, also for my back, I say no to learning to ski off-piste (I've tried and almost managed it but that's enough now), I say no to work in garden because I don't like it among other things.

Vi tänker fortsätta att omfamna vår ålder och hitta på massa roliga saker tillsammans! Hösten ser jättekul ut, men uj massa massa att göra. Både med jobb och roliga resor, och jobbresor. Maken och jag utvecklas tillsammans och vi vill göra saker tillsammans. Ja, vi gör allt tillsammans, nästan. Han är dock en vanemänniska och jag måste använda min kvinnliga list till att få honom att göra nya saker. Han sporrar mig bla.a med att träna och hålla igång. Vi har också tillsammans förbättrat vad vi äter med mycket mer grönsaker.

Så det är inte så tokigt att fylla 60 år!!! Hade jag velat vara en annan ålder? Nej, faktiskt inte. Jag har ju med mig mina upplevelser, sorger och bedrövelser, glädje och kärlek. Och dem vill jag inte vara utan för det har format mig till den jag är. Och ja, jag känner mig vuxen. Det har jag gjort sedan jag var 30 år. Vi ses! Ciao Catharina

We will continue to embrace our age and have lots of fun together! Autumn looks like a lot of fun, very busy. Both with work and trips, and work trips. My husband and I develop together and we want to do things together. Yes, we do everything together, almost. However, he is a creature of habit and I have to use my female cunning to get him to do new things. But he spurred me to do a lot of things as well such as train and keep going. We have also improved together what we eat with a lot more vegetables.

So turning 60 is good!!! Would I have wanted to be a different age? No, actually not. I have with me my experiences, sorrows, joy and love. And I don't want to be without them because it has shaped me into who I am. And yes, I do feel grown-up. Which I have felt since I was 30 years old. See you! Ciao Catharina