Är ålder bara en siffra? | Are age only a number?

Me, outside our house, March 2017

Hej, tänkte försöka besvara denna fråga ur lite olika vinklar, sett ur mitt perspektiv, som ett torsdagsinlägg nu under juni (Hej juni!!) och kanske in i juli. Vi får se hur många jag får till. Ni får gärna bidra med era tankar och funderingar! Svaren kommer att bli ja eller nej, fast egentligen kan man kanske svar tja på alla men då blir det ju inte lika tänkvärt, eller hur?

Hello, I will try to answer this question from different angles, as a Thursday posting during June (Hello June!!) and maybe longer. Let see how it goes. Please share your thoughts, if you want. I will reply it in yes and no, but probably you could answer all of them with maybe, but that would be less interesting I think, right? 

Bojan & Herbert, Schladming July 2016

Ja, ålder är bara en siffra om man tränar och håller igång!

Här nere i Österrike rör man på sig som en naturligt del av livet (och jag jämför med livet i Stockholm som jag och mina vänner hade / har med ett stressigt storstadsliv). Och med att röra på sig menar jag inte att springa maraton eller göra en triahlon utan att man varje helg / regelbundet är ute och vandrar, oftast med hela tjocka släkten, åker skidor på både tvärsen och längden och allmänt håller sig aktiv. När man träffar nya personer här kan man naturligtvis avgöra en ungefärlig ålder men aldrig att man skall underskatta personen ifråga när det gäller kondition och uthållighet. Herbert, en av våra vänner är ett bra exempel. Han är 65 år i år och har råkat ut för sin beskärda del av olyckor under åren, senast i december då han åkte skidor med maken och kom in i ett parti med våt snökanonsnö, ramlade han och bröt överarmen. Trots det var han tillbaka i backarna i slutet på januari och han var min skidpartner i vinter, och vi åker på bra tillsammans. Och då åker jag varken långsamt eller dåligt. Vi kör också mountainbike med honom på sommarhalvåret och vi tog en tur i förrgår, men då kände han av axeln. Men han är idog med att träna och öva med sjukgymnast för att få tillbaka kraft och rörlighet. Och detta att vara idog och att tycka att det är roligt att röra på sig är jätteviktigt, men å andra sidan är det inte alltid roligt att röra på sig, men ibland behövs viljan... Och min mamma och pappa var duktiga på just vardagsmotion mao att promenera i skog och mark. Sedan gick de bort tidigt pga av andra anledningar...

Och forskningen är tydlig och klar; rörelse är alltid bra och mer är bättre!  Så idag blir det cykel + styrketräning eller om det regnar (lite oklart) så blir det styrketräning och en pw (kanske en walk-and-talk med en av döttrarna). Vi hörs! Catharina

Yes, ages is only a figure if you move and keep yourself fit!

Here in Austria people are active as a natural part of their everyday life, (and I compare with my previous rather stressful life that me and my friends have / had in a big city). And with exercising I don't mean running a marathon or doing a triathlon but walking / hiking on a regular basis, skiing both downhill and cross country and in general keeping the body in motion. When you meet people here you can of course guess the age, but never underestimate their power or stamina when walking / hiking or doing a sport. Herbert, one of our friends here, is a perfect example. He is this year 65 years old and he have had his number of accidents over the year. The last one in December last year where he broke his upper arm while skiing with my husband and drove into an area of wet snow and fell badly. He was back on the skis end of January, and he was my skiing partner for the rest of the season, and we were a good team. And I'm not skiing slow or bad :) We are also out on the bikes together, but the other day it did hurt in is arm. But he is really good at the rehab and to come back into form. And to find the happiness for doing exercise is really important, but sometimes it is not fun, but then you need the will... And both my parents was really good at this everyday exercise, i.e walking. But they passed away rather early, but for other reasons...

And the research is clear and unambiguous; to move is always good and more it better!  So for me today mountain bike + strength training or if too heavy rain (a bit unclear here in the mountains) then strength training and a PW (or maybe even a walk-and-talk with one of my daughters), is on the schedule. See you! Ciao Catharina

Lagom.

Godmorgon, sitter och äter frukost innan dagens skidåkning. Får byta från mina tunna skidkläder som jag har haft den senaste månaden till mina tjockare då det är kallt här, brrr. Och tycker synd om småfåglarna som sitter och gömmer sig i vägrenar och som har svårt att hitta mat. Men vi matar dem så hoppas de hittar till våra små matställen runt huset, och inte utekatten eller mössen...

Good morning, sitting eating breakfast before time to go skiing. Have to change to my thicker skiing outfit since the thinner ones are too cold, brrr. And feel sorry for the birds! They are sitting and hiding in the trenches and have difficulties to find food. But we have put out food so hope they find it before the cats and the mices... 

Har nu stött på vid tre olika tillfällen de senaste veckorna att vårt fantastiska ord lagom är på väg att bli populärt även utomlands. Eller kanske bara i Tyskland? Tänkte på det första gången när jag såg det i marsnummret av tyska utgåvan av Elle och att lagom nu hade ersatt danska Hygge. Sedan hörde jag det på P1 kultur imorse samt läste bloggen My Scandinavian Home där bloggerskan (kan inte hitta hennes namn) just blivit intervjuad av en tysk tv-kanal om just ordet lagom och dess använding. 

And have now in a short time heard about the Swedish language most fantastic word; Lagom (not to much, not to little, just perfect). And it seems to take over the popularity from the Danish word Hygge. I saw it first time in the German edition of Elle, then I heard it on the Swedish radio this morning as well as saw on the blog My Scandinavian Home where the girls who blogs (can't find her name) was interview by a German TV-channel about the word lagom. 

Men inte är det en svensk livstilsfilosofi eller hur (artikeln ovan)? Det är bara ett helt perfekt ord!! Men kanske mer för alla födda tidigare än 70-talet, kanske 80-talet eller? 

I vilket fall som helst kul! Och nu har jag druckit lagom mycket kaffe så det är dags att sätta sig i bilen och åka till  Zauchensee för dagens skidåkning, som nog blir lagom mycket, lagom länge, hehe Catharina

But can't say that it is a Swedish life style philosophy (from the article above)! It is just a perfect word!!! But maybe more used by people born from the 70-ish and older, maybe 80-ish??

Anyway me like!! And now when I have been drinking "lagom" with coffe it is time to go to the car and go to Zauchensee for todays skiing, which will be "lagom" long and "lagom" hard, hehe Ciao Catharina

Ingen pinsam tystnad. | No awkward silence.

My husband 2017

Hej, nya rutinen går bra! Dag två i alla fall, hehe Fick sällskap av min kompis och granne; Mona igår kväll. Idag på morgonen hade jag sällskap av en podd. Nu blir det lite förberedelse inför en presentation av ett inredningprojekt som jag skall presentera ikväll, så håll tummarna. 

Vi var ju i förra veckan hemma hos min mans familj för begravning av hans pappa. De är kroater men bor i Zavidovici i Bosnien i Hercegovina. Begravningen var fin och dagarna hemma i huset fylldes av vänner och släkt som kom och hälsade på min mans mamma. Detta pågår enligt traditionen i 12 dagar. 

Hello, the procedure is going well! Two days, anyway... Last night I got company with my friend and neighbour; Mona and this morning with a pod in my ears. Now I will prepare a mood board for a possible project to be presented this evening. Which me good luck!

Last wee we visited my husbands family for the funeral. They are Croatian but lives in Zavidovici in Bosnien i Hercegovina. The funeral we very nice and the days was filled with a lot of visits from friends and relatives that came to the house to give condolence to the family. This tradition continues for 12 days. 

The Tomic; sister, uncle, brother and aunt. 2017

Min man brukar vara bra på att översätta konversationer, då jag tyvärr inte förstår kroatiska, men är det många på besök blir det lite svårt. Så jag satt med och "lyssnade" och hade mycket tid till att fundera och gjorde följande iakttagelser. En betraktelse från mig som är uppvuxen i en ganska tyst familj. 

My husband is usually really good at translation the conversations, since I don't understand croatian, but with so many people around it get difficult. So I was present and "listened" and had some time to think and made the following observations, which is made out from my experience growing up in a rather quiet Swedish family. 

Brother & sister. 2017

1) De är gästvänliga och både kända och "okända" kommer och hälsar på

2) Man får alltid en snaps som välkomsthälsning

3) Alla pratar mycket och jag kom på att man oftast pratar om en och samma händelse si så där fyra eller fem gånger, så då blir det lätt mycket prat

4) Alla pratar samtidigt mest hela tiden så det blir högljutt

5) Man träffas ofta och pratar mycket så man lär sig att berätta historier, oftast med en knorr, så att det blir mycket skratt

och lägger man ihop 3 + 4 + 5 = det blir aldrig några pinsamma tysnader här nere... 

Zavidovici, B-i-H 2017

1) They are really hospitable and with both close friends and family and acqucaints

2) You will get a schnapps when you arrive

3) Everybody is talking a lot and they often talk about the same thing four or five times, i.e. a lot to talk about

4) Everybody is talking at the same time so high volume

5) You meet a lot and you talk a lot i.e. you learn to tell stories, and often with a twist so it is a lot of laughter 

and if you add 3 + 4 + 5 = there are never any awkward moments in the Balkans...

Och som jag skrev ovan så sitter jag med, men efter typ 6 timmar utan att man förstår något så blir det lite långtråkigt, trots att jag är ganska bra på att sitta och fundera. Men har kommit på att det är perfekt att sitta med och läsa en bok. Då är jag där men har något att göra. Denna gången blev det en bok som legat i min läshög länge; Alice Munro För mycket lycka. Har ju skrivit tidigare om att jag inte har varit så förtjust i noveller, men börjar nu bli riktigt förtjust i detta format. Och just denna boken passade så fint under dessa dagarna. Finstämd och sorlig med alla dessa öden som griper tag i en, precis som livet här nere på Balkan är. På återhörande, Catharina

And as I wrote above after 6 hours without understanding a thing it gets a bit boring. But I have realized that I can sit and read a book, and still be present. This time I brought my book Alice Munro Too Much Happines. Have written about the fact that I have not been too much into short stories, but I have had rather a few in my book shelf. And guess what? I have changed my mind. And this book was really well suited for the occasion; delicate and sad and with all different fates, which is a bit representative also for the life down here in Balkan. See you later! Ciao Catharina

#15 #blogg100.

Hej, man får väl fira lite och klappa sig på axeln att jag nu har bloggat varje dag i 15 dagar. Jag hoppas att ni tycker att innehållet är fortsatt relevant, annars måste ni hojta till!!!

Bakom #blogg100 står Fredrik Wass som driver Bisonblog och det är nu sjätte året i rad som han kör detta, och första gången för mig. 

Tanken bakom årets bloggutmaningen är att "Aldrig tidigare har det känts lika viktigt att stå för det fria ordet, att manifestera kraften i att uttrycka oss på egna villkor, men med respekt för varandra." Oerhört viktigt tema och jag kommer att skriva om mina tankar här men måste tänka till lite, förbereda mig lite och få ihop mina tankar. Det skrivna ordet har inte alltid legat för mig men det kommer, jag lovar! Catharina

Hello, time to make a small celebration and a pat on the shoulder since I have now written a post every day for 15 days. I hope it is relevant for you, and not too much! If so, please let me know!

Behind #blogg100 stands Fredrik Wass a Swedish blogger that runs Bisonblog and this is the sixth year that he drives this challenge, and first time for me. 

This year Fredrik wants to remind all of us that "Never before has it felt as important to stand up for free speech, to manifest the power of expressing ourselvs in our own terms, but with respect for each other."  A very important theme and I will write about my thoughts but need to think a bit, prepare a bit and just put my thoughts together. The written words is not a given for me, but it will come, I promise. Ciao Catharina

Sommarlov! | Longest vacay ever!

Evening swim Porec Croatia

Hej igen! På stapplande steg påbörjar jag nu min bloggresa...

Jag har för första gången sedan jag gick i skolan (det vill säga för evigheter sedan) känslan av att ha ett riktigt sommarlov. Ni vet, när man är ledig i vad som känns i evighet, när man blir brun utan att egentligen sola, när man kan läsa böcker i massor, när man blir rastlös av att just vara ledig i massor mm mm. Och mitt sommarlov liknar det efter att man tar studenten och när man får frågan; Vad skall du göra nu? 

Jag har de senaste 20 åren jobbat som VD med de senaste åren också som Nordenchef för ett stort brittiskt förlag. I mars i år fick jag besked om att min tjänst var indragen i den senaste av alla omorganisationer och jag slutade mitt jobb i juni. Omvälvande och spännande, faktiskt! Jag har alltid jobbat mycket och har de senaste sju åren inte haft en riktig semester utan har alltid jobbat ett par dagar i veckan alt tänkt på jobbet, så det var med skräckblandad förtjusning som jag stängde ner mailen sista arbetsdagen. Och saknar inte det inte alls! Dock saknar jag och tänker på mina kollegor, och hur det går... 

Det var inte planerat så men blev den bästa starten på mitt nya kapitel i livet - tre veckor i vårt favorithus i Porec, Kroatien tillsammans med döttrar och vänner! 

Hello and welcome to my English reader! I do have a number of friends all over the place so hopefully some of you will follow my blog. I will always write a shorter capture in English, however in my first post,  I forgot due to pure excitement of being able to make a post!! 

I'm having my longest vacay ever, at the moment! The feeling is good, but the spring was a period with turbulence. After spending a big amount of my time on my work, the last 20 years I have been working as an MD in a very niche branch,  I found myself out of job, due to another restructuring. My vacations has always been short but sweet, with work always present. But no more! I have to say that I don't miss the work itself (a surprise to me) but I miss my colleagues and to see how things are progressing (not a surprise).

It was a good feeling shutting down the mail the last working day and then go on vacation with family and friends. We headed to Croatia, to our favorite villa, for three weeks. 

Harbour Porec Croatia

Efter tre soliga veckor återvände vi hem, vilket nu är Flachau, Österrike. Här brukar normalt vara fina somrar men i år lyser solen med sin frånvaro. Det är hyfsat fint på förmiddagarna för att börja regna på eftermiddarna. På förmiddagarna passar vi på att ta en tur med våra mountainbikes. Här i alperna går det antingen upp eller ner... precis som livet självt. Och vi bor 800 m.ö.h så det blir automatiskt höghöjdsträning!

After three sunny weeks in Croatia it was time to return home; i.e. Flachau, Austria. Normally the weather is fine here but not this year. However, it is not too bad (coming from a Swede) so we can at least take our bikes out for a ride basically every day. Here in the alps it goes either up or down (like in life itself...)  We are living on 800  meters above sea level, so some altitude training comes automatically! 

Marbachquelle Austria

Mitt sommarlov fortsätter några veckor till med lite spännande saker inplanerade. Dock fortsätter jag mitt planerande och funderande om vad nästa steg kan tänkas bli. Längtar efter att sätta planer (vilka de nu blir) i verket. Men fram tills dess fortsätter jag av att njuta av min ofrivilliga ledighet!

Nu är det dags att göra kvällen efterrätt till vår "Stamtisch" som vi har en gång i månaden med våra grannar här på Griessenkarweg och idag blir det Panna Cotta från River Cafe Cook Book Two! 

På återhörande och ha en bra helg! Catharina

The vacay continues a couple of more weeks with some additional exciting things do to. My thoughts on what to do next continues and I'm looking forward to put the gear into action. But first I will enjoy my free time a little bit more... 

Now it is time to start prepare the desert for this evenings gathering, our "Stamtisch", with our neighbors here at Griessenkarweg. It will be a Panna Cotta from River Cafe Cook Book Two!

Take care and ciao! Catharina