Road trip France 2026.

Hej, här fortsätter mitt stilla liv, men jag pratar mycket i telefonen så jag känner mig inte ensam. Vår vän åkte hem tidigt i onsdags morse, så jag har haft sällskap IRL också. Vi har umgåtts varje dag, mest på kvällarna och ätit gott ute. Jag fortsätter att jobba med mina olika verksamheter som jag skrev häromdagen, men i ett lugnare tempo. Vilket är skönt. Begravningen för makens mamma var i onsdag så han räknar med att komma hem nu på söndag. Jag längtar efter honom.

Däremellan tänker jag på en resa som vi planerar att göra nästa år. Det är långt tills dess, javisst men det är lika härligt att planera en resa långt fram, likväl som med kort framförhållning. Det skall bli så spännande!! Jag har berättat här tidigare om mina VD-kollegor som jag jobbade med på Pearson, eller hur? Vi var tre kvinnliga VD:ar / Country Managers som hittade varandra i en annars relativt manlig miljö; Anne från Sydney och Beatrice från Paris. När vi jobbade ihop sågs vi minst fyra gånger om året. Hade vi dessutom möten i USA så passade jag och Anne på att komma en dag tidigare för att hinna vänja oss med tidsomställningen, och för att shoppa! Oj, vad mycket fint vi har köpt genom åren. Anne slutade jobba på Pearson 2015, jag 2016 och Beatrice 2022 men vi har hela tiden haft kontakt med varandra. Vi hörs av via videosamtal en gång i månaden. Så kul med sådana vänner. Vi kan prata om allt. Stort som sätt. Vänner för livet!!

Hi, here my quiet life continues, but I talk a lot on the phone so I don't feel alone. Our friend went home early on Wednesday morning,. We've been hanging out every day, mostly in the evenings and eating out. I'm continuing to work on my various businesses that I wrote about the other day, but at a slower pace. Which is nice. The funeral for my husband's mother was on Wednesday so he expects to come home this Sunday. I’m happy that he is coming home soon.

In between, I'm thinking about a trip that we're planning to take next year. t's a long way until then, yes, but it's just wonderful to plan a trip far in advance, as well as with short notice. It's going to be so exciting!! I've told you before about my CEO colleagues that I worked with at Pearson, haven't I? We were three female CEOs / Country Managers who found each other in an otherwise relatively male environment; Anne from Sydney and Beatrice from Paris. When we worked together, we saw each other at least four times a year. If we also had meetings in the US, Anne and I took the opportunity to arrive a day earlier to get used to the time change, and to go shopping! Oh, how many nice things we have bought over the years. Anne stopped working at Pearson in 2015, I in 2016 and Beatrice in 2022, but we have always been in touch with each other. We talk via video call once a month. So fun with friends like that. We can talk about everything. Friends for life!!

Paris, spring 2016.

Nu planerar vi att ses i Frankrike nästa sommar, med våra män. Beatrice har föreslagit att vi ses där och jag och Anne sa bara JA!! NÄR?? Så vi börjar i Paris, där Beatrice bor med sin man!! Maken och jag har varit där ett par gånger tillsammans när jag har varit där på jobb, och under en period var jag där flera gånger per år, men nu var det länge sedan. Men vill gärna var där en vecka och upptäcka allt, igen. Hoppas de står ut med att vi bor hos dem i en vecka, annars kan vi ju ta in på något hotel.

Now we are planning to meet in France next summer, with our husbands. Beatrice has suggested that we meet there and Anne and I just said YES!! WHEN?? So we start in Paris, where Beatrice lives with her husband!! My husband and I have been there a couple of times together when I have been there for work, and for a period I was there several times a year, but now it was a long time ago. But I would like to be there for a week and discover everything, again. I hope they put up with us staying with them for a week, otherwise we can check into a hotel.

Paris, spring 2016.

Jag har inte mycket på min lista just nu men jag vill gå på museum, shoppa och bara gå runt i Paris. Det som jag har på min lista just nu är Rose Bakery Paris och Astier de Villatte. Men den lär fyllas på med så mycket saker så vi kommer bara att hinna med en bråkdel. Har du några tips?

Jag skall sätta upp ett Pinterest pin så att vi kan dela inspiration med varandra, vi tre.

I don't have much on my list right now but I want to go to museums, shop and just walk around Paris. What I have on my list right now is Rose Bakery Paris and Astier de Villatte. But it will probably be filled with so many things that we will only be able to do a fraction of them. Do you have any tips?

I will set up a Pinterest pin so that we can share inspiration with each other, the three of us.

Paris, spring 2016.

Här Notre-Dame före den hemska branden, men baksidan. Jag var i Paris och jobbade samt besökte Beatrice våren 2016. Mysiga dagar!

Here is Notre-Dame before the terrible fire, but the back. I was in Paris working and visiting Beatrice in the spring of 2016. Cozy days!

Paris, spring 2016.

Från Paris gör vi sedan en roadtrip; Uzerche, Bordeaux och sedan Pornichet. Det skall bli så kul, spännande och helt fantastiskt att få göra en resa med vänner och vänner som vill dela med sig av sitt liv, sin familj och sitt land med oss.

After Paris we will then do a road trip; Uzerche, Bordeaux and then Pornichet. It will be so fun, exciting and absolutely fantastic to do a trip with friends and friends who want to share their life, their family and their country with us.

Paris, spring 2016.

I Uzerche skall vi bo på våra vänners slott; Chateau Tayac u Uzerche!!!!!! Japp, det är sant. De har ett slott och där skall vi bo. Uzerche är en medeltidsstad som kallas “Pearl of the Limousin”. Så mycket mer vet jag inte.

In Uzerche we will stay at our friends' castle; Chateau Tayac u Uzerche!!!!!! Yep, that's true. They have a castle and we will stay there. Uzerche is a medieval town called the “Pearl of the Limousin”. I don't know much more.

Paris, spring 2016.

Sedan blir det Bordeaux. Jag har varit där en gång tidigare, på min första bröllopsresa. Då bodde vi på ett slott, vilket var häftigt. Så nu blir det andra slottsbesöket i mitt liv. Kul! Det lär väl bli vinprovningar här. Och naturligtvis kommer vi att köpa med oss vin hem. Mer kommer. Här kommer vi att bo på hotell.

Nästa destination och sista stoppet på resan blir Pornichet. Pornichet ligger vid Atlantkusten och här har de ett fantastiskt hus vid havet. Här blir det segling, äta ostron mm mm

Visst låter det som att detta kan bli en fantastiskt kul resa? Som du märker så har jag inte så mycket information, nästan ingen. Men vi har evigheter på oss att hitta på aktiviteter och lära oss mer om alla ställen vi skall besöka. Och naturligtvis blir det annorlunda när man reser med vänner som vet allt och kan visa en massa. Då är det skönt att luta sig tillbaka och “enjoy the ride”. Ha en fin fredag! Ciao Catharina

Then it will be Bordeaux. I have been there once before, on my first honeymoon. We stayed at a castle then. So this will be my second stay at a castle. There will probably be wine tastings here. And of course we will buy wine to take home with us. More to come. Here we will stay in a hotel.

The next destination and last stop on the trip will be Pornichet. Pornichet is located on the Atlantic coast and here they have a fantastic house by the sea. Here there will be sailing, eating oysters etc. etc.

Doesn't it sound like this could be a fantastically fun trip? As you can see, I don't have much information, almost none. But we have ages to find interesting things to do and learn more about the places we are going to visit. And of course it will be different when you travel with friends who know everything and can show you a lot. Then it is nice to sit back and "enjoy the ride". Have a nice Friday! Ciao Catharina

Turbulenta dagar. | Turbulent days.

Flachua, Austria. January 2025.

Hej, här fortsätter vår stökiga start på detta året. Igår dog makens mamma. Så tråkigt och jobbigt. Men hon ville dö, så nu har hon fått frid, och var 90 år gammal. Men det har varit svårt och stökigt den sista tiden, för maken och hans syster. Fint att de har varandra och att de kan hjälpas åt med allt som måste göras. Ingen av dem har bott i Bosnien, de båda växte upp i forna Jugoslavien, så det är inte enkelt att hitta rätt i all byråkrati. Maken är kvar hos i Bosnien och skall nu ordna med allt kring begravning mm så jag är fortsatt ensam hemma. Begravningarna där nere går relativt fort så den kommer säkert att hållas denna veckan.

Jag jobbar med mina verksamheter men tar det lite lugnare och har dragit ner på farten. Vilket känns så skönt. Jag behövde det. Nästa vecka gasar jag igen! Jag har insett att jag blir lite speadad när jag är pressad och stressad, men det är helt ok för då gör jag allt så mycket fortare. Då blir jag som en skållad råtta, springer runt och fixar allt och inget, pratar i 110 och är helt slut på kvällen. Men min dåliga sömn gör inte situationen bättre. Så här dåligt tror jag inte att jag har sovit någon gång i mitt liv, ja förutom denna tiden förra året. Jag är som en zombie på dagarna och sååå trött, så när kvällen kommer somnar jag direkt, men vaknar sedan upp en timma senare och vaknar sedan minst en gång i timman. Alltså minst en gång i timman. Varje timma. Och jag äter nu även Magnesiumglycinat, som skall hjälpa mig att sova. Men detta hjälper inte. Så tröttsamt. Och sömn har i hela mitt liv varit min superkraft. Dock inte just nu.

Hi, here continues our messy start to this year. Yesterday my husband's mother died. So sad and difficult. But she wanted to die, so now she has peace, and she was close to 90 years old. But it has been difficult and messy lately, for my husband and his sister. It's nice that they have each other and that they can support and help each other with everything that needs to be done. Neither of them has lived in Bosnia, they both grew up in the former Yugoslavia, so it's not easy to find your way through all the bureaucracy. My husband is staying in Bosnia and they will now arrange everything around the funeral, etc. so I'm still alone at home. The funerals down there are going relatively quickly so it will probably be held this week.

I'm working on my businesses but have taking it a little easier and have slowed down a bit this week. Which feels good. I needed it. Next week I'm back to normal speed! I've realized that I get a little sped up when I'm pressured and under stress, but that's completely okay because then I do everything so much faster. Then I become like a scalded rat, running around fixing everything and nothing, talking so fast and being completely exhausted in the evening. But my poor sleep doesn't make the situation any better. I don't think I've ever slept this badly in my life, well except for this time last year. I'm like a zombie during the day and sooooo tired, so when evening comes I fall asleep straight away, but then wake up an hour later and then wake up at least once an hour. That is, at least once an hour. Every hour. And I now also take Magnesium Glycinate, which is supposed to help me sleep. But this doesn't help. So tiring. And sleep has always been my super power, my not now.

Namibia. October 2024.

Och förutom allt kring makens mamma så dök en av våra bästa kompisar upp utanför dörren i fredags. Utan förvarning. Han hade åkt en bit för att komma och prata med oss. Han bad om förlåtelse, och vi har nu träffats i ett par dagar för att prata igenom allt. Det känns bra och det är ju det som vänskap är till för, att både finnas där i vått och torrt. Men vi var sårade, ordentligt sårade, förra året av hans beteende. Men vi fick nu reda på vad som hänt, vilket känns fint. Så naturligtvis har detta också påverkat mig de senaste dagarna, främst emotionellt.

And on top of that has been going on with my husband's mother, one of our best friends showed up outside the door last Friday. Without any warning. He had driven a long way to come and talk to us. He asked for forgiveness, and we have now met for a couple of days to talk through everything. It feels good and that's what friends are for, to be there through thick and thin times. But we were hurt, really hurt, last year by his behavior. But we now found out what happened, which was good. So of course this has also affected me in recent days, mainly emotionally.

Bild IG Kollijox

Så just dessa ord får avsluta detta inlägg; I said it’s fine! Och just denna fina flicka i trä som är gjort av konstnären Kollijox har jag köpt och den skall få en fin plats hemma hos oss. Vi hörs! Ciao Catharina

So these are the words that end this post; I said it’s fine! And I bought this beautiful wooden girl made by the artist Kollijox and it will have a nice place in our home. See you soon! Ciao Catharina

Min keramik. | My pottery.

Hej lördag! Och hej på dig som är så gullig och läser min blogg!! Oj, nu har livet helt plötsligt blivit ännu mer kaos men mer om det imorgon. Jag tänkte visa er lite vad jag har gjort de senaste åren på mina keramikkurser. Jag har i alla år gått till en och samma studior / lärare; Kisel keramik och Helena. Hon är bäst!! Under massa år gick jag på onsdagkvällar men nu på senare år har det blivit en veckokurs på sommaren. Det har sina för- och nackdelar med båda uppläggen. Men huvudsaken är att det fungerar och att jag verkligen älskar att gå dit. Som min svärson sa till mig, som gick en helgkurs i keramik med min dotter och kompisar i höstas, “men du prioriterar alltid keramiken när kan och har tid”. Japp! Och efter att han gått helgkursen så förstod han. Vad det är som drar? Skapandet, idéerna, vänskapen, pratet, kunskapen, processen och glädjen. Att få jobba med ett levande material och att man som kontorsråtta träffar människor med konst i blodet och / eller som yrke som ger så mycket i de samtal vi har. Här får man tillåtelse att stanna upp, göra, göra om, tänka, lära sig ett riktigt hantverk, jobba på detaljerna (jag), inte skippa ett steg, då kan leran protesterar och man kan förlorar det man gjort.

Jag har alltid gjort saker som jag använder såsom blomkrukor, koppar, skålar, tallrikar mm mm Jag ser dem runt omkring mig varje dag. Det är glädje!! Här ovan en av min vackra krukor, svart lera med svart matt glasyr. Med julstjärnor som klarat sig hur länge som helst. Visst är den fin?

Hello Saturday! And hello to you who are so cute and read my blog!! Oh, now life has suddenly become even more chaotic but more about that tomorrow. I thought I would show you a little bit of what I have done in recent years on my ceramics courses. I have been going to the same studios / teachers for years; Kisel keramik and Helena. She is the best!! For many years I went on Wednesday evenings but now in recent years it has become a weekly course in the summer. There are pros and cons to both arrangements. But the main thing is that it works and that I really love going there. As my son-in-law said to me, who took a weekend course in ceramics with my daughter and friends last fall, “but you always prioritize pottery when you can and have time”. Yep! And after he took the weekend course he understood. What is it that draws me to it? The creation, the ideas, the friendship, the chats, the knowledge, the process and the joy. Getting to work with a living material and that as a true office person you meet people with art in their blood and / or as a profession and it gives so much in the conversations we have. Here you get permission to make a halt, do and redo, think, learn a real craft, work on the details (me), not skip a step, then the clay can protest and you can lose what you have made.

I have always made things that I use such as flower pots, cups, bowls, plates etc. I see them around me every day. It is joy!! Above is one of my beautiful pots, black clay with black matte glaze. With poinsettias that have lasted as long aforever. Isn't it nice?

Förra årets sommarkurs då jag ville göra skålar samt koppar. Men jag hann aldrig göra handtag till kopparna, så de fick blir skålar istället. Men gillar formen. Och älskar denna glasyren. En av mina kompisar tyckte, “ahhh en sådan där vanlig glasyr”…bättre att inte säga något alls tänker jag. Jag älskar den, så snygg.

Last year's summer course when I wanted to make bowls and cups. But I never had time to make handles for the cups, so they had to become bowls instead. But I like the shape. And I love this glaze. One of my friends thought, “ahhh such an ordinary glaze”…better not to say anything at all I think. I love it, so pretty.

Samma skålar uppifrån. Mitt mål med min drejning är tre: 1) göra skålarna tunnar i bottnar och längst ner på skålen, 2) dreja större alster över 1,5 kg lera samt 3) använda mesta möjliga av leran. Ibland “försvinner” lite för mycket .)

The same bowls from above. My goal with throwing-the-wheel are threefold: 1) make the bowls thin at the bottoms of the bowl, 2) throw larger objects over 1.5 kg of clay and 3) use as much of the clay as possible. Sometimes a little too much “disappears” :) .

Skålar från förförra sommarkursen, nu i lite andra färger. Men som ändå passar fint ihop.

Bowls from the previous summer course, now in slightly different colors. But still goes great together.

Jag jobbar i olika tekniker (visst låter det fint?); rullning, kavling och drejning. Och jag arbetar i olika leror; vit lera (mest), röd lera (som blir gul vid bränning), gul lera (som blir röd vid bränning) rörigt eller hur,?? Och svart lera och porslinslera.

I work in different techniques (sounds nice right?); rolling, tumbling and throwing-the-wheel. And I work in different clays; white clay (mostly), red clay (which turns yellow when fired), yellow clay (which turns red when fired) messy or what??, And black clay and porcelain clay.

Ännu en uppsättning med skålar med den fina glasyren. De små skålarna är drejade och den stora är kavlad (då använder man oftast en annan skål eller fat eller liknande som form). Stora skålen är perfekt för pasta eller sallad.

Another set of bowls with the nice glaze. The small bowls has been turned-on-wheel and the large one is rolled (then you usually use another bowl or plate or similar as a mold). The large bowl is perfect for pasta or salad.

Här har jag prövat att både dreja i gul lera och sedan dubbeldoppat i två glasyrer.

Here I have tried throwing-the-wheel in yellow clay and then double dipping in two glazes.

Jag hade en “grön period” och då blev det både drejning och kavling. Vilket syns på några skålar…

I had a “green period” and then there was both throwing-the-whel and rolling. Which is visible on some bowls…

Här är kruka som jag har ringlat. Det tog mig en hel termin. Men det var det värt!! Jag fick inspiration när jag var på ett E&Y kontor i Köpenhamn för många år sedan. Kanske daxs att plantera om flera nya orkidéer i den?

Here is a wreath the pot. It took me a whole semester. But it was worth it!! I got inspiration when I was at an E&Y office in Copenhagen many years ago. Maybe it's time to replant several new orchids in it?

Här ser ni den gula leran, obränd, som skall brännas och då blir röd. Jag sparade skal från pilgrimsmusslor från Kroatien en sommar som jag sedan använde som form, med kavling som teknik. Jag skall göra fler av dessa i sommar.

Så glad för denna hobby som jag hittat sent i livet. Mitt lilla hemliga mål är att jag skulle vilja ha en egen liten drejstudio med drejskiva och sitta på min fritid och skapa. Tänk, vore inte det härligt!! Ha det fint! Ciao Catharina

Here you see the yellow clay, unfired, which will be fired and then turn red. I saved shells from scallops from Croatia one summer that I then used as a mold, using rolling as a technique. I will make more of these this summer.

So happy for this hobby that I found late in life. My little secret goal is that I would like to have my own little pottery studio with a turning wheel and sit in my free time and create. Wouldn't that be wonderful!! Have a great time! Ciao Catharina

Mina planer för 2025. | My plans for 2025.

Hej, nu börjar det klarna med planerna för oss för 2025. Nästan i alla fall. Vi har ju att ta hänsyn till hur säsongerna ser ut för vår uthyrning då vi vill (och behöver) vara hemma när vi har gäster i stugorna. Så tiderna på året vi kan vara ute och resa är vår och höst. Vilket egentligen är bra, då det är mindre folk dessa perioder på de populär orterna, och mindre varmt. Det mesta är resor, som är inplanerade. Och först hoppas jag kunna spela tennis i år med min tennislärare, aka min man. Det blev inte så mycket med det under 2024.

Hi, now the plans for us for 2025 starting to fall into place.. Almost anyway. We have to take into account the seasons for our rental business and we want to (and need) be home when we have guests in the cottages. So the periods we can be out and about are the spring and the autumn. Which is really good, as there are less people during these periods at the popular resorts, and less warm. Most of what I have planned so far is travels. But first, I hope to be able to play tennis this year with my tennis teacher, aka my husband. There was not much of tennis during 2024.

Portofino, Italy. Källa Pinterest

Vi håller på att prata med några av våra kompisar att åka till Italien och Portofino i maj. De har hus i närheten och det vore så kul! Jag har varit här en gång i slutet på 80-talet med min BFF Gunnel. Just nu har jag ingen koll på planering eller exakt var de har sitt hus. Men ibland känns det skönt att släppa all planering till någon annan.

We are talking to some of our friends to go to Italy and Portofino in May. They have houses nearby and it would be so fun! I've been here once in the late 80's with my BFF Gunnel. Right now I have no control over planning or exactly where they have their house. But sometimes it feels nice to leave all planning to someone else..

Det blir säkert Rovinj, Kroatien också. Hit kommer vi åtminstone en eller två gånger per år, varje år.

It will surely be Rovinj, Croatia as well. We come here at least once or twice a year, every year.

Min sommarkurs i keramik, med fokus på drejning hoppas jag blir av i år igen.

My summer course in pottery, focusing on turning the wheel, is on my list. I hope I will be able to do this again, this year.

Det blir en vecka här också. Nära Porec, på en camping som ligger norr om och heter Lanterna. Kroatien igen, alltså. Här är det synnerligen enkelt, utan lyx. Men att vara vi två här, precis vid havet…

It will be a week here too. Near Porec, at a campsite located north and is called Lanterna. Croatia, again. Here it is extremely simple, without luxury. But just we two here, right by the sea ...

…med en fantastisk restaurang på gångavstånd. Härligt! Där vi kommer att fira makens födelsedag.

…with a fantastic restaurant within walking distance. Lovely! Where we will celebrate her husband's birthday.

Jag älskar morgnar och kvällar här på terrassen. Härligt att laga mat “hemma” och sitta här och njuta. Pasta Vongole är en favorit.

I love mornings and evenings here on the terrace. Great to cook “at home” and sit here and enjoy. Pasta Vongole is a favorite.

Första gången vi var här, 2023 var med mina älsklingar, och med blivande svärsonen också. Naturligtvis. Då firande vi att maken fyllde 60 år.

The first time we were here, 2023 was with my loved daughters, and with my future son -in -law as well. Of course. Then we celebrate that the husband turned 60.

På hösten tänkte vi Hvar, en ö i Dalmatien, Kroatien. Här har vi varit flera gånger men vi har aldrig stannat längre än en dag eller två. Nu tänkte vi stanna lite längre.

In the fall we are planning to go to Hvar, an island in Dalmatia, Croatia. Here we have been several times but we have not stayed more than any day or two. Now we are going to stay a little longer.

Min kompis Anna och jag, när vi var på dagsutflykt från Brac till Hvar, när en av våra gemensamma kompisar fyllde 60 år 2021.

My friend Anna and I, when we were on a day trip from Brac to Hvar, when one of our common friends turned 60 years in 2021.

Vi har lite smått också pratat om att hjälpa kompisar att plocka oliver i oktober i Split och / eller Korcula (naturligtvis också i Kroatien), men det kanske vi får skjuta på till nästa år.

We have also talked about helping friends to pick olives in October in Split and / or Korcula (of course also in Croatia), but maybe we do that next year.

Los Angeles, Källa Pinterest

För vi planerar att åka till Los Angeles och Santa Barbara för att hälsa på släktingar. Vi hade först tänkt nu på våren men med tanke på alla bränderna så tänkte vi att det blir bättre i höst. Det skall bli riktigt spännande. Jag har varit mycket i USA och särskilt i Kalifornien. Jag har ju bott i San Fransisco i ett år i början på 90-talet. Det skall bli kul att visa maken LA och att köra runt där. Nu samlar jag på mig restips.

Because we plan to go to Los Angeles and Santa Barbara to visit relatives. We had first thought now in the spring but given all the fires we thought it will be better this fall. It will be really exciting. I have been a lot in the US and especially in California. I have lived in San Francisco for a year in the early 90's. It will be fun to show her husband laid and to drive around there. Now I collect travel tips.

Sedan blir det lite andra resor också till vänner runt om i Europa, bl.a Tyskland. Däremellan blir det tid hemma med jobb, träning såsom skidåkning, styrketräning, tennis, vandring och umgås med kompisar. Vi åker ju också och hälsar på makens mamma i Bosnien två gånger per år men nu får vi se hur det går för henne. Det ser inte bra ut, tyvärr.

Detta känns som en bra plan tänker jag för 2025! Jag behöver styrfart med planering annars känner jag mig vilsen. Då kan jag sedan planera in resten av mitt liv och alla andra aktiviter. Vi hörs! Ciao Catharina

Then there will be some other trips to friends around Europe, including Germany. In between, there will be time at home for work, training such as skiing, strength training, tennis, hiking and socializing with friends. We normally we visit my husband's mother in Bosnia twice a year but now we will see how it goes for her. It doesn't look good, unfortunately.

This feels like a good plan, I think for 2025! I need planning otherwise I feel lost. Then I can plan the rest of my life and activities. See you! Ciao Catharina

När döden närmar sig. | When the death is coming.

Hej, oj vilken stökig vecka det har varit, eller snarare en stökig start på året. Makens mamma ligger för döden. Detta är en situation som aldrig är lätt, och för oss är det extra svårt då han mamma bor i ett land där hela social- och försäkringssystemet är annorlunda. Det är familjen och släkten som skall göra det huvudsakliga jobbet. Men då både maken och hans syster bor i andra länder, och relativt långt bort och att det inte finns många släktingar kvar i livet, vilket är naturligt när man är 90 år.

Dessutom har hans mamma varit svår att ha att göra med. Manipulerande, ljugit och spelat teater och svårt att veta om hon har varit sjuk eller inte. Hon har absolut goda sidor, men det hela eskalerade när hennes man dog 2017. För mig är det inte enkelt att tycka om en person som manipulerar med sin omgivning, hela tiden. Jag klarar mig bra, då vi inte kan prata med varandra pga språkförbistringar.

Hon har alltid varit så stark, fram tills i slutet på förra året. Visst märkte vi av att hon tacklat av när vi besökte henne i oktober. Men hon har aldrig varit riktigt ordentligt sjuk eller aldrig haft många krämpor eller skador. Hennes kropp är starkare än min och makens tillsammans.

Men så hände det något i slutet på förra året, oklart vad, mer eller mindre. Det mest runt henne är oklart då vi får 100 olika berättelser om vad som pågår. Och sedan dess har det varit stökigt. Mår hon bra? Mår hon dåligt? Hur dåligt mår hon i isåfall?

Hon har vägrat att ta in på äldreboende och hon har bott hemma helt själv, med hjälp 25% av tiden. Men efter en sjukhusvistelse nu i januari, där det konstaterades att hon hade vatten i lungorna, tog det hela en ny vändning, till det sämre. Maken åkte till hans mamma idag, systern likaså. Forfarande är det mycket oklart hur hon mår, men hon mår inte bra. Men det är fortsatt kaos. En riktigt pressad och tuff situation för alla.

Jag har själv varit med om att vara nära när någon dör. Både med min pappa och min storasyster. Mamma var på demensboende och då hon hade alzheimer försvann hon många år tidigare in i sjukdomen, och jag var inte där när hon dog. Men med både min pappa och min syster var jag där när de tog det sista andetaget. Jag tyckte att det var svårt och tufft. Själva väntan på att personen skulle dö var särskilt svår, man vill ju inte att person skall dö men du vet att det är oundvikligt, man vill ju inte att det skall gå fort men ändå vill man ju det så att personen sliper lida mer. Det är en långsam process för kroppen att stänga av bit för bit. Att vänta på döden.

Min kärlek går till min familj i Bosnien i denna svåra stund! Catharina

Hi, what a messy week it has been, or rather a messy start to the year. My husband's mother is dying. This is a situation that is never easy, and for us it is extra difficult as his mother lives in a country where the entire social and insurance system is different. It is the family and relatives who have to do the main job. But then both my husband and his sister live in other countries, and relatively far away and there are not many relatives left alive, which is natural when she is 90 years old.

In addition, his mother has been difficult to deal with. Manipulative, lying and acting out and difficult to know if she has been sick or not. She definitely has good sides, but it all escalated when her husband died in 2017. For me, it is not easy to like a person who manipulates those around her, all the time. I am doing well, as we cannot speak to each other due to language barriers.

She has always been so strong, until the end of last year, more or less. We certainly noticed that she has become older when we visited her in October. But she has never been really sick or had any injuries. Her body is stronger than mine and my husband's combined.

But then something happened at the end of last year, unclear what. Most things around her are unclear as we get 100 different stories about what is going on. And since then it has been chaotic. Is she doing well? Is she doing poorly? If so, how poorly is she doing?

She has refused to go to a nursing home and she has lived at home all by herself, with help 25% of the time. But after a hospital stay in January, where it was found that she had fluid in her lungs, things took a new turn, for the worse. My husband went to his mother today, and so did his sister. It is still very unclear how the mother is doing, but she is not doing well. And it is still chaos.A really stressful and tough situation for everyone.

I myself have been close to family members have died. Both with my dad and my older sister. Mom was in a dementia care home and when she had Alzheimer's she disappeared into the disease many years earlier, so I wasn’t there when she died. But with both my dad and my sister I was there when they took their last breath. I thought it was very difficult and tough. The actual waiting for the person to die was especially difficult, you don't want it to happen at all but you know it will happen, you don’t want it to go quickly but you still want release for the person. It's a slow process for the body to shut down bit by bit. Waiting for death.

My love goes to my family in Bosnien that has a very difficult time now. Catharina