Några dagar med svärmor i BiH. | A couple of days with mother-in-law in BiH.

Heeeej, nu har vi spenderat en knapp vecka hos svärmor i Zavidovici i Bosnia i Herzegovina. Ni som har följt mig ett tag vet ju att vi åker och hälsar på svärmor två gånger per år. Lång väg dit genom Österrike, Slovenien, Kroatien och slutligen Bosnien. Nästan 70 mil och 7-8 timmar beroende på hur mycket trafik det är vid respektive gräns med passkontroller, samt om det är någon högtid eller liknande. Denna gången åkte vi hem innan Kurban-Bajram började, en av de större muslimska högtiderna. Så mycket trafik på väg till Bosnien, helt otroligt. Man offrar ett djur, oftast ett lamm som skall vara äldre än ett år, och delar med sig till de fattiga och samlar familjen, släkt och vänner. Vi såg en man komma körande i full fart med två stackars lamm på lastflaket, de hade inte långt kvar att leva. Stackare!

Heeeello, back from nearly a week visiting my mother-in-law in Zavidovici in Bosnia I Herzegovina. You who has read my blog for a while know that we are visiting my mother-in-law approx twice a year. Long way through Austria, Slovenia, Croatia and then Bosnia. Nearly 700 km and 7-8 hours depending on how much traffic and how busy it is at each border inclusive passport controls, and if there is a public holiday or not. This time we went home just before Kurban-Bajram started, one of the biggest muslim holidays. So much traffic going to Bosnia, unbelievable. Then they are immolate an animal, mostly a lamb that should be more then 1 years old, sharing it with the poor people and family and friends. We saw a man driving in high speed with two lambs on the roof. They didn’t have long time to live. Poor animals.

Grannens hus som jag tyckte såg lite idyllisk ut, på utsidan. Bojan mamma bor kvar själv i det huset där maken växte upp. Hans pappa dog för drygt två år sedan. Se här och här för lite fler bilder och tidigare gånger vi har varit i Bosnien.

Neighbors house that I thought was photogenic. Bojan mother is still living in the house where the family has been living for many years. Husband has grown up here. His father passed away two years ago. Please see here and here from some pics and trips to Bosnia.

Maken och hans storasyster; Marina. Hon bor i Wiesbaden i Tyskland med sin man och vi pratar tyska med varandra. Bojan är en kopia av sin pappa och Marina en kopia av sin mamma.

Husband and his big sister; Marina. She lives in Wiesbaden in Germany with husband. We are talking German to each other, or all three together. Bojan is a copy of his father, and Marina of their mother.

Vi gjorde en liten utflykt en av dagarna, lite väster om Doboj. Doboj tillhör den serbiska delen av BiH. BIH är ett komplext land utifrån det perspektivet att här finns det delar som är serbiska, delar som är kroatiska och sedan huvuddelen som är muslimskt. Jag märker det främst på att när alla skyltar växlar till att vara på det kyrilliska alfabetet då är vi i den Serbiska Republiken och när jag ser moskéer då är vi i den muslimska delarna. Även det politiska landskapet ser likadant ut, komplext.

One of the days we did a excursion a bit west of Doboj. Doboj is a city in the Serb part of BiH. BiH is a complex country and there are Serb Republic, Croatian Reblublic and the Muslim region, which is the largest. I notice that we are going through the different parts mainly due to the changed alphabetic; cyrillic, then we are in the Serb Republic and if there a mosques then we are in the muslim parts. Even the politic landscape is the same, complicated.

Ena sidan av Bosnien. Fortfarande spår av inbördeskriget på 90-talet. Många platser, ställen och hus är återställda men inte överallt. Visa saker syns fortfarande, som granatsplitter och kulhål. Vissa saker ser man inte såsom t.ex. minor i marken, dessa måste man ha koll på var de är. När jag var här för första gången för knappt 17 år sedan var kriget närvarande i alla samtal. Alla som man förlorat, allt som blivit förstört. Denna delen av Bosnien var också mycket krigshärjat, och då endast drygt 10 år sedan kriget slutade och forna Jugoslavien upphörde. Idag kommer kriget upp kanske ett par gånger och nu kanske mer utifrån allt som man hade innan kriget. Lite som det glada 80-talet.

One side of Bosnia. Still traces of the war in the 90’s. Many places, houses etc has been repaired but not all, and not everywhere. You can still see the damages, or a small part of it. And some parts you don’t see, you must know where they are, such as the mines in the forest. Still there. When I was here nearly 17 years ago the war was still very present, everywhere and in all conversations. Everyone that you have lost and hurt, everything that is ruined. This part of Bosnia was also very damaged, and then only approx 10 years after the war stopped and former Yugoslavia ceased to exist. Today the war will be mentioned a couple of times but now more they talk about the life before the war. A bit like the happy 80’s.

Andra sidan av Bosnien. Det en gång mycket vackra landet med berg och vackra floder. Nu ser man delar av detta men allt är numera smutsigt och delvis inte omhändertaget. Här har vi åkt ca 1 timma upp i bergen och här flugfiskare maken med sin pappa från det att han var 3 år. Men nu finns det inte mycket vatten kvar och det vattnet som finns är inte rent.

And here is another side of Bosnia. A very beautiful landscape with mountains, forest and beautiful rivers. Now you can see traces of it since it is partly very dirty and not very well taken care of. Here we have been driving 1 hour up in the mountains. Here my husband was fly fishing with his father. But now there are very little water, and not very clean.

Syster och bror badar. Modigt!

Sister and brother swimming. Brave!

Jag satt och njöt av värmen i skuggan. Bland cigarettfimpar och skräp. Hehe man är ju anpassningsbar.

I was sitting on the “beach” enjoying the sun among cigaret butts and garbage. Hehe just to adjust.

Dagarna börjar med att vi sitter i vardagsrummet och dricker kaffe. Jag låter mor, bror och syster sitta och prata från 7 till halv 9, sedan kommer jag ner. Lite lagom för mig med all kroatiska. Sedan blir det frukost och en dag åt uštipci. Här är det mycket vitt bröd och/eller burek (typ fyllda smördegsrullar) som gäller. Så nyttigt och gott, hehe Sedan brukar vi göra något som att hälsa vi på Bojans faster Marica, handlar något för dagens middag eller något som Bojans mamma behöver, fixar något, kanske åker på en kort utflykt och sedan är vi hemma igen i vardagsrummet och sitter och pratar, fram tills läggdags. Jag förstår ju inte så mycket, eller snarare inget alls, förutom övergripande teman. Så har med mig bok, tidningar och dator och sitter bredvid.

Vi är ju här för att besöka Bojans mamma och hon vill mest vara hemma, så då är vi också det. Bojans pappa var mer ute och vi var ofta ute med honom och fiskade, plockade svamp mm mm Bojans mamma, Natalia, är så pigg och stark så det är helt otroligt. Hon är 85 år. Springer upp och ner i huset, vattnar blommor, tvättar och fixar, lagar mat och är uppe vid sex och går till sängs vid elva. Härligt att se! Hon skaffade iPad och wifi när hon var 83 år. Imponerande! Och bra för mig mig då jag tidigare var i radioskugga när jag var här. Här kostar det 15kr per påbörjade minut av ringa, skicka MMS 75 kr och 75 kr / MB för datatrafik. Så stänger av telefonen vid gränsen annars kan det lätt bli en mycket kostsam historia.

The days starts with us sitting in the living room drinking morning coffee. I’m leaving mother, brother and sister to sit and talk from 7-8.30 then I join them. A reasonable doze of Croatian talk for me. Then breakfast and one day we had uštipci. Here it is a lot of white bread and/or burek. Good to eat for a day or two. Then we normally do a couple of things such as visiting Bojans aunt, buy things for the dinner, help with things in the house or do a short excursion. Then it’s time to gather in the living room again for more talking. I don’t understand that much, well basically only the overall topics. So I bring a book, magazines and my laptop with me and sit beside and “listen”.

We are here to visit Bojans mother and she wants to be at home, so then we are home as well. Bojans father was more out and about such as went fishing, wandering in the forest, picking mushrooms etc. Bojans mother, Natalia, is 85 years old and really strong and healthy. Impressed. She is doing all things in this big house and running up and down the stairs. She got her iPad and wifi when she was 83! And that was good for me too since I had no internet access before. It costs a lot to be online here. It costs 1,5 euro / minute to call someone, send an MMS 7,5 euro as well as for 1 MB data traffic. So important to shut of the data traffic at the border, otherwise it will be very expensive.

Och fortfarande så gäller att man får tårtor och kakor till kaffet. Älskar svärmors baklava. Och fina dukar på borden! Nu blir det inget mer besök hos svärmor förrän till våren, om det nu inte är så att något händer med henne. Så vi håller tummarna att hon får hålla sig frisk! Vi hörs av! Ciao Catharina

And still we are getting cakes everywhere we go! Love my mother-in-laws baklava. And nice table cloths as well. Now we are not planning to go back until in the spring, if she will continue to be healthy. Otherwise, we will of course visit her in between time!! See you later! Ciao Catharina

Gollinger Wasserfall - Austria.

Hej, vi håller ju på med lite upptäcksfärd i vårt närområde; Salsburgerland. Och naturligtvis får ni följa med. Vi går med lite stapplande steg fram då vi inte har full koll på närområdet och vart att åka. Men egentligen är det kul och vi besöker de lokala turistkontoret för att få reda på lite mer. Överallt finns fantastiska leder för både vandring och cykling.

I förra veckan blev det ett liten utflykt till Golling. En liten stad som vi alltid åker förbi när vi skall till Salzburg. Hörde från kompisar att där fanns ett fint vattenfall. Så sagt och gjort, vi hade lite annat att göra i området så vi gjorde ett stopp vid Gollinger Wasserfall.

Hello, as you have noticed we are discovering the area around us; Salzburgerland. And of course you will come along. We are not 100% sure on where to go but we are discovering is slowly. We are visiting the Tourist Informations to get more information on what to do and what to see. And everywhere there are fantastic paths for hiking and biking.

Last week we did a small excursion to Golling. A small town that we are passing by on the high way to and from Salzburg. Friends told us it was worth a visit. So we decided to make a stop and visit Gollinger Wasserfall.

Ett relativt välbesökt litet turismål. Bra skyltat från motorvägen så lätt att hitta. En entré på 3 euro/person var helt rimlig. Och en liten vandring på ca 10 minuter och där var vattenfallet, med 75 meter fallhöjd. Ett fint vattenfall och absolut värt att komma hit om man vill göra ett litet stopp. Men kanske inget att ta en extra omväg för.

Despite a rather small place it was well visited. Good signs from the high way to the waterfall. The entrance costed 3 euro/person, which was reasonable. A short hike on 10 minutes took you to the waterfall, which was 75 meters high. And it was beautiful and worth the visit. But may not worth to make a detour for.

Nöjd make men som ser lite wild-and-crazy ut…

Happy husband that looks a bit wild-and-crazy…

Visst är det fint?

Nice, right?

Som vanligt bra skyltat överallt! Man kunde också vandra till den övre delen av vattenfallet, relativt brant och med mycket stenar och stubbar så du måste ha ordentliga skor på dig. Som ni ser har fyra av vandringsstigarna svart markering, vilket är det tuffaste stigarna. Vi gick en bit upp och fin en fin vy men bestämde att det räckte för idag då det var både lerigt och halt efter gårdagens regn.

And as usual, always good signs everywhere! You can also walk to the top of the waterfall, rather steep and with a lot of stones and roots from the trees so proper shoes are important. You can also see by the color marking that they are marked with black, which are the most tricky ones. We went half way up to get a nice view but decided not to walk all the way since it was both muddy and slippery after yesterdays rain.

Naturligvis fanns det även en mysig restaurang i närheten som vi kanske besöker en annan gång. Kul att se vad Golling hade att erbjuda och fint att bara åka omkring och se alla fina små byar och städer här i Salzburgerland. Oftast väldigt pittoreskt och välskött, vackert omgivet av berg, skogar och åkrar. Vi fortsätter med våra upptäcktsfärder. På återhörande! Ciao Catharina

Of course there was also a cosy restaurant nearby, which we might visit next time. Fun to see what Golling had to offer and nice to just travel in the countryside to see all small villages and the landscape here in Salzburgerland. More often than not very well kept and very Austrian, surrounded with beautiful nature of the alps, forest and farming land. We will continue with our trips. See you later! Ciao Catharina

Königssee and Kehlsteinhaus - Berchtesgaden, Germany

Hej, kolla vad vackert det är vid Königssee i Bayern, Tyskland. Königssee ligger ju i berömda Berchtesgaden. Berömd och berömd, ja inte för något bra utan med sorg och bedrövelse för det var i dessa berg, närmare bestämt vid Kehlsteinhaus, som Adolf Hitler hade sitt berömda sommarställe. Högt upp i bergen precis på gränsen mellan Tyskland och Österrike. Men Berchtesgaden är så mycket mer än ett tråkigt minne utan en fantastiskt vacker nationalpark.

Hello, check this out!! Beautiful Königssee in Bavaria, Germany. Königssee is situated in the famous Berchtesgaden, or rather the in-famous for Adolf Hitler’s summer residence Kehlsteinhaus. But Berchtesgaden has so much more to offer than just this sad sad memory of the past. It’s a beautiful National Park.

Jag hade lite svårt att få ett grepp över området när jag kollade runt så jag tänkte att jag även ger lite resetips här. Berchtesgaden ligger på gränsen mellan Tyskland och Österrike. Man kan komma till Berchtesgaden både via norr, från Tyskland, eller från söder, från Österrike. Vi tog vägen via Hallein. Från oss knappt 7 mil. Upp i bergen via små vackra byar och serpentinvägar. Man kan också ta sig till Berchtesgaden via en kabinbana i Grödig, Österrike men lite oklart vart man kommer då. Men det kommer vi att testa i höst, så den informationen får ni vänta på.

I had difficulties to get a grip on how to plan this trip so we just went without any plans, so you will find some travel tips if you are interested to go here. Berchtesgaden is just on the border of Austria, and you can drive here from both north and south. We took the road from Hallein, Austria. It’s approx 70 km from ours. Up in the mountains through beautiful small villages. You can also take the cable car from Grödig, Austria but a bit unclear on where you will end up. But we will test it in the autumn, and then I will share with you if this is a good way to reach Berchtesgaden.

Berchtesgaden är både en stad och Tysklands enda alpina nationalpark med fantastiskt vacker natur och de två främsta turistattraktionerna; Kehlsteinhaus aka Örnnästet och Königssee. Nationalparken är 210 kvadratkilometer stor och här finns 260 km av vandringsleder, vissa mycket branta.

Berchtesgaden is both a town and Germanys only Alpine National Park with beautiful nature and with the two most famous destinations; Kehlsteinhaus aka Eagle’s Nest and Königssee. The National Pars is 210 km2 and here you find approx 260 km of walking paths and steep mountain trails.

Vi valde först att åka till Königssee. Lätt att ta sig dit tack vare bra skyltning. Här fanns en stor parkering där man kunde parkera för en rimlig kostnad; 4 euro för 4 timmars parkering. Sedan en liten promenad genom lilla byn; Königssee Seelände ner till sjön där båtarna går och där man även kan köpa biljetter till båtturen. Vi hade som sagt inte så mycket koll så vi köpte två tur och retur till första stoppet, ca 35 minuter, St. Bartholomä. Sedan kunde man även åka vidare till Salet, andra (och sista) stoppet längst bort, ytterligare 20 minuter med båt. Man kan göra båda stoppen, på samma biljett, om man köper biljett till Salet. Biljetterna till St. Bartholomä kostade 15,50 euro/person. Kön vid denna tiden på dagen, strax efter halv tio, var rimlig och vi behövde inte alls stå i kö eller vänta på båten särskilt länge. Man kan även köpa biljetter online, men då bara för nästa dag. Efter att du har köpt biljetterna ställer du dig bara i en av köerna och släpps ombord i tur och ordning.

We choose to first go to Königssee. It was easy to find it with very good signs. A large parking with reasonable price for the parking tickets; 4 euro for 4 hours. Then a small walk through the small village; Königssee Seelände, down to the lake and the boats. Where you also can buy the tickets. We didn’t know much so decided to go for the first stop, 35 minutes away, St. Bartholomä. You could continue to Salet, the second (and last) stop another 20 minutes away. You can do both stops, on the same tickets, if you buy ticket for the end stop. The tickets to St. Bartholomä costs 15,50 euro / person. The queue both for buying the tickets and for the boats was ok this early in the day (9.20 am). You can also buy tickets online, but only for next day. After you bought the tickets you just wait in one of the queues.

Vackra träbåtar tog oss med längs med sjön i en ljum sommarvind. Helt fantastiskt. Båtarna miljövänliga och har drivits med elmotorer sedan 1909 och allt som hörs är fåglar och skvalpet från vattnet. Königssee är ca 7 km lång och 190 meter djup, och är en av Tysklands renaste sjöar. Helt fantastiskt vacker färg på vattnet! Djupdjup blå. Sjön är också unik på så sätt att den får vatten från fyra olika berg. Och kallt är det också, ca 16 grader.

Beautiful wooden boats took us along the lake in a mild summer wind. Fantastic! Absolutely fantastic!! The boats are eco-friendly with silent electric motors since 1909. And all you can hear is the birds. Königssee is roughly 7 km in length and 190 meter at its deepest point and it’s one of Germany’s cleanest lakes. So beautiful color!! Deep deep blue. The lake is fed mainly by four mountain streams.

Man kan även promenera från Königssee Seelände, själva lilla orten, längs med sjön fram till Kessel. Eller också uppåt i berget. Här kan man sedan kalla på båten och åka hem eller vidare.

You can walk along the lake from Königssee Seelände. The stop is then at Kessel. There you can either walk about the mountain, or take the boat back.

Vackra träbåtar tar dig runt sjön.

Beautiful wooden boats takes you along the lake.

Vår första, och enda, anhalt denna gången; St. Bartholomä. Vi vandrade runt St. Bartholomä halvö, som inte var särskilt stort men fint. Det lilla kapellet är världsberömt för sin ikoniska pilgrimsstatus och som byggdes 1134. Vi kommer absolut att komma tillbaka och då åka till Salet för att där vandra till Wimbachtal. En lätt tur 1 1/2 timma, enkel väg. Då kommer man till Obersee och Tyskland högsta vattenfall; Röthbach-Fall, som har över 400 m fallmeter.

Our first, and only stop, this time was St. Bartholomä. We walked along this iconic pilgrim chapel dating back to 1134 on this peninsula, making this lake world-famous. We will of course come back and then also go to Salet, to wander to Wimbachtal. Rather easy hike 1 1/2 hours, one way. Then you will reach Obersee and you will reach Germans highest waterfall, ca 400 meter, Röthback-Fall.

Vi satte oss på en parkbänk och åt varsin Leberkassemmel och drack filmjölk. Mums! Rekommenderar att ta med dricka och mat. Vid Königssee Seelände var allt väldigt turistiskt och dyrt.

We took a short break and eat a Leberkassemmel and drank some buttermilk. Nice! Recommend you to bring your own food and drink. At Königssee Seelände things were expensive.

Sedan tog vi en liten promenad. Allt är så vackert här!! Och varmt!!

Then we took a walk. It was really beautiful here! And warm!!

Allt är väl skyltat och här gäller det att vara noga med att välja vandring efter förmåga och att ha rätt utrustning. Samt att tänka på om det har varit regnigt innan, då stenar och stubbar blir hala. Tiden är angiven för de som är vana att vandra.

Always very good signs everywhere here so know where you go. But choose your route based on your experience with walking and bring along proper equipment. And please also watch out if it has been raining, then everything is much more slippery. And the time that they are giving on the signs, are based on you having good condition so underestimate the times.

Efter en fantastisk förmiddag på sjön var det dags att åka tillbaka. Vi skulle ju till nästa resmål; Kehlsteinhaus. Vägen dit slingrade sig genom fler små idylliska byar och till sist ännu en stor parkeringsplats. Här måste man parkera för att sedan ta bussar upp till själva Kehlsteinhaus, tar ca 20 minuter, eller promenera, vilket tar ca 2 timmar. Bussturen kostar ca 16 euro per person. Vi lyckades hitta en parkering, perfekt. Här behövdes det jämna pengar 3 euro för att parkeringsautomaten skulle ge en biljett. Men här började maken protestera, för mycket folk, för varmt (ca 35 grader), för mycket väntan mm mm. Vi kunde åka med en buss som gick en timma senare. Inga problem för mig, men inte för maken. Efter lite bråk och stor irritation satt vi åter i bilen och han lovade mig att vi åker hit när det INTE är högsäsong. Vilket jag tillslut nöjde mig med :(

After a fantastic morning at the lake it was time for next stop; Kehlsteinhaus. Small roads and small villages ending up in a large parking lot. Here you will park and take buses up to Kehlsteinhaus, takes about 20 minutes, or you can walk which takes about 2 hours. The bus costs about 16 euro / person. We manage to find a parking place, perfect. Here you need 3 euros for the automat. But here husband started to moan; too much people, too hot (35 degrees), too much waiting etc etc. We could go up with a bus 1 hour later but husband didn’t want to wait… so after some fighting and some screaming we were back in the car. Neither of us very happy! He promised me that we will back in the autumn, when it’s less people. Which was ok for me :(

Vandrare på väg till Schrainback Wasserfall, ett av de vackraste vattenfallen i Tyskland med fallmeter på 80 m. Så ännu en anledning att spendera en hel dag här.

Hikers on its way to Schrainback Wasserfall, one of the most beautiful in Germany approx 80 m high. So another reason to spend some more time here.

Så vackra båthus. Såg dem första gången i Hallstatt, kolla här!

So beautiful boat houses. Saw them the first time in Hallstatt, check it our here!!!

En av de mer klassiska bilderna från Königssee.

One of the most classic photos from Königssee.

Men kära nån, höll ju på att glömma ekot. Vi hade en kul guide på båten som pratade mycket dialekt och mycket dålig engelska, men han var lustig på båda språken, om du förstod dialekten, hehe. De stannade typ på mitten av sjön, stängde av motorn, och så spelade de trumpet för att visa vilket fantastiskt eko som uppstod där. Så häftigt. Lyckades få med det på Insta Story, men glömde sedan spara klippet…

Oh dear, almost forgotten about the echo. We had a funny guide on our boat that talked with a lot of dialect and with very poor English, but he was funny on both languages, if you understood his dialect, hehe They stoped in the middle of the lake, turned of the engine, and played trumpet to show us the beautiful echo. So cool!!! Succeeded to get it on Insta Story, but forgot to save the clip…

Så en tur enbart till Königssee och vandra runt vid de två stoppen blir till en hel dag. Viktigt att tänka på är att hinna med sista båten tillbaka, och då hinna före alla andra som också skall med. Så tänk på att planera din återfärd.

So a wonderful trip along the lake. And to make both stops and hiking, will take a full day. Important to plan for the last boat back, together with everyone else.

Så tricket här är att både Königssee och Kehlsteinhaus ligger perfekt för en dagstur. Men det är mer eller mindre omöjligt trots att det är nära mellan de två, men ändå tar det ca 20 minuter, och man behöver hitta parkeringsplatser samt att man behöver andra färdmedel såsom båt och buss och då köpa biljetter och vänta ytterligare. Om man vill göra båda sevärdheterna på en och samma gång och verkligen hinna med båda så får man tyvärr välja att en blir mysig och trevlig, då man kan planera att starta dagen tidigt, men den andra blir då alltid lidande, för den blir oundvikligen alltid mitt på dagen eller på eftermiddagen. Då allt är överfullt, speciellt i högsäsong med mycket folk, parkering, båt respektive bussar och med varmt väder. Just nu skulle jag satsa på Königssee, men väntar in slutligt omdöme efter att vi har besökt Kehlsteinhaus. Så får återkomma.

So the trick is to make a good day trip to both Königssee and Kehlsteinhaus, since it’s a perfect day trip. But it’s more or less impossible since you have the distance between them, even if is rather short, and that you need to find parking places as well as take a boat respective a bus at the locations, including standing in lines buying tickets and then stand in lines to get on the boat/bus. If you want to make them both in the same day, you will find that you can do one of them cosy and nice, because you can choose to come early, but the other one will be suffering, since you will come in the middle of the day. When everything is over crowds. At the moment I would go for Königssee, but I will make the last judgment after I have been at Kehlsteinhaus. So I will come back to you about this.

Så hit kommer vi att komma tillbaka. Dels för att åka upp till Kehlsteinhaus, dels för att ta hela rundan med vandring runt Königssee samt dessutom tyckte jag att det lät fantastiskt att komma hit på vintern. Tänk allt klätt i snö. En vacker solig stila vinterdag. Ja, så får det bli.

Hoppas detta kan inspirera dig till ett stopp i Bayern! Vi ses! Ciao Catharina

So I will be back!!! Or rather, we will be back, more then once obviously. One time to go to Kehlsteinhaus, one to make the whole trip around Königssee and got hocked on taking the trip on the lake in the middle of the winter. Think about seeing it all in white!! A sunny day without wind, on the lake. Yes, so shall it be.

Hope I have inspired you to a stop in Bavaria. See you!! Ciao Catharina

Rovinj. Croatia.

Hej, nu är det dags för lite rundvandring i Kroatien, och närmare bestämt då Istrien. Vi börjar med Rovinj. Vi åkte hit en mulen majdag för några veckor sedan. Jag var även här tillsammans med min Puff förra våren, kolla bilder här.

Hello, now we start with the round tour in Croatia, Istria. We start with Rovinj. We went here a rather windy and cold day a couple of weeks ago. I was also here last spring with my Chip, check out the posting here.

Liksom många andra av städerna i Istrien är Rovinj inte speciellt stort. Här bor ca 15 000 människor. Men har en hel del att erbjuda i form av nöjen, kultur, matupplevelser, historia och stränder med vatten klart som kristall. Staden är mer än många andra ställen resultatet av sin historia. Den har under långa perioder styrts av Italien och Österrike, vilket märks både i arkitekturen och i maten.

As many other small villages in Istria, Rovinj is rather small. Here lives approx 15.000 people. But have a lot to offer when it comes to things to do, food, history and beaches with its clear water. Rovinj is more than other cities a result of its history. And have been ruled by both Italy and Austria for long periods, which you can see in both the architecture and the food.

Rovinj var ursprungligen en ö där slaviska bosättare grundade staden på 500-talet. På 1200-talet blir den en del av det venetianska riket. Under 1700-talet växer ön ihop med fastlandet. Tiden fram till första världskriget var Rovinj, liksom resten av Istrien, en del av Österrike, därefter tillhörde staden Italien och efter andra världskriget blev staden en del av Jugoslavien.

Rovinj was originally an island where Slavic settlers founded the city in the 500s. In the 13th century, it becomes part of the Venetian Empire. During the 18th century, the island grows together with the mainland. The time until World War I was Rovinj, as was the rest of Istria, part of Austria. Then the city was part of Italy and after World War II, the city became part of Yugoslavia.

Här är gänget som åkte; Keith och Lisa, våra vänner från Sydafrika samt maken. Det var ett jättesvårt ljus att fota i så jag fick ändra inställningar hela tiden och ta många bilder. Men kul med utmaningar och fick till några ändå.

Here is our gang; Keith and Lisa, our friends from South Africa and husband. It was a difficult light to take photos in so I had to change the settings the whole time as well as many useless photos. But Always Learning.

Nöjet här är att gå gata upp och gata ner och förlora sig bland gränderna. På en sidan ligger husen precis vid havet så man får lite Venedigkänsla, på andra sidan är det mer klippor och där har man maximalt utnyttjat det med barer och restauranger. Fantastiskt att sitta där och se på solnedgången.

Part of the adventure is to walk up and down and loose yourself in the alleys. One side of the town the houses are built right by the sea so you get a bit a Venezia feeling and on the other side it’s cliffs and here they have used it perfectly for bars and restaurants. Fabulous place to sit and watch the sunset.

Naturligtvis måste man gå upp till toppen för att se Santa Eufemias kyrkan. Och här pricka av ett av de 134 klocktornen. Kyrkan är byggd på 1700-talet i barockstil. Längst upp på kyrktornet står en bronsstaty av Santa Eufemia och inne i kyrkan finns hennes sarkofag. Förr var sarkofagen öppen året runt så att man kunde se hennes kropp men efter skadegörelse öppnas den numer bara under Santa Eufemias dag den 16 september. Santa Eufemia var en kristen som torterades av romarna i Konstantinopel på 500-talet och under mirakulösa former tog sig hennes sarkofag till Rovinj, där hon nu ses som stadens skyddshelgon.

Of course, you have to go up to the top to see Santa Eufemias Church. And here's one of the 134 bell towers. The church was built in the 18th century in Baroque style. At the top of the church tower is a bronze statue of Santa Eufemia and inside the church is her sarcophagus. In the past, the sarcophagus was open all year round so you could see her body but after an incident it is now only opened during Santa Eufemias day on September 16th. Santa Eufemia was a Christian who was tortured by the Romans in Constantinople in the 500's and, under miraculous forms, took her sarcophagus to Rovinj, where she is now seen as the patron saint of the city.

När vi gick runt bland gränderna tyckte vi att vi behövde värma oss lite och då hittade jag detta fina lilla bar/café; The Melegran. Låg lite gömd i en av gränderna. The Melegran är dessutom ett hotell också. Jättegott kaffe dessutom som inte kostade mer än på en vanlig kafé. Plus för det. Nästan gång får vi nog prova en av drinkarna.

After walking and walking we needed some coffee and some place warm. Then I found this nice place; The Melegran in a small alley. The Melegran is also a hotel. The coffee was really good and costed the same as in a normal cafe. Plus for that! Next time we will try the drinks!!

Vi var ju här i lågsäsong men fint att se städer som den här när det inte vimlar av turister och är alldeles för varmt. Det var fortfarande en hel del turister men mer av bussturister än familjer. Vi hade lätt att hitta parkeringsplats och vi hittade en parkering som låg inte långt från gamla stan, precis vid vattnet. Skulle tro att man behöver tålamod om man skall vara här i högsäsong.

We visited Rovinj during low season but nice to see places without all tourists and when it’s not too hot. It was still not quiet, but more of this large busses coming with groups, then families. We found a parking place very easy, and close to the Old Town, just by the water. Would assume it’s not the case in the middle of the summer.

Sedan kände vi att det var dags för lunch. Så vi åkte till Limfjorden, som ligger ca 15 km bort. Limfjorden är en lång, smal fjord som sticker rakt in i landet och kantas av tjocka skogar. I fjorden odlas musslor och ostron och det blev det som fick bli lunch på Restaurang Viking. Jättegott!

Imorgon blir det Pula. Vi hörs! Ciao Catharina

Then it was time for lunch. We went to Limfjorden, approx 15 km away. Limfjord is a long, narrow fjord that sticks straight into the country and is lined with thick forests. In the fjord, mussels and oysters are grown and it was what we got for lunch at Restaurang Viking. Delicious!

Tomorrow you will see pics from Pula. See you! Ciao Catharina

De 8 bästa ställen att besöka i Istrien, Kroatien. | 8 Best Places to visit in Istria, Croatia.

Hej, hehe vi tar samma bild igen då… och så här ser Istrien ut. Den norra delen av Kroatien som är som en halvö. Istrien påminner mycket om Toskana då många små byar ligger uppe på kullar, med en kyrka som mittpunkt, i det gröna böljande landskapet. Man räknar mer i hur lång tid det tar att köra snarare än km då det ibland är små snirkliga vägar och man oftast behöver köra igenom lilla byn, med lite lagom förvirrande skyltar. Man kan ju ta den tjusiga motorvägen som tar dig runt hela Istrien men då missar du en del av charmen.

Mina åtta favoriter är från längst upp i norr på västra sidan; Novigrad, Porec, Rovinj, Pula och Opatija, om man går längs kusten. Sedan i mitten ligger lilla Motovun samt alla små byar och dess klocktorn som man kan utforska inne i Istrien. Samt sist men inte minst alla fantastiska fina badställen / badvikar.

Hello, well here we go again with the same pic over Istria, as in the last posting. This is the north part of Croatia, and as you can see it is a peninsula. Istria reminds me a lot of Tuscany with the rolling green hills and with all the small towns on top of mountain, with the belltowers. The roads are sometimes very tiny and are going in serpentines up and down the hills, going through the small towns and with sometimes confusing signs. You can of course take the highway around the peninsula but then you will miss a lot.

I will here show a highlight of my eight favorits from northwest side; Novigrad, Porec, Rovinj, Pula and Opatija. Then in the middle is Motovun and then all lovely small villages with the belltowers. And of course, the beaches.

Porec - Parenzo

Som jag har nämnt tidigare så är man ju tvåspråkig här och alla skyltar har namn på kroatiska och italienska. Så här ser ni nu ställena med båda namnet. Porec är min hemmastad och min favorit. Här har vi ju kompisar och här känns det verkligen som hemma, fast vi inte har något eget ställe här, än. Porec är en gammal stad och har över 2000 år på nacken. Stadsplaneringen är baserad på Romarrikets militärläger. Staden har både medeltida såsom barockarkitektur. Porec är en stad som man kan bo i året om. Liten och behändig och samtidigt vacker med sin venetianska palats och med havet ständigt närvarande. Du kommer längre fram att få tips om restauranger, cafeer och barer att besöka och lite annat smått och gott.

As I have mentioned before this part of Croatia is bilingual and all signs have names in both Croatian and Italian. Porec is my hometown and my favorite. We have friends here and here I really feel like I’m home, even though we don’t have a place here, yet. Porec is an old town and is over 2000 years old. The urban plan of the town is defined by the pattern of Roman military camps. The architecture is medieval and Baroque. Porec is a town that you can live in, all year around. Not only a place for being a tourist. Small and neat, and at the same time beautiful with it’s Venetian villas and the sea all around. And always present. You will later on get tips on restaurants, cafes and bars worth going to as well as some inside tips.

Rovnij - Rovigno

Rovinj ligger strax söder om Porec och är en mycket vacker liten stad. Den mest besökta lilla staden förra året i hela Kroatien. Ni kan läsa mer om Rovinj imorgon, och naturligtvis se massa vackra bilder.

Rovinj is located south of Porec and it’s a really beautiful little town. The most visited town in whole of Croatia last year. You can read more about Rovinj tomorrow, and of course see a lot of nice photos, from our visit last month.

Pula - Pola

Pula är Istriens huvudstad och ni som varit här har säkert sett att alla bilar har registreringsnummer PU - för Pula. Här ligger också Istriens enda flygplats. Pula är en stad, till skillnad från alla byar och små städer runt om i Istrien. Pulas mest välkända plats är Amfiteatern som byggdes av den romerska kejsaren Augustus. Idag används den till konserter och olika föreställningar. Ni kommer att kunna läsa mer om Pula i måndagens inlägg här på bloggen.

Pula is the main capital in Istrien and you might have seen a car from this region with the registration plate PU - for Pula. Here is also the only commercial airport in Istria. Pula is a town, in contrary to all other villages and small towns in Istria. Pulas most visited place is the famous Amfi Theather build by the Roman emperor Augustus. Today it’s used for concerts and other kind of performances. You will read about Pula in my posting on Monday here on the blogg.

Motovun - Montona

Denna lilla by i mitten av Istrien pratade maken mycket om när vi åkte till Kroatien de första åren, men det var inte förrän 2016 som vi åkte hit tillsammans. Då pratade han mycket om att det var en konstnärsby, men nu när jag har varit här 3-4 gånger får jag inte något intryck av att det är det. Utan mer att de är kända för all tryffel, både svart och vit, som finns i området. Även Motovun kommer att få ett eget inlägg.

My husband talked a lot about this little villages, in the middle of Istria, for many years but it wasn’t until 2016 we went here together the first time. He then talked about it as artist kind of community, but I can’t really see that, after we have been here now 3-4 times. But it’s the main center for the truffles in the region, both black and white. Also Motovun will gets its own posting.

Novigrad - Cittanova

En liten pärla norr om Porec är Novigrad. Denna lilla stad liknar de klassiska seglarstäderna som det finns så många av i Kroatien. Och japp, även denna lilla staden får ett eget inlägg. Jag hoppas du tycker att det är ok?

A small pearl north of Porec is Novigrad. This looks more like the classic sailing destinations that you will find further south in Croatia. And yes, this will also gets its own posting. I hope that is ok?

Opatija

Opatija är en oerhört vacker stad på östkusten av Istrien och har en air av ståndsmässig elegans. Utspridda i sluttningarna ligger vackra 1800-talsvillor som påminner om Opatijas storhetstid som kurort för de riktigt rika under det habsburgska väldet. Det vackert stenlagda promenadstråket Lungomare sträcker sig 12 kilometer längs kusten. Hotell Kvarners vidsträckta terrass kallades i början av 1900-talet för "världens förnämsta vardagsrum", och här minglade kändisar som författaren Tjechov, kompositören Mahler, dansösen Isadora Duncan, den tyske kaisern Wilhelm och vår egen Oscar II. Här njuter man av långa promenader längs den vackra Kvarnerbukten, god mat och smaskiga bakelser på anrika wienerkaféer. Ett snäpp in från havet kantas huvudgatan Marsala Tita av butiker, restauranger och pampiga gamla hotell.

Opatija is an extremely beautiful city on the east coast of Istria and has an air of elegance. Scattered on the slopes are beautiful 19th-century villas reminiscent of Opatija's heyday as a spa resort for the truly wealthy during the Habsburg Empire. The beautifully paved Lungomare promenade stretches 12 kilometers along the coast. Hotel Kvarner's vast terrace was named in the early 1900s for the "world's most beautiful living room", and here celebrated celebrities such as the author Tjechov, composer Mahler, the dancer Isadora Duncan, the German kaiser Wilhelm and our own Oscar II. Here you can enjoy long walks along the beautiful Kvarner Bay, good food and yummy pastries at the famous Viennese cafés. A snap in from the sea lined the main street Marsala Tita by shops, restaurants and grand old hotels.

Enjoy Belltowers

Varför inte bara göra en rundtur i Istrien, så där bara på måfå? Och bara ha som mål att åka till nästa lilla by uppe på höjden och nästa och bara följa klocktornen? Nästan alla byar i Istrien har sin egen kyrka, och varje kyrka har sitt eget klocktorn, på kroatiska “Kampanil”. Precis som en liten juvel i landskapet som visar på de oerhört vackra perspektiven. Med deras olika form, höjd och ålder de kommer att leda dig till varje liten del av Istrien. Och du kommer att ha att göra, för här finns 143 klocktorn.

Why not make a round tour? Without any kind of goal than following the belltowers? Almost every Istrian village has its own church and each church has its own bell tower, the so called Kampanil. Just like a piece of a jewel in a landscape pointing out the perspective of Istrian watercolor painting. With their different shapes, heights and age, they will lead you to every corner of Istria. And you will be busy, here we have 143 belltowers.

Stränder - Beaches

Naturligtvis så kan man ju inte prata om Kroatien och Istrien utan att prata om dess bad och stränder. Här kan man bada nästa precis överallt. I hela Kroatien är det mycket klippor men det finns också sandstränder. Pinjeträd och hav hör här samman och ger den speciella karaktären. Här finns stränder som hör till de stora hotellkomplexen men de är få som är privata. Några Beach Clubs finns inte än men de lär komma inom snar framtid. Man kan ta med sig egen handduk, solstol och parasoll eller hyra enklare varianter på plats, och mer eller mindre sätta sig varsom helst. Här finns också kilometer och kilometer av strandpromenader. Och allt tas om hand om på ett föredömligt sätt. Här putsas det och fejas det morgon och kväll.

Så en första riktigt överblick över Istrien. Hoppas du gillar det? Nu kommer jag att ge dig mer information om varje ställe. På återhörande! Ciao Catharina

Of course we can not talk about Croatia and Istria without talking about the beaches and its beautiful water. Here you can basically swim and bath everywhere. The beaches are mainly cliffs but there are sand beaches as well. The pine trees and the sea is interlinked, and give the nature is specific smell and view. There are of course large hotels here but very few private beaches. No Beach clubs at the moment but I’m sure they will come. Bring you own towel, chair and umbrella and you are ready for a day by the sea. Or you can rent a subbed rather cheap. Here are also kilometer after kilometer after promenads along the coast. And everything is very well looked after. Proper and clean, mornings and evenings.

So this was a first overview of Istria. Hope you liked it? Now I will concentrate more on each one of the place above, and some more… See you later! Ciao Catharina