Detta gör mig glad... | This makes me happy...

Hej, så nu är vi igång igen med detta veckoinslag. Det känns bra och kul! Så det är den första saken idag som gör att jag känner mig glad. Här är några fler som jag tänkt på de senaste dagarna:

Hello, so now we are up and running again with this weekly posting. Feels really good and the first thing that makes me happy today. Here are some more that have occupied my mind the last few days:

Min träning - är nu uppe i att springa 3 km (hurra för mig!) och denna veckan tränar jag tennis flera gånger - liten av en intensivkurs med maken som tränare och min svenska kompis Mona som träningspartner! Här hänger regnmolnen tunga så det blir att anpassa tennistiderna lite utefter att banan hinner torka upp mellan regnskurarna. Men så kul! Med hög puls, en hjärna som arbetar med alla komponenter som skall till och därtill massa skratt! | Exercising - I can now run 3 k (hurray for me!!) and this week it’s tennis week! A bit like an intensive course, with my husband as the trainer and my Swedish friend Mona as my partner. Like it a lot! The puls is high, the brain and body is working to crasp the technique and a lot of laughs!!

Ansiktsmasker - behöver vi ju bära här nere i Österrike när vi handlar mat mm och insåg då att det blir annorlunda med ansiktsuttryck när halva ansiktet är dolt. Läste då om denna artikel i NY Times om att man behöver uttrycka mer med sina ögon, en äkta “smize”. Läs en artikel om detta här! Intressant. | Masks - we do need to wear masks here in Austria for going shopping for food etc and realized that the expression in your face are different when half of your face are covered. Read this interesting article about the rise of “Smize”. True, so true.

Engelska böcker - har alltid (nåväl från att jag var typ 30 år) läst engelska böcker. Det har blivit mindre av detta de senaste åren men nu är jag igång igen. Och hittar flera fina böcker i min egen bokhylla. Kul!! Senast lästa är Ian Rankin - Let it Bleed och Robert Goddard - Set in Stone. My next one will be Hilary Mantels Woolf Hall. Den första i en serie av tre om Simon Cromwell, rådgivare till Henrik VIII. | English books - have always (well since my 30’s) read English books. Unfortunately less the last couple of years but now I’m on it again. Found a lot of books in my own shelf! The last two are Ian Rankin - Let it Bleed och Robert Goddard - Set in Stone. The next one will be Hilary Mantel’s Woolf Hall. The first one in a serie of three about Simon Cromwell, chief ministry to Henry VIII.

Mina mål för hösten - satte mål i januari men sedan blev ju detta året inte som jag (eller många andra tänkt sig). Känner mig nu redo att sätta nya mål för resten av året. Har några men funderar på några till! Känns bra att ha kommit dit att nya mål kan sättas upp. | My goals for the autumn - did put down some goals in January but then, again, the year gave something else then I (and many with me) could ever expect. But now I feel ready to set up new / revised goals for the rest of this year. Do have a couple on my mind but need to think a day or two. Happy to have that feeling back that I’m now ready to put my teeth into me and my goals.

Vi ses! Ciao Catharina

See you! Ciao Catharina

Höst. | Autumn.

Hej, jaha nu är det ett faktum. Hösten är här! Enligt kalendern i alla fall och även vädret visar sig från en höstlig sida idag. Tycker om hösten men just i år känner jag mig inte riktigt färdig med sommaren. Men vi hoppas få en fin höst och dessutom planerar vi att åka till Kroatien i mitten på september, så efter det hoppas jag att jag får den soldos som jag känner att min kropp behöver.

Tänker också att jag nu också är tillbaka mer regelbundet här på bloggen med i alla fall mina Vad gör mig glad - inlägg på onsdagar samt fredagsreceptet. Kanske något på måndagar också? Har du något förslag? Träning, kan det vara något?

Nu skall vi snart iväg och spela tennis. Vi skulle ha spelat i förmiddags men det hade regnat i natt så vi behövde vänta på att banorna torkade upp. Vi ses imorgon igen! Ciao Catharina

Hello, yes that is a fact. The autumn is here!! According to the calender and also the weather today is showing a autumn like day. I do like the autumn but do not feel that I have had enough summer, yet. But hope to get a nice autumn and we are also planning a trip to Croatia mid-September, and after that I hope that I have got enough sun.

Also planning to be back more regular here on the blog with my What’s makes me happy - on Wednesdays and Friday recipe. Maybe something on Mondays as well? Any suggestion? Exercising?

Now time to play tennis. We were planning to have a session in the morning, but we had to wait for the clay courts to dry up. See you tomorrow! Ciao Catharina

Hemma på vår gata - 1.200 m.ö.h. | At our street - altitude 1.200

Hej, hoppas du har det bra? Här är det bara bra! Vi tar det lite lugnt, hehe!! Frågan är om vi kan ta det lugnare, jorå men bara delvis. Maken var så glad att komma igång med tennisen igen efter sin hjärtoperation (han har inte kunnat spela på över ett år) så han anmälde sig till både singel och dubbel i klubbmästerskapen. Så ja, det blev lite för mycket så nu har han fått inflammation i hälsenan och nu behöver han ta det lugnt till måndag. Nåväl… det blir paus för min del i min tennis också men har haft en städstart på veckan med att städa stugor, mangla lakan och stryka. Nu är det klart. Igår tog jag en promenad upp för vår gata; Griessenkarweg. Uppför hela vägen, ca 300 höjdmeter.

Hello, hope all is well? Here everything is good! We are taking it easy, hehe!! Well, the question is if that is possible? But yes, more for my husband than me. He was so happy to be back playing tennis after his heart operation (hasn’t been able to play for over a year) so he decided to play both singel and double in the club championship. So well, guess what? He overdid it and have now inflammation in his heel tendon. So he need to rest until Monday next week. This means also no tennis for me. But have used the time this week to clean the Chalets, mangle all sheets and iron everything in my basket. So now everything is done. Feels great! Yesterday I took a walk/hike along our street; Griessenkarweg. Up, up and up. Almost 300 meter altitude difference.

Uppför är det framförallt konditionen som sätts på prov. På nerväg är det benmuskler, och tränade också core då jag spänner magen för att få mer stabilitet. Fin utsikt när man kommer upp en bit. Lyssnar på en bok som sällskap.

Walking up the hill is mostly the condition that is in use. The way down is more legs, but also core for more stability. Great view is the reward! Listening to a book as company.

Vanlig syn i alperna med både skylt och galler på vägen (för att de inte skall gå över). Här uppe går kossorna fritt hela sommaren, men snart är det på väg ner och hem till ladugården för vintern.

Common view in the alps with both the sign and the grid on the road ( just so they will not cross the road). The cows are up in the mountain the whole summer, soon they are slowly walking down and home to the barn for the winter.

Jag, kossor, ängar och skidliftar.

Me, cows, meadows and ski lifts.

Man bygger ut liftsystemet så fullt med stora långtradare som kör upp material. Men jag kliver åt sidan så det går bra. Har börjat att gå med gåstavar. Känns säkert och ökar på konditionsnivån lite. Idag blir det samma tur, men tänkte nog gå lite längre. Vi ses! Ciao Catharina

They are building another lift so the road was full with big lorries transporting material. Using my walking sticks, which feels good! Both safe and increase the exercise. Today I will walk again, planning a bit longer though. See you! Ciao Catharina

Sommar & ro, lite sent. | Summer & Relaxed mind, a bit late.

Hej, jo men jag vet. Skolor har börjat och de flesta av er är tillbaka på jobbet. Men vi har ju vårt jobb under sommaren, och i år nu med corona osäkerhet, har det känts mer mentalt stressigt med avbokningar mm. Vår sommaruthyrning av våra stugor brukar vara från maj till september, i år blev säsongen kortare, från juli till september. Men glad för det. Och nu börjar vi närma oss slutet av sommarsäsongen. Så när hösten startar så har vi gjort en av våra två högsäsonger. Vädret har också varit superfint, med lite åska naturligtvis, men har njutit av värmen för fullt. Så ja, lite sent så har min sommarro kommit.

Hello, yes I know. Schools have started and most of you are back at work. But our work is during the summer, and this year with corona it have also been mentally stressfull due to cancellations. Our summer rental are normally from May to September, this year only July to September. But good enough. So happy for that. Now we are slowly getting to the end of this summer season. So when the autumn are upon us we have done of our two high seasons. The weather have lately been really good, ok with some thunder and rain of course, but I have been able to enjoy the warm weather. In full. So yes, the relaxed summer feeling has arrived, but late, this year.

Så skjuter på saker som jag har att göra lite lite till. Och njuter av de sista dagarna i augusti med tennisspel (i min nyinköpa tennisklänning, första någonsin), läsa böcker och bara mysa med maken. Och med vänner.

So will postpone things to do a little bit longer. And enjoy this last days of August with playing tennis (my first tennis dress, ever), reading books and just enjoy time with husband. And with friends.

Och mysiga måltider ute på vår terass i solen. Någon vecka till får det bli så.

Jorå, vi städar stugor, tvättar sängkläder och handdukar, manglar lakan, stryker dukar, dekorerar stugor med färska blommor och välkomnar gäster. Men däremellan så njuter vi det sista av denna konstiga sommar 2020. Vi ses! Ciao Catharina

And enjoying cosy meals out on or terrace, in the sun.

Of course we are cleaning the Chalets, washing the towels and bed linen, ironing it, decorating with fresh flowers and welcoming guests. But in between, we are still enjoying the last of this strange summer 2020. See you! Ciao Catharina

Färdigbehandlad bröstcancer. | Treatment for Breast Cancer is finished.

Hej, jo men det skall jag vara. Och så här känner jag mig - GLAD med ett större bröst och ett mindre!!

Som jag skrivit tidigare om så hade ju ett förstadie till bröstcancer, fas 0 och då är tillfrisknandet efter behandling 100%. Vilket ju känns tryggt. Nu har det snart gått tre månader efter att behandligen, strålbehandligen avslutades i maj. Blev ju opererad, men bara i bröstet då cancern inte hade spridit sig till körteln i armhålan, vilket är vanligt i senare stadie. Genomgick inte heller kemoterapi, där man bl.a. förlorar hår, då cancern upptäcktes så tidigt. Vilket jag måste säga kändes skönt. Jag vet ju vad min syster gick igenom. Men kemon var ju dock för henne inte det värsta men det påverkade henne mycket.

Hello, and yes, that what I’m supposed to be. And this is how I’m feeling - HAPPY with one breast larger and the other smaller.

As I have previously written about I was in a pre-face of Breast Cancer, phase 0 and then it’s 100% certainly that I will be totally cured. Which feel good. Now almost three months has passed since the treatment was finished. First I had my operation in mid March and then the radiation during May. Didn’t go through any kemo - were you loose hair etc due to the early stage of the cancer. Which I have to say that I was happy for. I know what my sister went through during her kemo, not the worst for her, but it still affected her a lot.

Här låg jag i strålningsmaskinen. 15 dagar på raken och varje gång ca 10 minuter. Behövde titta i en monitor och hålla andan när de sa till. Detta skall göra att strålningen tar bättre då man lyfter själva bröstkorgen. Först tog de dock alltid röntgenbilder för att se att allt såg bra ut. Sedan satte de igång själva strålningen. Man märker inget alls förutom att maskinen snurrar runt en i olika positioner. Jag låg på rygg på armarna över huvudet och höll i de två vita små pelarna. Benen i de blå plaststöden.

I två av de tre veckorna var mitt liv i ett enda dis. Jag var så trött så trött. Det är ju en av bieffekterna, men sååå trött, det hade jag inte räknat med. Tröttheten satt i en dryg månad efter behandligens avslut. Vid de sista behandlingarna började också sidan / bröstet som blev strålat ont och rött, samt kliade något oerhört. Fick salva och bandage som hjälpte.

Here is the radiation machine. 15 days in a row and every time approx 10 minutes. Needed to look into a monitor and keep my breath when they told me to. This should increase the effectivnes of the raditation because you are lifting your chest. They always started with a X-ray to see that things was looking good. Then they started the raditon itself. Didn’t notice anything at all except for keeping the breath and the machine moving around you in different postitions. I was lying on my back with my arm above my head and held in the small white sticks. The legs were laying in the blue plastic support things.

Two out of three weeks my life was lived in a haze. I was so tired, so tired. It’s one of the most common side effects, but that tired, oh dear!! It continued more then a month after the treatment was finished. And towards the end the breast that was radiated also got red and itchy. Got creams and bandage for that.

Jag fick mina behandlingar på Karolinska och hade lyxen att bo i närheten så jag gick varje dag. Fram och tillbaka. Tog ca 35 minuter en väg. Ville inte åka kollektivtrafik mitt i värsta coronaempidimien. Jag var också tvungen att ta min temperatur varje morgon och den fick inte vara mer ärn 38 grader, då fick man inte komma in på sjukhuset för behandling. Men min morgontemperatur var typ 36 grader, ibland nere på 35,7 grader, oops! Så bra att jag inte fick covid-19 under tiden jag genomgick strålbehandligen.

I was doing my whole treatment at Karolinska, one of the top modern hospitals in Stockholm and Sweden. I was also fortunate to life close by so every day I walked 35 minutes, in each direction. Didn’t want to commute during the first bad phase of the corona virus period. I also had to take my temperature every morning and if I had over 38 degrees I wasn’t allowed into the hospital. Fortunatly I didn’t get corona and my normal temperatur in the morning are 36 degrees or less. A bit on the lower side but not sure if it’s common or not.

Det var ett fantastiskt team som tog emot och behandlade mig. Sista strålbehandlingen hade de partyhattar på sig. Skickade ett tackkort till avdelningen. Kändes rätt att tacka!!

A fantastic team meet me every day. The last day they had party hats on. Did send a thank you card to them as a thanks you for the superb service and happy faces!!

Har vissa fantomsmärtor i mitt ena bröst men pratade med en av läkarna i början av behandligen men hon sa att det var vanligt, och inget att oroa sig för. Så oroar mig inte för det. Skall på en återkontroll så väntar på information om det.

Fick mycket bra information om vad som skulle hända och om själva cancern. Det kändes bra!

Do still have some pain in my breast but did talk to a psychican in the beginning and she told me that was normal and I shouldn’t worry. So I don’t. Will have a control in a month or two for the final check-up.

Got a lot of good information about what was going to happen and about the cancer itself. Felt good!

300 gr är borttaget från ena bröstet så ser helt klart sned ut. På bilden ser ni också själva klådan som kom i slutet av strålbehandligen. Jag kommer att fråga om jag kan få korrigera andra bröstet också. Under första året skall jag inte sola området som strålades och därefter alltid ha solskyddsfaktor 50. Återkontroll en gång om året de närmaste åren är ännu en säkerhetsåtgärd.

300 gr less so do like a bit skewed. Above you can also see the itch that came towards the end of the treatment. I will ask about getting a correction of the other breast as well. During the first year I have to protect the area that has been radiated from sun, totally. Then the rest of my life use 50 SPF. And annual check-ups for the next years as a precaution.

Också som jag har skrivit tidigare om har jag denna gången inte känt mig sjuk men samtidigt har jag naturligtvis påverkats av behandlingen. Konstig känsla. Vårdplaneringen har fungerat perfekt och det har känt som att jag ställt mig på ett rullband. Först steg jag på och så sa de - stig av - och jag har stigit av och fått behandling och sedan har de sagt stig på - och jag har fortsatt att åka till jag blivit frisk. Svensk sjukvård när den är som bäst. Från mammografi den 11 februari till färdigbehandlad den 27 maj och då under värsta coronakris. Jag hann innan de stoppade de vanliga kontrollerna annars vet jag inte när jag hade gått, och då hade cancern utvecklat sig till senare stadier. Skrämmande att tänka på. Så tur i oturen. Så slutrapporterat för denna gången.

Har du några frågor och/eller funderingar så skriv gärna till mig. Vi ses! Ciao Catharina

Also as I have been writing about early I didn’t feel sick this time but at the same time I have been affected by the treatment. Strange feeling. The care planning that is part of your treatment at Swedish hospital was working really good. It felt like I was on a conveyor belt. The told be step on and then to step of - for a treatment - then step on again rolling my way to the next step in the treatment until it was completed. Swedish hopsital care when it is at its best. From mammography the 11th of February and final treatment 27th of May and this was during the worst corona crisis. I made it before they stopped with the controls, if not I don’t know how it would have gone. I just know worst and moving further in the cancer phases. Really scary thought. So this is the end of this.

Do you have any questions and/or thoughts, please share them with me. See you! Ciao Catharina