Brrr lite kallt... | Brrr a little bit cold...

Hej, efter 27 timmars resa kom vi tills slut hem. Allt gick jättebra, inga överraskningar. Skönt! Men både maken och jag har idag känt oss lite vimmelkantiga. Och vi är fortfarande på Mauritiustid, mao tre timmar före. Så vi vaknade tidig imorse, till bruset av snökanonerna och förmodligen somnar vi tidigt också, också till bruset av snökanonerna.

Vi hade en riktigt mysig sista dag och efter bad i salt vatten och ett träningspass kändes det bra med en dusch. Hotellet erbjöd detta till alla gäster (tror jag) och sedan på med varmare kläder. Därefter hade vi lite tid över och vi satte oss i den stora loungen och hade denna fantastiska utsikt. Ser ni molnet bakom palmerna? Drack sista gratis drinken.

Hello, after 27 hours travel we finally arrived home. Everything went very well, without any surprises. Nice! But both me and my husband feels a bit wobbly today. And we are still on Mauritius time, i.e. 3 hours before. So we woke up early this morning, hearing the snow canons working and probably we will fall asleep early as well, also hearing the snow canons working.

We had a really nice last day on Saturday. And after a long day at the beach and then an hour at the fitness studio it felt really good with a proper shower. The hotel is offering this service to all the guests (I think) and then time to put on warmer clothes. Then we had some time to kill before our taxi arrived and we decided to spend it in the big lounge area, with this beautiful view. Do you see the cloud? We also drank the last free drink.

Sedan mörknade det lite till. Jag sprang fram och tillbaka och tog kort.

Then it got darker. And I ran back and forward to get the best photos.

Och tog en sväng ner till stranden också för att fånga detta. Ett fint hejdå från Mauritius. Vi kanske kommer tillbaka, kanske.

Och här är det kallt. Fast inte egentligen för det är bara runt 0 grader men den värsta tiden är alltid när kylan först kommer. Kroppen måste vänja sig. Sedan kan det bli hur kallt som helst utan att man tänker på det. Konstigt eller hur? Så bara att klä sig varmt och skönt och hålla ut. Samma sak varje år. Ciao Catharina

And also went to the beach to catch this. A really nice farewell from Mauritius. Maybe we are coming back, maybe.

And here it is cold. Well, not really only around zero Celsius. But the worst time is always in the beginning when it changes to cold weather. The body has to get use to it. After that it doesn’t matter how cold it gets. You don’t really think about it. Strange, right? But only to dress warm and comfy and get use to it. Same thing every year. Ciao Catharina