Vår trip till Balkan. | Our trip to Balkan.
Hej, vi var ju i Bosnien förra veckan, närmare bestämt i Zavidovici där maken växte upp. Zavidovici ligger nästan i mitten av Bosnien Herzegovina. Makens mamma dog i februari och nu har han sålt hans föräldrars hus. Skönt! Vi åkte ifrån kyla och regn i Österrike och kom till värmen, närmare 40 grader. Och det var så skönt att omringas av hettan.
Det var riktigt skönt med en digital detox. Jag köpte ett datapaket så att jag kunder jobba, men jag sparade så mycket data, då jag ville göra en digital detox så att nästan hela paketet var outnyttjat när jag kom hem. Jag hade skrivit till mina döttrar att jag var offline, men inte till mina kompisar och de undrade var jag var. Jag svara alltid snabbt, hehe Det var ovant med tystnaden då jag brukar lyssnar på radio men jag lyssnade på en ljudbok så det blev bra.
Hi, we were in Bosnia last week, more specifically in Zavidovici where my husband grew up. Zavidovici is almost in the middle of Bosnia and Herzegovina. My husband's mother died in February and now he has sold his parents' house. We left the cold weather and rain in Austria and came to the heat, almost 40 degrees. And it was so nice to be surrounded by the heat.
It was also really nice to have a digital detox. I bought a data package so that I could work, but I saved so much data, as I wanted to do a digital detox so that almost the entire package was unused when I got home. I had written to my daughters that I was offline, but not to my friends and they wondered where I was. I always reply quickly, hehe It was unusual with the silence as I usually listen to the radio but I listened to an audiobook so it was good.
När vi kom fram hälsade vi på makens faster; Tanta Mariza. Hon bor numera på ett ålderdomshem och det är mysigt att träffa henne. Hon pratar fortfarande engelska, vilket är helt otroligt att hon fortfarande kommer ihåg den engelska som hon lärde sig när hon jobbade i USA för många år sedan. Ni ser henne, med hennes man ovan. Från glada 80-talet som man kollar in hennes klänning.
Maken har plockat med sig en hög med fotoalbum och dem tänkte jag att vi skulle gå igenom och sortera. Troligtvis finns det massa roliga foton på släkten Tomic då var en riktigt partysläkt, så jag tänkte dela med mig av några av dessa foton, lite längre fram.
When we arrived, we greeted my husband's aunt; Aunt Mariza. She now lives in a nursing home and it's nice to see her. She still speaks English, which is incredible that she still remembers the English she learned when she worked in the US many years ago. You see her, with her husband above. From the happy 80s as you can see in her dress.
My husband has brought a pile of photo albums with him and I thought we would go through them and sort them. There are probably a lot of fun photos of the Tomic family back then, they were a real party family, so I thought I'd share some of these photos with you, a little later.
Vi hälsade på graven där makens föräldrar ligger begravda.
We visited the grave where my husband's parents are buried.
Bara en kul skylt. Vissa ord förstår man precis, som Dragstor. Det är så dessutom så man uttalar det men inte skriver det, på engelska.
Just a fun sign. Some words you understand exactly, like Dragstor. That's also how you pronounce it but don't write it, in English.
Här äter man mycket tårtor. Och man blir bjuden på det överallt där man kommer. Svårt att tacka nej, och det är riktigt goda.
Here you eat a lot of cakes. And you get this everywhere you go for a visit to friends and family. It's hard to say no, and they're really delicious.
Gärna med en liten sherry till.
Maybe with a little sherry.
Maken och min favorit baklava.
My husband and my favorite baklava.
Här dricks det turkiskt kaffe, eller som man säger här bosniskt kaffe. Same same and not different.
Here they drink Turkish coffee, or as they say here Bosnian coffee. Same same and not different.
En modern twist, med lite mjölk till.
A modern twist, with a little milk added.
Vi besökte makens tanter, som alltid, just nu är de tre stycken. Här är vi bjudna på frukost med snaps och vin. Men det avstod vi från denna gången, hehe Just denna tanten kommer från Herzegovina och i den södra delen av Herzegovina odlar man mycket frukt och grönsaker då de har ett gynnsamt klimat där. Så här brukar man kalla den delen för Kaliforniska, hehe
We visited my husband's aunts, as always, there are three of them at the moment. Here we are invited to breakfast with schnapps and wine. But we decided against it this time, hehe This particular aunt comes from Herzegovina and in the southern part of Herzegovina they grow a lot of fruit and vegetables as they have a favorable climate there. This is how they usually call that part California, hehe
Bosnien är kontrasternas land. Här i den Bosniska delen bor det främst muslimer idag. Vilket avspeglas i städer och byar. Vi blev bjudna på två middagar hos de som köpt huset. Kul! Men svårt samtidig då INGEN pratar något annat språk än bosniska (serbokroatiskan utvecklas olika i de tre olika länderna efter kriget). Alltså inget annat! Men jag är van, då makens föräldrar inte pratade något annat eller hans stora släkt och vänner, bara då hans faster. Så jag sitter och lyssnar och är lite zenbuddistisk och njuter av kvällen ändå. Det var så trevlig. Trots att jag inte förstod mycket. Och kvällarna är långa, jag tror vi var där från fem till tio båda kvällarna. Första kvällen blev det peka, en speciell gryta som man kokar över öppen eld. Så gott. Det är också intressant för mig att se och lyssna vad de pratar om (jag kan inte mycket men förstår ibland teman och maken översätter) och att se hur de lever livet här. I ett relativt fattigt land. Men de gillar livet i dess enkelhet. Det var extra roligt när vi satt på kvällen högt över staden och såg ner på stadens ljus, och en av vännerna utbrister “Kolla det ser ju ut som Los Angeles”.
Bosnia is a country of contrasts. Here in the Bosnian part there are mostly Muslims living here today. Which is reflected in the towns and villages. We were invited to two dinners of the people who bought the house. Very interesting and enjoyable! But difficult at the same time because NO ONE speaks any other language than Bosnian (Serbo-Croatian developed differently in the three different countries after the war). So nothing else! But I'm used to it, because my husband's parents didn't speak anything else or his extended family and friends, only his aunt. So I sit and listen and am a bit Zen Buddhist and enjoy the evening anyway. It was so nice. Even though I didn't understand much. And the evenings are long, I think we were there from five to ten both evenings. The first evening we had peka, a special stew that you cook over an open fire. So good. It's also interesting for me to see and listen to what they talk about (I don't know much but sometimes I understand the themes and my husband translates) and to see how they live life here. In a relatively poor country. But they like life in its simplicity. It was extra fun when we sat high above the city in the evening and looked down at the city lights, and one of the friends exclaimed, “Look, it looks like Los Angeles.”
Nästa kväll blev vi bjudna på helstekt lamm, grillad över öppen grill. Så gott! Denna gången lite mer ute på landet.
The following evening we were treated to a whole roast lamb, grilled over an open grill. So delicious! This time a little more out in the countryside.
Jag åt så mycket vattenmelon som jag kunde. Mums!!
I ate as much watermelon as I could. Yum!!
Apropå kontrasternas land, så var vi och köpte lite mat i en större mataffär där de flesta var äldre människor och en ganska trist affär men helt plötsligt när maken och jag stod i kassan så började de att spela The Cure. Detta kommer vi aldrig att glömma. Ovan vår frukostrestaurang som vi var på en morgon. Liiiiite annorlunda än vad vi är vana med, men vi är duktiga på att seden dit vi kommer. Och att uppskatta olikheterna och att se livet genom deras ögon.
Speaking of the land of contrasts, we were buying some food in a larger grocery store where most of the people were older people and a rather dull store but all of a sudden when my husband and I were at the checkout they started playing The Cure. We will never forget this. Above our breakfast restaurant that we were at one morning. Very different from what we are used to, but we are good at adapting to where we go. And appreciating the differences and seeing life through their eyes.
Som husen, som inte har någon färdig fasad men kan vara fullt moderna inomhus.
Like the houses, which don't have a finished facade but can be fully modern inside.
Ok, kanske inte alla. Men kom ihåg att Bosnien är ett av Europas fattigaste länder med hög arbetslöshet främst hos unga. Här är också korruptionen starkt utbredd.
Okay, maybe not all houses. But remember that Bosnia is one of Europe's poorest countries with high unemployment, especially among young people. Corruption is also widespread here.
I värmen tog vi ändå några promenader.
In the heat we still took a few walks.
Vi ville bl.a. besöka den stora runda stenen igen; Kamena Kugla.
Among other things, we wanted to visit the large round stone again; Kamena Kugla.
Som gjord för att meditera.
As if made for meditation.
Vi tog med oss lite kristallvaser och kristallglas hem. Insåg också att det fanns mycket fint kakel i huset. Det är med viss sorg vi lämnar detta men detta är inte vårt land längre.
We took some crystal vases and crystal glasses home with us. We also realized that there was very nice tiles in the house. It is with some sadness that we leave this but this is not our country anymore.
haha hittade detta fotot bland alla saker. Någon ville visst inte att någon skulle vara kvar i detta fotot.
haha found this photo among all the things. Someone probably didn't want anyone to be left in this photo.
Nu lär det inte bli att vi åker tillbaka hit så många gånger till, kanske en eller två gånger men inte mer. Maken är ju född och uppvuxen i forna Jugoslavien och har aldrig känt sig hemma i det nya landet Bosnien Herzegovina som bildades efter Balkankriget i mitten på 90-talet. Av flera anledningar, men hans föräldrar och delar av hans släkt bodde kvar här tills de dog och då var det självklart att vi åkte hit för att hälsa på familjen. Men nu finns det inget anledning kvar att åka hit då föräldrarna är borta. Sorgligt men sant. Jag har varit här säkert ett par gånger per år de senaste 23 åren, så jag känner också en viss saknad och sorg. Men ändå skönt att stänga detta kapitlet i vårt liv.
Vill du se lite mer om några av våra tidigare resor hit så kolla in några tidigare inlägg från våra besök nedan:
Now it seems we won't be going back here that many times, maybe once or twice but no more. My husband was born and raised in the former Yugoslavia and has never felt at home in the new country of Bosnia Herzegovina that was formed after the Balkan War in the mid-90s. For several reasons, but his parents and parts of his family lived here until they died and then it was obvious that we went here to visit the family. But now there is no reason left to go here since the parents are gone. Sad but true. I have been here probably a couple of times a year for the last 23 years, so I also feel a certain sense of loss and sadness. But still nice to close this chapter in our lives.
If you want to see a little more about some of our previous trips here, check out some previous posts from our visits below:
Några dagar med svärmor. | A couple of days with my mother-in-law.
Ha en fin dag! Vi ses! Ciao Catharina
Have a nice day! See you! Ciao Catharina
